Blick på världen
Brottslighet — en lönande verksamhet
Organiserad brottslighet i Italien inbringar uppskattningsvis 1.500–1.800 miljarder kronor per år, framkommer det i 1997 års rapport från Confcommercio, en sammanslutning av italienska affärsmän. Åtminstone 135 miljarder kronor sägs komma från narkotikahandel, 83 miljarder från prostitution och mellan 115 och 140 miljarder från ocker och bedrägerier. ”Tre av tio kommersiella företag leds av individer eller bolag med anknytning till kriminella organisationer; 20–25 procent av alla banktransaktioner som görs varje dag är mer eller mindre skumma”, fastslår Romtidningen La Repubblica.
Bokläsning fortfarande populärt
Datatekniken har ännu inte lyckats ändra engelsmännens läsvanor, enligt en undersökning utförd av Policy Studies Institute. Enligt en rapport i The Times ”håller nästan hälften av de tillfrågade på att läsa en bok för nöjes skull, en andel som inte förändrats mycket sedan 1989”. Kvinnor läser mer än män, och folk över 55 år är de flitigaste läsarna. Kokböcker är mest populära, följda av deckare eller thrillers, kärleksromaner och skönlitteratur från 1900-talet. Även om 30 procent av hushållen har en dator, har bara 7 procent utrustning för att använda CD-rom-skivor, bokens konkurrent. Till skillnad från en bärbar dator, sägs det i The Times, blir en intressant bok inte förstörd av sandkorn när den tas med på en strand och inte heller av trängseln i en tunnelbana, och en vackert inbunden bok kan vara ”lika estetiskt tilltalande som innehållet är närande för sinnet”.
Vatten till heders igen
”Det långa sökandet efter ett kemiskt brandsläckningsmedel som inte skadar ozonlagret har slutligen lett fram till ... vatten”, fastslår tidskriften New Scientist. ”Efter att ha släckt ett hundratal bränder i försöksarbetet har Norges brandtekniska laboratorium i Trondheim kommit fram till att tunna vattenstrålar är en lämplig ersättning för ozonförstörande haloner som fortfarande används i stor utsträckning vid brandsläckning.” Haloner — som är föreningar av kol, brom och fluor — kväver branden. Vattendroppar gör detsamma när de förångas och expanderar till omkring 1.700 gånger sin ursprungliga volym och därmed tränger undan syret. Det enda tillfälle då vatten visade sig vara mindre effektivt än haloner var vid små, pyrande bränder som inte nådde tillräckligt höga temperaturer för att vattnet skulle förångas. Men man söker fortfarande efter konstgjorda ersättningsmedel till haloner, eftersom vatten medför ett annat problem: Det ger inga pengar att tala om.
Nyupptäckt virus — hepatit-G
Läkare i Japan har bekräftat att inom en månad efter det att patienter fått blodtransfusioner har det visat sig att de blivit smittade med hepatit-G-virus, en ny stam som identifierades i USA 1995. Genom att åter undersöka blodet från patienter med levercancer, vilka genomgått operation mellan åren 1992 och 1994 vid Toranomonsjukhuset i Tokyo, upptäckte läkarna att 2 av dessa 55 patienter hade smittats före operationen och att 7 andra hade smittats efteråt. Det smittade blod som var och en av de 7 patienterna fick kom från i medeltal 71 donatorer, enligt läkarna, vilket antyder att 1,4 procent av det blodförråd som användes var smittat med det nya viruset. Mycket lite är känt om hepatit-G-viruset eller hur stor procent av bärarna som kommer att utveckla hepatit eller levercancer, sägs det i tidningen Asahi Evening News.
Fiskolja bra för hjärtat och lederna
Nu är det vetenskapligt bevisat. Fiskolja är nyttigt, betydligt nyttigare än många kanske föreställt sig. Så till exempel skulle hundratals fall av plötslig hjärtdöd kunna undvikas årligen om alla åt en matsked fiskolja om dagen. Detta, plus många andra uppseendeväckande rön om fiskolja, finns enligt Svenska Dagbladet dokumenterat i en bok med titeln Fiskolja och hälsa, som sammanställts av Tom Saldeen, professor i rättsmedicin vid Uppsala universitet. Fiskolja kan förebygga så vitt skilda sjukdomar som högt blodtryck, oregelbunden hjärtverksamhet, koncentrationssvårigheter, ledstelhet, kalla fingrar, höga blodfetter och mycket, mycket mer. ”Det har samlats allt fler bevis för att vi i västvärlden får i oss alldeles för lite fett från fisk”, säger professor Saldeen, enligt tidningen. Fiskfettsyrorna är uppbyggda på ett helt annat sätt än fettsyrorna från kött, smör och margarin och gör att cellväggarna i våra kroppar blir mjuka och smidiga. Detta minskar till exempel risken för blodkropparna att fastna och bilda proppar. Men det duger inte med den torskleverolja som våra mormödrar försökte truga i oss när vi var sjuka som barn. Den fiskolja som forskarna talar om är frampressad ur musklerna på feta fiskar, renad från miljögifter och specialbehandlad för att inte härskna — och den smakar faktiskt inte fisk.
