Euron — ny valuta för en gammal kontinent

DEN glädjestrålande franske finansministern bet i det nya myntet och sade: ”Det här myntet är äkta. Det är ingen förfalskning. Det är det första som har tillverkats i Frankrike eller i Europa över huvud taget.” Myntet var den första euron som präglades i det franska myntverket. Detta inträffade måndagen den 11 maj 1998.

Vad är en euro? Hur kommer den att påverka husmödrar, arbetare, turister och näringsidkare runt om i Europa? Kommer den att få återverkningar på världsekonomin? Innan du gör dig av med dina kronor, mark, lire eller franc, gör du väl i att ta reda på svaren på dessa frågor.

Hur utvecklades idén med euron?

I och med Maastrichtfördraget, som trädde i kraft den 1 november 1993, fick Europeiska gemenskapen ett nytt namn, Europeiska unionen (EU). Ett av dess främsta mål var att införa en gemensam valuta för dess medlemsstater.a Sedan romartiden har länderna i Europa inte haft någon gemensam valuta. Man beslöt att den nya valutan skulle heta euro. Eftersom inte alla EU-länder deltar i den monetära unionen, kan endast 11 av EU:s 15 medlemsländer införa euron. Dessa länder är Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike. Grekland har inte uppfyllt de ekonomiska villkoren för deltagande. De återstående tre — Danmark, Storbritannien och Sverige — har för närvarande valt att stå utanför.

Införandet av euron kommer att ske gradvis. Från och med den 4 januari i år började euron användas på den internationella valutamarknaden vid kontantlösa transaktioner. Euromynt och eurosedlar kommer att införas under en period på sex månader från och med den 1 januari 2002 — därefter kommer de deltagande ländernas tidigare valutor förmodligen att bli museiföremål och samlarobjekt. Man har beräknat att euron kommer att ersätta 12 miljarder sedlar och 70 miljarder mynt, med en sammanlagd vikt på 300.000 ton. Man hoppas att de återstående EU-länderna med tiden också skall ansluta sig till valutaunionen.

Österrikes finansminister sade angående övergången till euron: ”Vi står inför en ny era av europeisk integration.” Men meningarna om euron har varit delade bland allmänheten — 47 procent av européerna anser att den gemensamma valutan kommer att göra Europa till en ekonomisk kraftstation, och 40 procent tror att euron kommer att lamslå den europeiska ekonomin. Somliga har antytt att den gemensamma valutan kan leda till krig! Däremellan finns de obeslutsamma ”euroskeptikerna”, som ser fördelarna med en gemensam europeisk valuta men tvivlar på att den skall bli en framgång.

Somliga betraktar euron som en välsignelse

Det högsta verkställande organet inom EU, EU-kommissionen, har förklarat: ”Genom att skapa en gemensam valuta skänker Europa sina medborgare, sina barn och sina partner ... ett konkret bevis på den gemensamma framtid som frivilligt har valts: en gemenskap i fred och välstånd.”

EMU-förespråkare anför de många potentiella fördelarna med en gemensam valuta. Att man slipper kostnaderna vid växling av utländsk valuta skulle bli den mest omedelbara verkan. Som exempel anför man ibland den outtröttlige europeiske resenären som besöker alla de 14 EU-länderna utanför sitt eget land. Om han börjar resan med 1.000 D-mark och sedan växlar in pengarna i varje land, har han slutligen bara 500 D-mark kvar enbart på grund av växlingsavgifterna!

På samma sätt kommer exporten och importen inte längre att belastas med kostnader för valutaväxling. Likaså kommer en gemensam valuta att eliminera de indirekta kostnaderna för växelkurssvängningar. När ett lands valuta minskar i värde, blir de importerade varorna dyrare i det landet. Detta leder ofta till inflation. Med en gemensam valuta, utan risk för ändrade växelkurser, borde Europa därför bli mer attraktivt för utländska investerare.

EMU-anhängarna förutspår också att priserna kommer att gå ner runt om i Europa. Både konsumenter och företag kan nu lätt jämföra priser, och när euromynten och eurosedlarna införs år 2002, kommer det att bli ännu lättare. Prisskillnaderna på samma varor i olika delar av Europa beräknas minska, något som är till fördel för konsumenterna.

Andra ser euron som en förbannelse

Kritikerna ger uttryck åt sina åsikter. Enligt deras uppfattningar kommer euron att pressa in den europeiska ekonomin i en tvångströja och därmed äventyra flexibiliteten och dämpa tillväxten. De förutsäger att en gemensam valuta ökar arbetslösheten, inbjuder till omfattande spekulationer på penningmarknaden och ger upphov till politiska spänningar. Sådan politisk spänning har redan varit påtaglig. Ett exempel på detta var tvisten mellan Tyskland och Frankrike om vem som skulle bli chef för Europeiska centralbanken, den väktare som vakar över euron. Mer bråk kan förväntas, när alla EU:s medlemsländer kommer att söka få igenom sina egna krav.

