Ett enat Europa — Varför skulle det ha någon betydelse?

Ett enat Europa — Varför skulle det ha någon betydelse?

CHAMPAGNEKORKARNA smällde. Fyrverkerier lyste upp himlen. Vad var det man firade? Ett nytt millennium? Nej, detta var ett tillfälle som var av långt större betydelse än att bara vända blad i världens kalendrar. Det var den 1 januari 1999. Den nya gemensamma valutan för EU (Europeiska unionen) — en valuta som kallas euro — presenterades officiellt den dagen.

Många européer ser införandet av en gemensam valuta som ett historiskt steg i Europas långa strävan att uppnå enhet. Den holländska dagstidningen De Telegraaf hyllade lanseringen av euron som ”höjdpunkten i Europas enande”. Ja, efter decennier av drömmar, förhandlingar och förseningar tycks ett enat Europa vara närmare än någonsin tidigare.

För dem som inte bor i Europa kanske det är svårt att förstå all denna uppståndelse. De kan tycka att införandet av euron och ansträngningarna att ena Europa inte har någon nämnvärd betydelse i deras liv. Men genom enandet av Europa uppstår ett av världens största ekonomiska block. Ett enat Europa är således något som är svårt att bortse från — oavsett var man bor.

USA:s biträdande utrikesminister, Marc Grossman, sade nyligen till en nordamerikansk åhörarskara: ”Vårt välstånd är knutet till Europa.” Hur kommer det sig? Ett av skälen han nämnde var att ”var tolfte fabriksarbetare i USA har arbete i ett av de 4.000 Europaägda företagen i USA”. Det rapporteras också att Europas nya valuta kan påverka priset på importvaror — och till och med inteckningslånen — i länder långt från Europa.

Utvecklingsländerna kan få nytta av detta. Hur då? En undersökning visar att ”när de olika europeiska valutorna ersätts med euro kommer detta att förenkla utvecklingsländernas handelsförbindelser med EU”. Somliga förutsäger dessutom att japanska och amerikanska företag som gör affärer i Europa kommer att få nytta av detta. När euron väl har blivit etablerad kommer växelkurserna inte längre att skilja sig mellan Europas länder. Det kan mycket väl resultera i att det blir mer lönsamt att göra affärer i Europa.

Om du planerar att resa i Europa, kanske du också kommer att se fördelarna med Europas enande. Snart kommer du att kunna köpa varor och tjänster i olika europeiska länder med en enda valuta, euron, som är ungefär lika mycket värd som den amerikanska dollarn. Borta är då den tid då förbryllade turister med hjälp av en miniräknare försökte få ordning på sina gulden, francs, lire och D-mark.

Men att Europa är på väg att bli en enad kontinent erbjuder något som är ännu mer tilltalande — ett hopp. Tänk bara: För bara några årtionden sedan var Europa en krigshärd. Sett ur den synvinkeln är Europas enande ett fantastiskt fenomen. Människor över hela världen lägger märke till detta.

Många kan inte låta bli att undra om det verkligen är realistiskt att tro att världen kan bli enad. Detta är sannerligen en lockande framtidsutsikt! Kommer Europas väg mot ett enande att föra människan närmare en enad värld? Innan vi behandlar den frågan, behöver vi ta en närmare titt på Europas enande. Vilka hinder måste avlägsnas innan enhet kan uppnås?

[Ruta/Tabell på sidan 4]

ETT ENAT EUROPA TAR FORM?

Tanken på ett enat Europa är inte helt och hållet ny. Det fanns ett visst mått av enhet under romarrikets tid liksom också när Karl den store regerade och längre fram under Napoleon I:s tid. I dessa fall grundade sig enheten på styrka och erövring. Men efter andra världskriget kände ett antal länder ett behov av enhet grundad på samarbete. Dessa länder hyste förhoppningar om att ett sådant samarbete inte bara skulle leda till en ekonomisk återhämtning, utan också till ett förbud mot krig. Här följer några steg i historien som har lett fram till den nuvarande situationen:

• 1948 Flera hundra politiska ledare från Europa samlas i Haag i Nederländerna och lovar högtidligt: ”Aldrig skall vi gå i krig mot varandra igen.”

• 1950 Frankrike och Tyskland inleder ett samarbete för att skydda sina kol- och stålindustrier. Fler länder förenar sig med dem, och det leder till att Kol- och stålunionen (ECSC) bildas. Den börjar verka 1952 och innefattar Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland.

• 1957 De sex medlemmarna i Kol- och stålunionen bildar två andra organisationer: Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) och Europeiska atomenergigemenskapen (EURATOM).

• 1967 EEC går samman med Kol- och stålunionen och EURATOM och bildar Europeiska gemenskapen (EG).

• 1973 EG antar Danmark, Irland och Storbritannien som medlemmar.

• 1981 Grekland går med i EG.

• 1986 Portugal och Spanien går med i EG.

• 1990 EG utökas ytterligare när Väst- och Östtyskland slås samman, och därmed kommer också det tidigare Östtyskland med i organisationen.

• 1993 Ansträngningarna att uppnå större ekonomisk och politisk enhet mellan EG:s medlemmar leder till bildandet av Europeiska unionen (EU).

• 2000 EU består av 15 medlemsländer — Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike.

[Bild på sidan 3]

Euron kommer att ersätta många europeiska valutor

[Bildkälla på sidan 3]