Ungdomar frågar:

Hur skall jag kunna leva med min sjukdom?

JASON var bara 18 år, men det tycktes som om alla hans mål i livet nu var ouppnåeliga. Han hade hoppats att få ägna en stor del av sin tid åt den kristna tjänsten, men så fick han veta att han hade Crohns sjukdom — en smärtsam tarmsjukdom som gör att den drabbade blir mycket svag. I dag kan Jason klara av sin situation.

Du kanske också lider av en allvarlig sjukdom. I ett tidigare nummer behandlade Vakna! de utmaningar som ungdomar i likhet med dig ställs inför.a Låt oss nu se hur man kan göra det bästa av situationen.

En positiv inställning

För att framgångsrikt kunna leva med en sjukdom krävs det att man har en positiv inställning. I Bibeln sägs det: ”En mans ande kan stå ut med hans sjukdom; men en nedslagen ande, vem kan bära den?” (Ordspråken 18:14) Dystra och pessimistiska tankar och känslor gör det svårare att bli botad. För Jasons del visade det sig vara så.

Till en början brottades Jason med negativa känslor som gjorde honom mycket nedstämd, till exempel vrede. Vad hjälpte honom? Han berättar: ”Artiklar i Vakttornet och Vakna! om depression hjälpte mig verkligen att bevara en positiv inställning. Nu försöker jag ta en dag i taget.”b

Carmen, som är 17 år, lärde sig också att se den ljusa sidan av saker och ting. Även om hon lider av sicklecellsanemi, koncentrerar hon sig på allt det som hon kan göra. ”Jag tänker på alla andra som har det värre än jag och som inte kan göra sådant som jag kan göra”, säger hon. ”Det får mig att känna mig tacksam, och jag tycker inte så synd om mig själv.”

I Ordspråken 17:22 sägs det: ”Ett hjärta som fröjdar sig gör gott som botemedel.” Somliga kanske tycker att det är olämpligt att skratta om man ställs inför en allvarlig sjukdom. Men ett gott skratt och trevligt sällskap får en på bättre tankar och ökar ens önskan att leva. Glädje är faktiskt en gudaktig egenskap, en av Guds andes frukter. (Galaterna 5:22) Guds ande kan hjälpa dig att känna glädje, även om du kämpar med en sjukdom. — Psalm 41:3.

Att få tag i en förstående läkare

Det är till stor hjälp att man får tag i en läkare som förstår unga människor. En ung människas mentala och känslomässiga behov skiljer sig oftast från en vuxens. Ashley var bara tio år när hon måste läggas in på sjukhus för att få behandling för en elakartad hjärntumör. Ashleys läkare hade medkänsla med henne och talade till henne på ett sätt som hon förstod. Han berättade för henne hur den sjukdom som han själv hade haft som barn hade motiverat honom att bli läkare. Han förklarade vänligt men klart och tydligt för henne hur behandlingen skulle gå till, så att hon visste vad hon hade att vänta.

Du och dina föräldrar önskar säkert få tag i sjukhuspersonal som respekterar dig och förstår dina behov. Om du av någon anledning inte känner dig rimligt nöjd med den vård du får, dra dig då inte för att tala om för dina föräldrar hur du känner det.

Kämpa för hälsan!

Det är också nödvändigt att du kämpar mot din sjukdom på alla tänkbara sätt. Lär dig, till exempel, så mycket du kan om sjukdomen. ”En man med kunskap förstärker kraft”, sägs det i ett ordspråk i Bibeln. (Ordspråken 24:5) Kunskap tar bort rädslan för det okända.

Dessutom kan en upplyst ung människa vara mer engagerad i behandlingen, och hon har lättare för att samarbeta. Hon kan till exempel lära sig att hon inte utan läkares inrådan bör sluta att ta en föreskriven medicin. Carmen, som nämndes tidigare, läste böcker om sicklecellsanemi, och det gjorde också hennes föräldrar. Det som föräldrarna lärde sig hjälpte dem att finna den medicinska behandling som skulle vara bäst för Carmen.

Ställ uttryckliga frågor till din läkare — det kan vara nödvändigt att ställa mer än en fråga — om du känner dig oklar över något. I stället för att säga det som du tror att läkaren vill höra bör du uppriktigt förklara vad du tänker och känner. Alldeles som det sägs i Bibeln: ”Planer omintetgörs där det inte förekommer något förtroligt tal.” — Ordspråken 15:22.

Under en tid hade Ashley svårt att tala om sin sjukdom. Hon talade bara med sin mamma om den. En erfaren socialarbetare frågade henne i enrum: ”Känns det som om du inte får veta allt?” Ashley sade i förtroende att hon kände det så. Kvinnan visade därför journalerna och förklarade dem för henne. Socialarbetaren bad också läkarna att stanna längre stunder hos henne och tala med henne direkt och inte bara tala med hennes föräldrar. När Ashley till slut talade om hur hon kände det, var det möjligt för henne att få den hjälp hon behövde.