Djur som slår rekord
Under sommaren 1996 satte en fisktärna rekord genom att företa den ”längsta flygning som någonsin gjorts av ett djur” som det finns bevis för, rapporterar den italienska tidningen Corriere della Sera. Efter att ha börjat flygningen från Finland, där den ringmärktes, fångades den in 18 veckor senare i staten Victoria i sydöstra Australien — efter en resa på 24.400 kilometer, dvs. i genomsnitt 20 mil om dagen. Det tidigare rekordet hölls av en silvertärna som 1955 flög 22.530 kilometer från Ryssland till Australien. Några andra djur som förflyttar sig tusentals kilometer är indianlax, ål, monarkfjäril, soppsköldpadda och knölval.
Knölvalen tar normalt 102 dagar på sig att flytta från Alaska till Hawaii. Men forskare har upptäckt en knölval som simmade den 4.465 kilometer långa sträckan på bara 39 dagar! Medelhastigheten under färden var nästan 5 kilometer i timmen. Samma val har också setts i Mexico. Knölvalen flyttar till Hawaii för att föda, eftersom kalvarna har för lite fett för att klara de iskalla vattnen utanför Alaska. Deras förflyttningar är bland de längsta som havsdäggdjur genomför, rapporterar Londontidningen The Times.
Den där svårfångade flugan!
Varför är det så svårt att slå ihjäl en fluga? Hur kan den flyga i väg så fort? Hemligheten är en detalj i dess hjärna som kallas den stora fibern. Detta är en bandliknande cell som kommunicerar med andra delar av flugans hjärna med hjälp av elektriska signaler i stället för kemiska. Den elektriska signalen når snabbt den del av hjärnan som får flugan att hoppa och flyga. Flugan kan på så vis fly undan faran på några tusendelar av en sekund. För en människa tar det exempelvis omkring en kvarts sekund innan handen reagerar på något som ögat upptäckt. Rustade med denna kunskap om flugan hoppas forskare vid Sussex University i England kunna utveckla ett insektsmedel som framgångsrikt sätter flugans reaktionsförmåga ur funktion, rapporterar The Times i London.
Krisläge för havssköldpaddan
Bestånden av havssköldpaddor har nått farligt låga nivåer på grund av att man jagar dem för hårt i vattnen mellan Asien och Australien, rapporterar tidningen The Weekend Australian. Detta har fått Australien och Indonesien att tillsammans arrangera en konferens på Java med målet att förbättra metoderna för havssköldpaddans bevarande. Eftersom sköldpaddor är rörliga och inte håller sig inom en nations gräns, är även det bästa tänkbara skyddsprogram i ett land av ringa värde om ett annat land inom sköldpaddans flyttområde jagar den utan tanke på dess fortbestånd. ”På grund av turismen dödas varje år omkring 50.000 sköldpaddor bara på Bali”, sägs det i tidningen, ”och hundratusentals sköldpaddsägg samlas in till mat.” Papua Nya Guinea bedriver också handel med havssköldpaddor, däribland den hotade oäkta karettsköldpaddan, den sårbara havslädersköldpaddan och soppsköldpaddan. Andra hotade arter är karettsköldpaddan, den flatryggade sköldpaddan och den sydliga bastardsköldpaddan.
Morsealfabetet på väg ut efter 150 år
För över 150 år sedan gav Samuel Morse, en amerikansk uppfinnare, varje bokstav i alfabetet en unik kod av punkter och streck. Detta gjorde att meddelanden kunde knackas ut via radiovågor med hjälp av en så kallad morsenyckel. Tusentals liv har räddats till havs när båtar i sjönöd har sänt nödsignalen SOS. Arméer världen över har också använt denna enkla form av kommunikation, precis som ett oräkneligt antal amatörer som sänt budskap för nöjes skull. Den stora fördelen med morsealfabetet är dess tydlighet, en viktig faktor när en radiooperatör har stark brytning eller inte kan det språk som talas där hans meddelande troligen kommer att tas emot. Men meddelanden med hjälp av morsesignaler har mer och mer ersatts av talade radiomeddelanden och av satellitkommunikationssystem. Från och med 1993 behöver oceangående fartyg inte längre kunna sända morsesignaler. Frankrike övergav morsesystemet tidigare i år, och år 1999 kommer det att ha avvecklats överallt.