Kan vi rädda kandelaberträdet?
FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I BRASILIEN
EN GÅNG i tiden var södra Brasilien täckt med tallar. Deras likhet med kandelabrar gav en art det passande namnet ”kandelaberträd”. Det är också känt som paranátall och brasiliansk araukaria.
Kottarna på kandelaberträdet är större än grapefrukter, och en del väger fem kilo. En kotte kan innehålla upp till 150 frön, som på portugisiska kallas pinhões. När kotten är mogen, öppnar den sig med en kraftig smäll, och fröna faller ut.
Människor, fåglar och andra djur äter fröna, som luktar och smakar som kastanjer. Längre tillbaka utgjorde pinhões — en bra protein- och kalciumkälla — basfödan för en del bland urbefolkningen i södra Brasilien. Fröna kommer fortfarande till användning. I delstaten Santa Cata- rina använder man dem i lokala maträtter, exempelvis i paçoca de pinhão (malda pinhões).
Kandelaberträdet började bli hotat, när 1700-talets europeiska kolonister såg dess möjligheter att förse dem med virke. Det dröjde inte länge förrän kandelaberträd höggs ner för att användas vid husbyggen eller bara avlägsnades för att ge plats för sädesfält och vingårdar. Med tiden blev det så att fler träd höggs ner än det såddes frön. Nu finns det bara några få spridda skogsområden kvar. Det har lett till att kandelaberträdet har ökat kraftigt i värde. ”Tallen utgör inte längre bara virke”, sade en man som i mer än 50 år har arbetat med virke från kandelaberträd. ”Trädet är guld värt.”
Forskare menar att om det inte hade varit för azurblåkorpen, hade kandelaberträdet varit utrotat. Den här outtröttliga fågeln livnär sig på kandelaberträdets frön och lagrar en del i mossa och i döda trädartade ormbunkar. En del av de här fröna gror senare. På ett sätt kan man säga att azurblåkorpen är en flitig planterare av kandelaberträd! Men tyvärr minskar antalet azurblåkorpar på grund av att tallskogarna huggs ner.
Några skogsföretag har nu börjat bevara små skogsområden och dessutom återplantera kandelaberträdet i delar av södra Brasilien. Kanske kan det innebära en vändning för trädet och förhindra att det blir utrotat.
[Bilder på sidan 11]
Varje kotte innehåller upp till 150 ”pinhões”
[Bildkälla]
Träd och kottar: Marcos Castelani