Osunda livsstilar — Hur stor är kostnaden?

”SJUKDOM är var mans herre”, lyder ett danskt ordspråk. Alla som har drabbats av en kronisk sjukdom kan snabbt intyga att denne ”herre” verkligen kan vara grym! Ändå blir du kanske överraskad över att få veta att en sjukdom ofta mera liknar en inbjuden gäst än en herre. Centers for Disease Control and Prevention i USA bedömer att skador och sjukdomar som kan förhindras svarar för 30 procent av de dagar som patienter tillbringar på sjukhus. Vad är orsaken? Osunda och farliga livsstilar. Låt oss betrakta några exempel.

RÖKNING. Ira, som är 53 år, har emfysem — resultatet av att han har rökt i nästan 40 år. För att behandla sjukdomen behöver han ha konstant tillgång till syrgas på tub, vilket kostar cirka 400 dollar per månad. En nio dagars sjukhusvistelse år 1994 resulterade i en räkning på 18.000 dollar, vilket gav en totalkostnad på över 20.000 dollar för hans sjukvård under det året. Men ändå är Ira inte angelägen att sluta röka. ”Jag har helt enkelt det här otroliga suget”, säger han.

Iras fall är inte unikt. Trots den välkända faran med rökning röker människor över hela världen omkring 15 miljarder cigaretter dagligen. De årliga sjukvårdskostnaderna för rökningsrelaterade sjukdomar i USA beräknas uppgå till 50 miljarder dollar. Detta innebär att år 1993 användes i genomsnitt omkring 2,06 dollar för varje cigarettpaket som köptes till vårdkostnader för rökningsrelaterade sjukdomar.

När ett barn föds, kan vårdkostnader för rökningsrelaterade sjukdomar börja samlas på hög. En undersökning i USA, för att anföra ett exempel, kom fram till att nyfödda barn till mödrar som röker löper dubbelt så stor risk att få kluven läpp eller gom — en åkomma som kan kräva upp till fyra operationer fram till två års ålder. Kostnaden under hela livet för denna åkomma — för medicinsk vård och utgifter som hör samman med den — är i genomsnitt 100.000 dollar per person. Ingen kostnad kan naturligtvis mäta sig med det känslomässiga priset att ha ett medfött handikapp.

En del säger att de höga sjukvårdskostnaderna till följd av rökning kompenseras av att många rökare inte lever tillräckligt länge för att få socialbidrag. Men tidskriften The New England Journal of Medicine påpekar att ”den här slutsatsen är kontroversiell, och dessutom skulle de flesta hålla med om att för tidig död på grund av rökning inte är ett humant sätt att hålla sjukvårdskostnaderna nere”.

MISSBRUK AV ALKOHOL. Alkoholmissbruk har satts i samband med ett antal hälsoproblem, däribland skrumplever, hjärtsjukdom, gastrit, magsår och inflammation i bukspottkörteln. Missbruket kan också göra en person mer mottaglig för infektionssjukdomar, till exempel lunginflammation. Enligt dr Stanton Peele används i USA varje år ”10 miljarder dollar till att behandla människor som inte kan hantera sprit”.

Alkoholen påverkar ofta fostret i livmodern. Varje år föds enbart i USA tiotusentals barn med defekter på grund av att modern drack alkohol då hon var gravid. En del av dessa spädbarn har fått diagnosen fetalt alkoholsyndrom (FAS), och ofta lider dessa barn av fysiska och mentala missbildningar och sjukdomar. Den genomsnittliga sjukvårdskostnaden för varje barn som lider av fetalt alkoholsyndrom har beräknats till 1,4 miljoner dollar under deras livstid.

Eftersom alkohol minskar ens förmåga att behärska sina impulser, spelar omåttligt drickande ofta en roll i samband med våldsamma raseriutbrott som kan resultera i skador som kräver läkarvård. Därtill kommer de svåra skador som orsakas av dem som kör bil då de är berusade. Begrunda konsekvenserna för Lindsey, en åttaårig flicka som man var tvungen att bända loss från baksätet i mammans bil sedan en berusad förare hade kolliderat med dem. Lindsey tillbringade sju veckor på sjukhus och behövde genomgå flera operationer. Hennes sjukvårdskostnader överskred 300.000 dollar. Hon hade tur som över huvud taget överlevde.

DROGMISSBRUK. En forskare beräknar att den årliga kostnaden för drogmissbruk i USA uppgår till 67 miljarder dollar. Joseph A. Califano j:r, president för Center on Addiction and Substance Abuse vid Columbia University i New York, påpekar en annan kostsam sida av problemet: ”Crackbarn, en sällsynthet för tio år sedan, trängs på neonatalavdelningar och kostar 2.000 dollar per dygn. ... Det kan kosta 1 miljon dollar att få varje överlevande att nå vuxen ålder.” Dessutom, konstaterar Califano, underlåter ”gravida mödrar att söka mödravård och misslyckas med att sluta missbruka droger, och detta svarar för merparten av de nästan 3 miljarder dollar som Medicaid [statlig sjukhjälp åt låginkomsttagare] betalade ut under år 1994 för sjukhusvård till patienter som lagts in på grund av drogmissbruk”.

Det tragiska i situationen förstärks ytterligare när man tänker på den omätbara mänskliga kostnaden för denna last. Äktenskapliga problem, försummade barn och uttömda ekonomiska resurser är bland de vanliga problem som drabbar familjer som plågas av drogmissbruk.

