Blick på världen
Hur många bakterier?
Bakterier är en vanlig livsform på jorden. De existerar under havsbottnen i den djupaste ocean och 6 mil upp i atmosfären. Deras sammanlagda massa är större än massan hos någon annan livsform. Vad som kanske är det första allvarliga försöket att räkna deras antal har nu offentliggjorts av forskare vid University of Georgia i USA. De har kommit fram till siffran fem följd av 30 nollor. ”De flesta tror att bakterier ger upphov åt sjukdomar”, heter det i Londontidningen The Times. ”Men det är bara en bråkdel som är sjukdomsframkallande. Dessa utgör cirka en procent av det totala antalet, och då är alla bakterier som lever i djuren medräknade. De flesta bakterier är inte bara ofarliga, utan också livsnödvändiga, till nytta i till exempel matspjälkningen.” Förvånansvärt nog finner man mellan 92 och 94 procent av alla bakterier i sediment som är mer än 10 centimeter under havsbottnen och i marken på mer än 9 meters djup. Det här är områden som man tidigare trodde var praktiskt taget tomma på liv. Hälften av bakteriernas torrvikt utgörs av kol, ett ämne som är nödvändigt för liv. Enligt The Times ”finns det nästan lika mycket kol lagrat i bakterierna som i alla världens växter”.
Fattigdom — drabbar både fattiga och rika länder
Enligt tidningen International Herald Tribune visar en färsk FN-rapport att fattigdomen ökar — också i världens rikaste länder. Många människor i industrialiserade länder kan inte tillgodose sina grundläggande behov, sådant som arbete, utbildning och hälsovård. Enligt rapporten lever 16,5 procent av USA:s befolkning i fattigdom. I Storbritannien är siffran 15 procent. I den industrialiserade världen är 100 miljoner hemlösa och 37 miljoner arbetslösa, och nästan 200 miljoner har ”en sannolik livslängd på mindre än 60 år”.
Inte direkt kramgoa
”Om du tror att lejonet eller kafferbuffeln är det farligaste djuret i Afrika, bör du tänka om”, skriver The Wall Street Journal. ”Det är flodhästen.” I tecknade serier och barnböcker beskrivs flodhästar som vänliga och glada djur, och de är populära som mjuka leksaksdjur, men i verkligheten är de i Afrika orsak till fler dödsfall än något annat djur. Guider säger att den farligaste platsen på kontinenten är ”mellan en flodhäst och dess väg till vattnet”, och den ”näst farligaste platsen är kanske mellan en flodhästmamma och hennes unge”. Även om flodhästar ser ganska stillsamma ut när de ligger och gonar sig på ett lugnt ställe i floden, är de mycket måna om sitt revir och är ofta väldigt aggressiva, när de blir överraskade eller utmanade. De är oerhört kraftfulla. ”En arg flodhäst kan slita en krokodil i två delar och göra flisor av en kanot”, berättar en guide. Men varför paddlar man då kanot bland flodhästar? Man får praktfulla vyer över floden och djuren på stranden, säger guiden, och detta ”är förmodligen mindre farligt än annat som turisterna företar sig här: bungyjumping 110 meter ner från bron vid Victoriafallen, till exempel”.
Oroväckande likheter med förkrigstiden
”Det finns ett illavarslande mönster när de mänskliga rättigheterna angrips, och det är kusligt likt situationen under det mörka 1930-talet, då något liknande förebådade Förintelsen”, säger Irwin Cotler, professor i juridik vid McGill University i Canada och vice ordförande för en grupp som handhar frågor som rör mänskliga rättigheter, enligt tidningen The Toronto Star. Cotler berättar att en undersökning som gjorts i 41 länder av Internationella Helsingforskommittén för Mänskliga Rättigheter framhäver en stor fara — det har blivit mycket mer vanligt med hatiska uttalanden mot minoriteter, ofta i form av hatpropaganda i radio och TV och i skrifter utgivna av staten, vilket uppammar förföljelse av minoriteterna. Om denna utveckling säger Cotler: ”Vi har inte lärt oss något av andra världskriget.” En annan sak vi har glömt är det ”brottsliga i att vara likgiltig, att samhället inte reagerar”.
Barn — krigets offer
”Enligt FN:s särskilde representant Olara Otunnu har krig och konflikter under det senaste årtiondet krävt två miljoner barns liv, gjort en miljon föräldralösa och allvarligt skadat eller lemlästat ytterligare sex miljoner”, rapporterar den tyska dagstidningen Grevener Zeitung. FN:s säkerhetsråd har fördömt alla handlingar där barn utsätts för angrepp. Särskilt uppmärksammas de mer än 300.000 barn världen över som används som soldater. Många av dem sägs bli tvingade att göra militärtjänst, och en tredjedel av dessa är flickor. Ofta används barnsoldater till självmordsuppdrag. En nybildad sammanslutning av icke statliga organisationer kräver internationella regler där minimiåldern för soldater höjs till 18 år.
