Anorexi och bulimi — fakta och faror

”Mat har en känslomässig tyngd som är mycket större än något som kan mätas i kalorier eller gram.” — Författaren Janet Greeson.

ANOREXI och bulimi är de vanligaste typerna av ätstörningar. Båda har sina karakteristiska drag, men som vi skall se kan båda vara farliga — rentav dödliga.

Anorexi — självsvält

Anorektiker, dvs. personer som lider av anorexi, vägrar att äta helt och hållet eller äter så lite att de blir undernärda. Ett typiskt exempel är 17-åriga Antoinette, som berättar att hon som minst vägde omkring 37 kilo — alldeles för lite för en flicka på 170 centimeter. ”Jag åt högst 250 kalorier om dagen och skrev upp allt jag åt i en anteckningsbok”, förklarar hon.

Anorektiker är fixerade vid tanken på mat och gör nästan vad som helst för att inte gå upp i vikt. ”Jag spottade ut maten i en servett och låtsades att jag torkade mig om munnen”, säger Heather. Susan tränade mycket hårt för att hålla vikten nere. ”Så gott som varje dag”, säger hon, ”sprang jag 12 kilometer eller simmade i omkring en timme, för annars kände jag mig fruktansvärt nervös och skuldtyngd. Och varje morgon hade jag min gladaste stund, vanligtvis min enda glada stund, när jag klev upp på vågen och konstaterade att min vikt låg en bra bit under 45 kilo.”

Ironiskt nog blir anorektiker ibland mycket duktiga på att laga mat och serverar utsökta middagar, som de själva vägrar att äta av. ”När jag var som sämst”, säger Antoinette, ”lagade jag varenda middag hemma och gjorde i ordning lunchboxarna åt mina småsyskon. Jag lät dem inte ens komma i närheten av kylskåpet. Jag tyckte att jag hade ensamrätt till köket.”

Enligt boken A Parent’s Guide to Anorexia and Bulimia kan vissa anorektiker ”bli oerhört pedantiska och kräva att hela familjen rättar sig efter deras orealistiskt rigorösa normer. Inte en tidning eller ett par skor eller en kaffekopp får befinna sig på fel plats ens för ett ögonblick. De kan bli minst lika fixerade vid sin personliga hygien och sitt utseende och tillbringa timmar i badrummet med dörren låst och vägra att låta andra komma in och göra sig i ordning för att gå till skolan eller arbetet.”

Hur uppkommer denna märkliga beteendestörning? Vanligtvis börjar det med att en tonåring eller ung vuxen — i de flesta fall en kvinna — beslutar sig för att gå ner några kilo i vikt. Men när hon har nått sitt mål, är hon ändå inte nöjd. När hon ser sig själv i spegeln, tycker hon fortfarande att hon är tjock och bestämmer sig för att gå ner några kilo till. Kretsgången fortsätter tills hennes vikt är 15 procent lägre än vad som är normalt för hennes längd, eller kanske ännu mindre.

Vid det här laget har vänner och familjemedlemmar börjat oroa sig över att hon är så smal, rentav mager. Men anorektikern ser saken annorlunda. ”Jag tyckte inte att jag såg mager ut”, säger Alan, en manlig anorektiker som är 175 centimeter lång och vars vikt ett tag var nere i 33 kilo. ”Ju mer man går ner i vikt”, säger han, ”desto mer förvrängt blir ens sinne, så att man inte längre kan se klart på sig själv.”a

Med tiden kan anorexi leda till allvarliga hälsoproblem, exempelvis benskörhet och njurskador. Sjukdomen kan till och med leda till döden. ”Min doktor sade att jag hade sådan näringsbrist att om jag hade fortsatt med mina matvanor i två månader till, skulle jag ha dött av undernäring”, säger Heather. The Harvard Mental Health Letter rapporterar att omkring 5 procent av alla kvinnor som fått diagnosen anorexia nervosa dör inom tio år.

Bulimi — hetsätning och självrensning

Den ätstörning som kallas bulimia nervosa kännetecknas av hetsätning (att snabbt konsumera stora mängder mat, kanske så mycket som 5.000 kalorier eller ännu mer) och självrensning (att tömma magen, vanligtvis genom att kräkas eller använda laxermedel).b

I motsats till anorexi är bulimi inte så lätt att upptäcka. Bulimikern kanske inte är särskilt mager, och hennes matvanor kan verka helt normala — åtminstone för andra. Men för henne själv är livet allt annat än normalt. Hon är i själva verket så fixerad vid mat att allting annat är oviktigt. ”Ju mer jag åt och kräktes, desto mindre brydde jag mig om andra människor och saker”, förklarar 16-åriga Melinda. ”Jag kunde inte längre ha roligt tillsammans med mina vänner.”

Författaren Geneen Roth, som även har undervisat om ätstörningar, beskriver en hetsätningsepisod som ”ett halvtimmeslångt vansinne, en störtdykning ner i helvetet”. Hon tillägger: ”Ingenting annat betyder något — inte vänner, inte familjen. ... Ingenting har någon betydelse utom mat.” Sjuttonåriga Lydia beskriver sina hetsätningsepisoder med en drastisk illustration: ”Jag känner mig som en avfallskvarn — skyffla in, tugga sönder och så ut igen. Om och om igen.”

Bulimikern vill till varje pris förhindra den viktökning som hennes okontrollerade ätande normalt skulle leda till. Direkt efter det att hon har ätit framkallar hon därför kräkningar eller tar laxermedel för att göra sig kvitt maten innan den hinner omvandlas till kroppsfett.c Även om blotta tanken på ett sådant beteende kan verka motbjudande, tycker inte bulimikern det. ”Ju mer man äter och kräks, desto lättare blir det”, förklarar socialarbetaren Nancy Kolodny. ”Den första känslan av motvilja eller rentav rädsla ersätts snart av en tvångsmässig önskan att upprepa dessa bulimiska beteendemönster.”

Bulimi är en oerhört farlig sjukdom. Upprepade kräkningar gör till exempel att munhålan exponeras för frätande magsyra, och det kan förstöra emaljen på bulimikerns tänder. Kräkningar kan också skada patientens matstrupe, lever, lungor och hjärta. I extrema fall kan de även förorsaka en ruptur i magsäcken och till och med död. Ett överdrivet bruk av laxermedel kan också vara farligt. Det kan förstöra tarmfunktionen och kan även resultera i ständiga diarréer och blödningar från ändtarmen. Liksom fallet är med upprepade kräkningar kan det också, i extrema fall, leda till döden.

Enligt det amerikanska nationalinstitutet för mental hälsa är ätstörningar ett växande problem. Vad får en ung kvinna att leka med döden genom att svälta sig sjuk? Vad får en annan att bli så fixerad vid mat att hon hetsäter och sedan så rädd för att gå upp i vikt att hon måste kräkas upp det hon har ätit? Dessa frågor behandlas i nästa artikel.

[Fotnoter]