Stöd från nära och kära

När någon i familjen är allvarligt sjuk, blir det en familjeangelägenhet, någonting som kräver förenade ansträngningar. Ashleys familj och den kristna församlingen samlades för att hjälpa henne. Församlingen blev med jämna mellanrum påmind om att hon låg på sjukhus. Medlemmar i församlingen besökte henne regelbundet, och de hjälpte familjen med hushållsarbete och matlagning tills familjen kunde återgå till sina rutiner. Barn i församlingen besökte Ashley på sjukhuset när hon inte var alltför sjuk för att ta emot besök. Detta hade god inverkan inte bara på Ashley, utan också på hennes unga vänner.

Men innan andra kan ge dig hjälp, måste de få veta att du är i behov av det. Carmen litar på att få känslomässigt och andligt stöd från sina föräldrar och församlingens äldste. Hon räknar också med att de som går i hennes skola och som delar hennes trosuppfattningar skall stötta henne. ”De håller ett öga på mig”, säger Carmen, ”och jag känner att de bryr sig om mig.”

Skolläkaren kanske kan ge bra medicinska råd, och skolpersonalen kan rentav ge uppmuntran och personligt stöd. Så till exempel uppmuntrade Ashleys lärare klassen att skriva till Ashley och att besöka henne. Om dina lärare inte förstår vilka svårigheter som du ställs inför, kan det vara nödvändigt att dina föräldrar respektfullt dryftar din situation med lärarna.

Använd sinnet och kroppen förståndigt

När du är mycket sjuk kanske du inte klarar av mycket mer än att inrikta alla dina krafter på att bli bättre. Om du inte är helt kraftlös, finns det många uppbyggande saker som du kan göra. Författaren Jill Krementz uttalade sig på följande sätt om vad hon hade lagt märke till när hon gjorde efterforskningar till sin bok How It Feels to Fight for Your Life: ”Det har varit sorgligt att i två års tid behöva gå i sjukhuskorridorerna och se så många barn stirra på TV-apparater. Vi måste uppmuntra dem att läsa mer. Sjukhussängen är en utmärkt plats där man kan träna sin hjärna.”

Oavsett om du är hemma eller ligger på sjukhus kan detta att du tränar dina sinnesförmögenheter ofta få dig att känna dig bättre. Har du försökt skriva brev eller dikter? Teckna eller måla? Varför inte lära dig spela ett musikinstrument, om dina omständigheter tillåter det? Även om hälsan begränsar en, finns det många möjligheter. Det bästa du kan göra är att utveckla vanan att be till Gud och att läsa hans ord, Bibeln. — Psalm 63:6.

Om dina omständigheter tillåter det kan lämplig fysisk aktivitet också få dig att känna dig bättre. Av den orsaken har man ofta vid sjukhus sjukgymnastik för unga patienter. I många fall bidrar lämplig träning inte bara till god fysisk hälsa, utan den hjälper en också att hålla modet uppe.

Ge inte upp!

När Jesus ställdes inför ett stort lidande, bad han till Gud, förtröstade på honom och koncentrerade sig på sin egen glädjefyllda framtid i stället för på smärtan. (Hebréerna 12:2) Han lärde av sina smärtsamma erfarenheter. (Hebréerna 4:15, 16; 5:7–9) Han tog emot hjälp och uppmuntran. (Lukas 22:43) Han koncentrerade sig på andras välbefinnande i stället för på sitt eget obehag. — Lukas 23:39–43; Johannes 19:26, 27.

Även om du är mycket sjuk, kan du också vara en källa till inspiration för andra. Ashleys syster, Abigail, skrev följande i ett hemarbete: ”Den person som jag beundrar mest är min syster. Även om hon måste fara till sjukhuset för att få dropp och blir stucken med flera sprutor, kommer hon leende därifrån!”c

Jason har inte gett upp sina mål — han har bara justerat dem en aning. Hans mål är nu att tjäna där behovet av förkunnare av Guds kungarike är större. Alldeles som i Jasons fall kanske du inte kan göra allt som du skulle önska göra. Det viktiga är att lära sig att leva enligt sina egna begränsningar, att varken vara överbeskyddande eller lättsinnig. Var förvissad om att Jehova kommer att ge dig den vishet och den styrka du behöver för att göra det bästa du kan. (2 Korinthierna 4:16; Jakob 1:5) Och kom ihåg att den tid snart är här då den här jorden kommer att vara ett paradis och att ”ingen som har sin boning där kommer att säga: ’Jag är sjuk.’” (Jesaja 33:24) Ja, en dag kommer du att vara frisk igen!

[Fotnoter]

[Bild på sidan 26]

Abigail beundrar sin lillasysters, Ashleys, mod