PROMISKUITET. Mer än 12 miljoner människor i USA ådrar sig sexuellt överförda sjukdomar varje år, vilket gör att USA har den högsta andelen fall av sexuellt överförda sjukdomar i industriländerna. David Celentano, vid Johns Hopkins University School of Hygiene and Public Health, menar att detta är ”pinsamt för nationen”. Den direkta kostnaden för dessa sjukdomar — utom aids — är omkring 10 miljarder dollar årligen. Tonåringar löper särskilt stor risk. Och det är inte förvånande! När eleverna kommit upp till sitt tolfte skolår har, enligt en undersökning, omkring 70 procent av dem haft samlag, och nästan 40 procent av dem har haft minst fyra partner.

Aids är en sjukvårdskatastrof i sig själv. I början av år 1996 kostade den effektivaste behandlingen som finns att tillgå — proteashämmare tillsammans med vanliga äldre mediciner — mellan 12.000 och 18.000 dollar per person och år. Men det här är bara en bråkdel av den dolda kostnaden för aids, vilken inbegriper förlorad produktivitet för den drabbade och för dem som tar ledigt från arbetet eller skolan för att vårda denne. Man beräknar att fram till år 2000 kommer hiv och aids att ha kostat mellan 356 miljarder och 514 miljarder dollar över hela världen — vilket motsvarar utplånandet av den totala ekonomin i antingen Australien eller Indien.

VÅLD. När Joycelyn Elders var chef för hälsovården i USA, uppgav hon att sjukvårdskostnaden för våldet var 13,5 miljarder dollar under år 1992. USA:s president, Bill Clinton, framhöll: ”En av orsakerna till att den amerikanska hälsovården kostar så mycket är att sjukhusen och akutmottagningarna är fulla av människor som blivit knivskurna eller skjutna.” Det är därför av goda skäl som tidskriften The Journal of the American Medical Association kallar våldet i USA ”en kris för folkhälsan”. Artikeln fortsätter: ”Även om våld inte är en sjukdom i vanlig mening, är dess inverkan på personlig hälsa och folkhälsa lika djupgående som vid många fysiska sjukdomar — ja, kanske ännu mer djupgående.”

I en rapport från 40 sjukhus i Colorado i USA sägs det att den genomsnittliga kostnaden för varje våldsoffer under de första nio månaderna av år 1993 uppgick till 9.600 dollar. Mer än hälften av dem som togs in på sjukhus hade ingen försäkring, och många av dessa var oförmögna eller ovilliga att stå för sina kostnader. Sådana förhållanden leder till högre skatter, högre försäkringspremier och högre sjukhusräkningar. Colorado Hospital Association skriver: ”Vi får alla vara med och betala.”

Förändrad livsstil

Från mänsklig synpunkt sett är utsikterna dystra beträffande möjligheten att vända trenden av osunda livsstilar. ”Amerika är inte Edens trädgård, och vi kommer aldrig att bli av med allt missbruk”, sägs det i en rapport från Columbia University i USA. ”Men om vi bekämpar missbruket så långt det är möjligt, kommer vi att få en rik skörd, nämligen friskare småbarn, mindre våld och färre brott, lägre skatter, minskade sjukvårdskostnader, större vinster, fler välutbildade studerande och färre aidsfall.”

Jehovas vittnen har funnit att Bibeln är till största hjälp för att uppnå detta mål. Bibeln är ingen vanlig bok. Den är inspirerad av människans Skapare, Jehova Gud. (2 Timoteus 3:16, 17) Han är ”den som lär dig att göra det som är till nytta för dig, den som låter dig beträda den väg du bör vandra”. (Jesaja 48:17) De principer som Bibeln framhåller är sunda, och de som följer dess råd skördar stora välsignelser.

Esther, till exempel, var en gång i tiden storrökare.a Sedan hon börjat studera Bibeln tillsammans med Jehovas vittnen, inbjöds hon av den som studerade med henne att använda en dag till att bese Jehovas vittnens världshögkvarter i Brooklyn i New York. Esther var först tveksam. Hon undrade hur hon skulle kunna vara tillsammans med Jehovas vittnen en hel dag, då hon visste att de inte röker. Esther lade därför ner en cigarett i handväskan och resonerade som så att om hon kände rökbegäret, skulle hon helt enkelt smyga in på en toalett. Efter en av guideturerna gick Esther in på en toalett och tog fram cigaretten, precis som hon hade planerat. Men då lade hon märke till något. Toalettrummet var skinande rent, och luften var frisk. ”Jag kunde bara inte smutsa ner utrymmet genom att röka cigaretten”, påminner sig Esther, ”så jag spolade ner den på toaletten. Och det var den sista cigarett jag har rört!”

Likt Esther är det över hela världen miljoner människor som lär sig att leva i enlighet med Bibelns principer. Det är till nytta för dem själva, och de blir till större nytta för de samhällen de lever i. Men allra viktigast är att de ger ära åt sin Skapare, Jehova Gud. — Jämför Ordspråken 27:11.

Även om människor gör sitt bästa, kan de inte återskapa ”Edens trädgård”, men Bibeln säger att Gud skall göra det. I 2 Petrus 3:13 sägs det: ”Det finns nya himlar och en ny jord som vi väntar på enligt hans [Guds] löfte, och i dessa skall rättfärdighet bo.” (Jämför Jesaja 51:3.) På den nya jorden kommer sjuk- och hälsovård inte längre att vara ett bekymmer, eftersom mänskligheten kommer att njuta av liv med fullkomlig hälsa — på det sätt som Gud hade för avsikt från början. (Jesaja 33:24) Skulle du vilja lära dig mer om Guds löften? Jehovas vittnen hjälper dig gärna att göra det, om du så önskar.

[Fotnot]

[Bildkälla på sidan 33]

© 1985 P. F. Bentley/Black Star