I vissa EU-länder har arbetslösheten för närvarande nått rekordnivåer. Många skyller detta på de nedskärningar i utgifterna och höjningar av skatterna som man har tvingats göra för att uppfylla konvergenskriterierna. Runt om i Europa höjs protester mot en strikt ekonomisk politik som inbegriper kraftiga nedskärningar i välfärden och pensionerna och inom hälso- och sjukvården. Hur hållbar blir den här stränga ekonomiska disciplinen? Kommer en del länder att frestas att lossa något på svångremmen, när euron har blivit verklighet? Skulle en sådan mindre strikt hållning då kunna fördärva det europeiska monetära systemet?

Andra pekar på de djupa känslomässiga band som människor har till den nationella valutan. Den är mer än ett betalningsmedel. För många är den också en del av landets historia och har lika starkt symbolvärde som flaggan. Det är i den som ett folk får sin lön, och det är i den man räknar, kalkylerar, köpslår och sparar. Medan tyskarna får se beloppen på sina bankkonton halverade vid övergången till euron, får italienarna se beloppen på sina konton krympa drastiskt, när liren försvinner och 2.000 lire blir en euro. Enligt en undersökning kommer övergången till euron att bli en ”traumatisk” upplevelse för många européer.

Passar en gemensam valuta alla EU-länderna?

Somliga ekonomer inom EU och i USA framhåller att även om det finns en betydande politisk vilja för en gemensam valuta, är Europas ekonomier splittrade, dess folk rotade i sina hemländer och deras kulturer mycket olika. Till skillnad från invånare i USA är det mindre troligt att européer som blir arbetslösa tar sitt pick och pack och flyttar långt bort för att få tag i arbete. Somliga experter tror att denna splittring berövar euro-nationerna möjligheten att kompensera lokala problem som enskilda EU-länder kan ställas inför, något som är nödvändigt för att ha en gemensam ekonomi och valuta.

Enligt kritikerna förlorar de enskilda regeringarna under ett gemensamt valutasystem sin flexibilitet när det gäller att handskas med ekonomiska problem. De säger att euron kommer att flytta över makten från de enskilda länderna till den nya Europeiska centralbanken i Frankfurt. Detta i sin tur ökar pressen på samordning av skatteregler och övrig ekonomisk politik på hela kontinenten. Kritikerna hävdar att de verkställande och lagstiftande organen i Bryssel och i Strasbourg kommer att få större makt. Ja, Maastrichtfördraget kräver en politisk union som så småningom blir ansvarig för utrikes- och försvarspolitiken, penningpolitiken och socialpolitiken. Kommer den här övergången att bli smidig och problemfri? Det kan bara tiden utvisa.

”Ett vågspel”

Under tiden har bankerna och handeln redan börjat gå över till euron. De sätter upp eurokonton och prismärker varor i euro, som visas intill priserna i lokala valutor. Målsättningen är att övergången år 2002 skall bli så smidig som möjlig. En populär fransk tidskrift har redan distribuerat mer än 200.000 miniräknare som är programmerade att omvandla franska franc till euro.

Kommer euron en dag att konkurrera med den amerikanska dollarn? Många tror att USA, när euron har blivit accepterad, förmodligen inte längre kommer att dominera världsekonomin som tidigare. De förutspår att euron kommer att bli en global reservvaluta vid sidan av dollarn. Jill Considine, vid New York Clearing House Association, säger: ”Det skapas en ny scen för konkurrens.”

Hur kommer framtiden att bli för euron? Den tyske redaktören Josef Joffe kallar det gemensamma valutasystemet för ”Europas jättelika slantsingling” och ”ett vågspel”. Han tillägger: ”Om det misslyckas, kommer det att fördärva mycket av det som Europa har byggt upp under de 50 senaste åren.” Den franske finansministern gav uttryck åt känslorna hos många européer, när han sade: ”Det råder stor optimism och stor fruktan.”

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 14]

FAKTABLAD OM EURON

● En euro står i omkring nio kronor

● Eurosedlar ges ut i sju valörer: 5, 10, 20, 50, 100, 200 och 500 euro

● På eurosedlarnas ena sida finns en karta över Europa och ett motiv bestående av broar. På den andra sidan är motiven olika slag av fönster och valvbågar

● På eurosedlarna kan man se ordet ”EURO” med romerska bokstäver och ”ΕΥΡΩ” med grekiska bokstäver

● Euromynt kommer att finnas i åtta valörer: 1, 2, 5, 10, 20 och 50 cent samt 1 och 2 euro

● Den ena sidan av mynten får ett gemensamt, europeiskt motiv i alla länder och den andra sidan ett nationellt motiv

[Karta på sidan 13]

(För formaterad text, se publikationen)

EUROPEISKA UNIONEN

STORBRITANNIEN

DANMARK

SVERIGE

GREKLAND

Länder som för närvarande deltar i den monetära unionen

IRLAND

PORTUGAL

SPANIEN

BELGIEN

FRANKRIKE

NEDERLÄNDERNA

TYSKLAND

LUXEMBURG

FINLAND

ÖSTERRIKE

ITALIEN

[Bildkälla på sidan 12]

Samtliga sedlar och mynt på sidorna 12–14: © Europeiska monetära institutet