Vatikanen på nätet
År 1994 skrev Vatikanen ett kontrakt om att öppna en webbplats på Internet. Religiösa tjänster som bikt och samtal med en präst om ”tvivel” i religiösa frågor finns nu på Internet, rapporterar tidningen El Financiero. På en webbplats kan ”cyberkatoliker” begära att böner skall bes för dem. Man kan också i direktsändning se påven ge sin välsignelse på söndagarna. Dessutom finns det annonser med erbjudanden om att man kan ”köpa och sälja varor med religiös anknytning”. ”Problemet är att det inte är så många katolska hemsidor som regelbundet får besök”, skriver El Financiero. ”Vatikanens hemsida har färre än 25 besökare om dagen, och de flesta är från den katolska pressen.”
Väljer att vara sjuka
”Tbc fortsätter att kräva mest människoliv i världen”, rapporterar tidningen Cape Times. Sjukdomen grasserar bland de mycket fattiga invånarna i Sydafrika, och mer än 13.000 dör där varje år. Det är också många som blir så sjuka att de inte kan arbeta. Dessa får statliga sjukbidrag, och de har också tillgång till behandling. Men eftersom det är ont om arbete och lönen ofta är låg, väljer en del av patienterna att avbryta sin tbc-behandling för att kunna behålla sitt sjukbidrag. ”Sjukbidraget är nästan 10 gånger mer än vad de kan få genom ströjobb”, berättar Ria Grant, chef för den sydafrikanska organisationen TB Care. ”De anser att det är bättre att vara sjuk än att vara frisk, när de ser hur mycket pengar de kan få.”
Sömniga bilförare
”En del experter hävdar att dåsiga bilförare är precis lika farliga som berusade bilförare”, rapporterar tidskriften The Journal of the American Medical Association. ”Den roll trötthet spelar när det gäller bilolyckor är i hög grad underskattad, och sömniga bilförare utgör en allvarlig fara för folkhälsan och är ett hot mot säkerheten.” Enligt tidningen The Toronto Star visar undersökningar som gjorts att människor helt enkelt inte kan förutse när de kommer att somna och inte heller bedöma hur trötta de är. ”Vi behöver sova precis som vi behöver äta och andas”, säger Stephanie Faul, som representerar American Automobile Association Foundation for Traffic Safety. ”När kroppen behöver sömn, kan det hända att man helt enkelt bara somnar till.” Vad bör man som bilförare göra, om man upptäcker att man ideligen gäspar eller om det är svårt att hålla ögonen öppna eller att hålla bilen på vägen? ”Att öppna fönstret eller skruva upp radion, som många försöker med, fungerar helt enkelt inte”, heter det i The Toronto Star. ”Med koffein kan man hålla sig pigg en stund, men det minskar inte det fysiologiska behovet av sömn.” Sömniga bilförare får rådet att svänga av till en säker plats och ta sig en tupplur.
Modersmjölk är bäst
”Bröstmjölk är den bästa av alla mediciner”, heter det i tidskriften Newsweek. ”Spädbarn som livnär sig på bröstmjölk får de näringsämnen som behövs för att hjärnan skall utvecklas rätt, och samtidigt minskas riskerna när det gäller allt från allergier och infektioner till diarré, eksem och lunginflammation.” American Academy of Pediatrics och American Dietetic Association uppmanar därför mammor att amma sina nyfödda åtminstone ett år. Enligt Newsweek ”utnyttjas dock inte denna unika resurs i särskilt stor utsträckning”. Vad beror det på? Ofta beror det på att felaktig information har getts. En del mammor oroar sig för att de inte skall kunna förse sina barn med tillräckligt mycket mjölk för att de skall kunna hålla sig friska. Andra tror att man redan på ett tidigt stadium måste ge barnmat. ”Faktum är att de flesta mammor kan tillgodose ett barns hela näringsbehov ända till dess barnet är 6 månader, då fast föda successivt läggs till kosten”, heter det vidare i artikeln. ”Barn kan ända upp till två års ålder ha nytta av de antikroppar och fettsyror som finns i modersmjölken, oavsett vad de äter för övrigt.” Även mammorna har nytta av detta: Amning minskar risken för bröstcancer och skyndar på viktminskningen efter förlossningen.