RSI — vad du bör veta

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I BRASILIEN

MARCELO, en 24-årig målare i Brasilien, hade gjort det nästan varenda morgon utan att tänka på det. Han satte klockan på armen och förde de båda ändarna av läderarmbandet runt handleden. Men den här gången hade han problem med att få ihop dem. Han tittade på armen och såg vad det berodde på — handleden var så svullen att armbandet inte längre passade.

Snart fick han ont i handen bara av att hålla i en kam eller tandborste. Han gick därför till doktorn. Efter att ha undersökt Marcelo och fått veta att han i två år hade hållit på att skrapa, putsa och måla husväggar sade läkaren: ”Dina smärtor beror på en yrkesskada. Du har RSI.”a

En ny sjukdom?

Många fabriks- och kontorsarbetare har fått samma diagnos som Marcelo. RSI sprider sig så fort att tidningen Folha de S. Paulo kallar den ”sekelslutets viktigaste arbetsrelaterade sjukdom”. Det är därför inte så underligt att många människor tror att RSI är en modern sjukdom. Är det så?

Om Marcelo hade levt i Europa i början av 1700-talet, kanske en läkare skulle ha känt igen hans symtom — även om sjukdomen inte hade det namnet då. Den italienske läkaren Bernardino Ramazzini kallade den tenosynovit (senskideinflammation) och sade att den drabbade ”skrivare och notarier”. De enformiga rörelser som dessa yrkesgrupper var tvungna att utföra gav dem en 1700-talsversion av RSI. Men mot slutet av samma århundrade hade antalet RSI-fall gått ner. Varför det?

En sjukdom som försvann och kom tillbaka

Skrivarna på Ramazzinis tid levde under den så kallade förindustriella eran. På den tiden arbetade människor många timmar i sträck utan hjälp av maskiner. Deras arbete innebar ofta monotona rörelser och krävde ständig uppmärksamhet. Detta resulterade i besvär av RSI-typ.

I slutet av 1700-talet hade emellertid Europa trätt in i industrins och teknikens tidevarv. Människan blev nu herre och lät maskiner utföra monotona arbeten. Den här förändringen kan ha minskat förekomsten av RSI bland arbetare, hävdar en läkare som har studerat sjukdomens historia.

I och med industrialiseringen ökade visserligen antalet yrkesskador och arbetsrelaterade olyckor bland fabriksarbetare, men enligt medicinsk litteratur som omspänner den perioden förekom RSI endast bland vissa grupper. På 1800-talet drabbades exempelvis pianister och violinister av tendinit i överarmen, och tennisspelare ådrog sig tennisarmbåge, dvs. inflammation i armbågens muskelfästen.

Under vårt århundrade har emellertid RSI kommit tillbaka. Varför det? En orsak är att allt effektivare maskiner ofta talar om för människan vad hon skall göra och hur snabbt hon skall göra det. Den här förändringen har lett till vantrivsel i arbetet och hälsoproblem. Många arbetar dag ut och dag in med uppgifter som kräver ständig uppmärksamhet och tvingar dem att utföra monotona rörelser. Vad har det lett till? RSI har blivit ett hälsoproblem som nu svarar för över 50 procent av alla arbetsrelaterade skador och sjukdomar i USA och Brasilien — för att bara nämna två länder.

Orsaker och utsatta yrkesgrupper

Den främsta orsaken till RSI är de snabba, monotona rörelser som krävs vid många arbetsuppgifter. Tyvärr har många arbetare inget annat val än att ha kvar arbeten som kan förstöra deras hälsa. Många arbetare har säkert medkänsla med den brasilianska kvinna som arbetade i en bilfabrik och var tvungen att montera radioapparater på mindre än en minut vardera. Folha de S. Paulo omtalar att en annan kvinna var tvungen att utföra tester som krävde att hon varje timme slog till 63 apparater med en gummihammare. Båda kvinnorna fick ont i armarna och blev senare avskedade från sina arbeten, därför att de inte längre kunde utföra sina uppgifter på grund av RSI.

Ansträngning som innebär överbelastning av muskler och leder (till exempel genom att man bär tunga säckar) och statisk belastning av musklerna kan också förorsaka RSI, i synnerhet om man tvingas arbeta i en obekväm ställning.

Några som enligt forskare löper särskilt stor risk att drabbas av RSI är metallarbetare, banktjänstemän, maskinskrivare, telefonister, snabbköpskassörskor, kypare, målare, montörer, sömmerskor, frisörer, stickerskor, sockerplantagearbetare och andra kroppsarbetare.

Inte bara ett belastningsproblem

Även om de flesta tror att RSI är ett problem som uteslutande förorsakas av ensidiga rörelser, hävdade experter vid det första nationella RSI-seminariet i Brasília, Brasiliens huvudstad, att detta inte är hela sanningen.

Doktor Wanderley Codo, en arbetspsykologisk expert som är verksam vid universitetet i Brasília, förklarar: ”Det sätt varpå arbetet är organiserat — arbetsuppgifterna, förhållandet mellan arbetsgivaren och de anställda, arbetsmiljön, graden av medinflytande och själva arbetsrutinerna — är en av de faktorer som är nära relaterad till sjukdomen.”

Flera andra medicinska experter vid seminariet framhöll sambandet mellan RSI och arbetsmiljön. En av avigsidorna med den moderna tekniken, konstaterade dessa experter, är att den ofta har lett till en typ av arbetsorganisation som gör att den anställde förlorar allt inflytande över sitt arbete — en bidragande faktor till RSI.

Eftersom det sätt varpå arbetet organiseras och utförs är nära relaterat till RSI, kunde arbetare förr i tiden ofta utföra monotona rörelser utan att ådra sig sjukdomen, hävdar somliga experter.

Sjukdomssymtom

RSI är egentligen inte en enda sjukdom, utan en grupp sjukdomar, som alla påverkar muskler, senor, leder och ligament, i synnerhet i armarna. Eftersom RSI betecknar en grupp sjukdomar, kan symtomen också variera. De kan ibland vara ganska vaga, och sambandet mellan orsaker och symtom är därför inte alltid så lätt att urskilja. Låt oss se på några typiska sjukdomstecken.

Ett vanligt symtom är en känsla av tyngd och obehag i den berörda kroppsdelen (till exempel axeln och/eller armen), som så småningom övergår i ihållande smärta och stickningar. Ibland kan man också känna små knölar eller knutor under huden. I mer framskridna stadier av RSI kan svullnaden och smärtan bli så svåra att patienten inte ens kan utföra sådana enkla uppgifter som att kamma sig och borsta tänderna. Utan behandling kan RSI till och med leda till missbildningar och invaliditet.

Behandlingsmetoder

Om ditt nuvarande arbete inbegriper monotona rörelser och du redan har märkt vissa tecken på RSI, kan du vilja söka upp företagsläkaren. Om detta inte är möjligt, kanske du kan kontakta en ortoped som kan bedöma problemet och vidta nödvändiga åtgärder för att hjälpa dig. Du har mycket större chans att bli bra, om du gör något åt situationen i ett tidigt stadium av sjukdomen.

Ett annat viktigt sätt att motverka RSI är att ägna uppmärksamhet åt den ergonomiska sidan av problemet. Vad menas med det? Ergonomi har definierats som ”läran om den mänskliga kroppens funktioner under arbete samt studiet av hur arbetsmiljö, redskap m.m. kan anpassas till dessa”.

Ergonomi handlar alltså om att anpassa arbetsplatsen till människan och människan till arbetsplatsen. Detta inbegriper emellertid mycket mer än att förbättra utformningen av ett tangentbord eller en hammare — man måste också ta hänsyn till arbetarens mentala och emotionella behov. För att kunna göra det utnyttjar ergonomer ”data, information och kunskap från alla berörda discipliner ... [och] strävar efter att vinna en ny och vittomfattande insikt om människan och hennes arbete”, förklarar ergonomen dr Ingeborg Sell.

De flesta arbetare kanske inte har någon möjlighet att påverka arbetsplatsens utformning. Men vid RSI-seminariet i Brasília hävdade medicinska experter att ergonomi ofta är en fråga om samarbete mellan arbetsgivare och anställda. På vilket sätt?

En arbetsgivare som uppmuntrar sådant engagemang från de anställdas sida tar hänsyn till deras uppfattningar. Han inbjuder dem att komma med synpunkter på arbetsplatsens utformning. En sådan arbetsgivare ställer sig också positiv till en intern RSI-kommitté bestående av representanter för arbetare och företagsledning, som kan hålla ett vakande öga på säkerhetsåtgärder och arbetsmiljöfrågor. De kan ta itu med orsakerna till RSI, föreslå förebyggande åtgärder och klargöra arbetsgivarens och de anställdas ansvar när det gäller att begränsa eller förhindra RSI inom företaget.

Förebyggande åtgärder i hemmet och på arbetsplatsen

Kampen mot RSI börjar i hemmet. Vad kan du då göra? När du vaknar på morgonen, titta då på din hund eller katt. Lägg märke till hur de sträcker på sig och töjer ut sina muskler innan de börjar en ny dag. Gör likadant. Och när du har kommit i gång, kan du gärna upprepa stretchövningarna några gånger om dagen. Detta stärker benen och musklerna. Gör också lämpliga övningar för att värma upp musklerna. Det förbättrar blodcirkulationen och ökar syretillförseln till musklerna. När det är kallt ute, och även innan du ägnar dig åt någon form av sport, är det naturligtvis ännu viktigare att vara ordentligt uppvärmd. Träna de muskler som du använder mest. Starka muskler hjälper dig att utföra de uppgifter som krävs av dig i ditt förvärvsarbete.

Förutom dessa förebyggande åtgärder i hemmet finns det också mycket man kan göra på arbetsplatsen. Arbetsgivaren kan förebygga RSI-problem bland sina anställda genom att se till att arbetsschemat ger utrymme för raster och omväxling och låta vissa arbetsuppgifter rotera bland arbetarna.

Ett annat sätt att förebygga RSI är att se till att arbetarna har lämpliga redskap. Detta kan till exempel inbegripa skrivbord och stolar i rätt höjd, mjuka underlägg för armbågen, borrar och tänger som inte kräver för mycket handkraft, användarvänliga tangentbord eller stötdämpare på större maskiner för att undvika alltför kraftiga vibrationer.

Marcelo, som nämndes i början av artikeln, tillämpade många av dessa förslag. Detta har, tillsammans med medicinsk behandling, gjort att besvären försvunnit. Han kommer troligtvis att bli helt frisk. Det krävs naturligtvis personliga ansträngningar och vissa organisatoriska förändringar för att bekämpa RSI, men eftersom antalet arbetsrelaterade RSI-fall har ökat kraftigt på senare tid, kan fördelarna visa sig vara väl värda alla ansträngningar.

[Ruta på sidan 17]

RSI bland musiker

RSI är en vanlig åkomma bland yrkesmusiker. Enligt en studie som publicerades år 1986 uppvisade hälften av alla musiker i åtta symfoniorkestrar i Europa symtom på RSI. På 1800-talet kallades sjukdomen musikerkramp. Ett av de första kända fallen var Robert Schumann. RSI tvingade honom att ge upp tankarna på att bli pianist och inrikta sig på att komponera.

[Ruta på sidan 17]

Faktorer som bidrar till RSI

1. Felaktig kroppsställning

2. Långa arbetsdagar

3. En stressig arbetsmiljö

4. Tidigare skador i muskler och senor

5. Vantrivsel i arbetet

6. Kyla

[Ruta på sidan 18]

Hur RSI kan förebyggas

VAD MAN BÖR UNDVIKA

1. Att bära tunga föremål under längre perioder

2. Att belasta lederna för mycket

3. Att arbeta med armarna över brösthöjd under längre perioder

4. Att arbeta i obekväma ställningar

VAD MAN BÖR GÖRA

1. Använda båda armarna växelvis när man utför olika arbetsuppgifter — även lätta sådana

2. Sprida ut vissa typer av arbetsuppgifter över hela dagen

[Bildkälla på sidan 16]

Sidorna 16 och 17: The Complete Encyclopedia of Illustration/J. G. Heck

[Fotnoter]