Varför lämnar folk de traditionella religionerna?

RELIGIONER SOM HÄVDAR att de grundar sina läror på Jesu Kristi läror har omkring 1,7 miljarder anhängare. Kristendomen har räknats som världens största religion, ja, större än sådana populära religioner som buddhismen, hinduismen och islam. Men rapporter visar att i många bekännelsekristna länder förlorar kristendomen sitt grepp om massorna.

Folk ur alla samhällsklasser överger sina kyrkor och samfund. Ronald F. Inglehart, som är forskare vid Michiganuniversitetet och som leder undersökningar av moralvärderingarna i världen, sade att religionen spelar en allt mindre roll i utvecklade länder. Tidskriften Bible Review återger ett uttalande av honom: ”Inte bara de regelbundna kyrkobesöken har rasat, utan latinamerikanska länder skickar nu missionärer för att frälsa sina forna kolonisatörers själar.” Han hävdar att ”religionens sammanbrott” är särskilt slående i vissa nordeuropeiska länder. I Norge och Danmark är bara 5 procent av befolkningen regelbundna kyrkobesökare. Men i Sverige är siffran ännu lägre, bara 4 procent, och i Ryssland 2 procent.

Statistik från Tyskland visar att mellan åren 1984 och 1993 sjönk antalet regelbundna kyrkobesökare bland registrerade, utövande katoliker från 25,3 procent till 19 procent. År 1992 besökte bara 4 procent av protestanterna regelbundet söndagsgudstjänsterna. År 1999 rapporterade publikationen Christianity Today: ”Bara en tysk av tio går i kyrkan varje vecka.”

Angående minskningen av kyrkobesökare i Storbritannien skriver The Guardian: ”Kristendomen har aldrig varit i sämre skick.” Artikeln framhåller att ”för präster och presbyter var 1950–2000 det värsta halvseklet”. Med hänvisning till en särskild religionsrapport i Storbritannien visar tidningen att inte bara unga utan också äldre människor förlorar tron på organiserad religion. Artikeln säger: ”Äldre människor förlorar tron på Gud allteftersom de åldras. Ny undersökning, som bekräftar den här trenden, kommer att chocka Storbritanniens krisdrabbade kyrkor, som hittills har betraktat de äldre som den uppehållande ryggraden i sina krympande församlingar.”

Liknande trender finner man utanför Europa. Den kanadensiska tidskriften Alberta Report säger att Canada upplever en ”kollaps i fråga om institutionell tro och tillbedjan” och att ”tre gånger så många kanadensare föredrar att följa sina egna subjektiva föreställningar om Gud framför att underkasta sig en öppen trosbekännelse”.

Många människor känner sig helt enkelt inte andligt berikade eller upplysta av att besöka gudstjänsterna i kyrkorna. Enligt den kanadensiska tidskriften Maclean’s menade både judar och katoliker som intervjuades vid ett himalayiskt ashram, eller en hinduisk religiös tillflyktsplats: ”Vi blev inte längre gripna eller påverkade av de andefattiga ritualerna.” Ja, till och med efter många års troget kyrkobesökande undrar somliga: ”Vad har jag egentligen lärt i kyrkan? Har det hjälpt mig att komma närmare Gud?” Inte att undra på, som författaren Gregg Easterbrook uttryckte det, ”att det i Väst i vår tid har blivit större behov av att råda bot på den andliga fattigdomen än på den materiella”.

Det finns naturligtvis många länder där kyrkobesökssiffrorna är högre. Men att man besöker kyrkan betyder inte alltid att man lojalt följer dess läror. Den australiska tidningen The Age framhåller till exempel att det i Väst ”sker en snabb minskning av andelen kristna som utövar sin religion. I stora delar av Afrika, Asien och Latinamerika är kristendomen ett täckelse bakom vilket många människor fortsätter att omfatta mera exotiska stamanknutna eller kultiska trosuppfattningar, som inte har något med vedertagna kristna läror att göra och som ofta motsäger dem och som officiellt förkastades för många år sedan.”

Varför lämnar så många människor, unga som gamla, sina kyrkor? En viktig bidragande faktor är besvikelse.

Religionens mörka historia

The Guardian gör följande iakttagelse: ”Romersk-katolska kyrkan konspirerade på ett beklagansvärt sätt med fascismen under hela 1900-talet, från de gratulationer som den framförde till general Franco efter spanska inbördeskriget till den välvillighet som den nyligen ägnade general Pinochet.” The Guardian framhöll också att påven Pius XII, krigstidspåven, ”var nog så tillfreds med att få till stånd en överenskommelse med Hitler och därmed undvika att råka i pinsamma situationer som att behöva fördöma Förintelsen”.

The Age framhåller: ”Kristendomens anspråk har klingat falskt vid alltför många tillfällen. Kristna har inte lyckats bevara sin egen inbördes frid och endräkt. ... De många plundrings- och erövringskrigen – under förevändning att vinna över människor till Kristus – vittnar om detta. Tro, hopp och kärlek må vara de förnämsta kristna dygderna, men de som sägs göra anspråk på att äga dessa dygder kan vara lika cyniska och lika benägna till modlöshet som icke-kristna och kanske inte mer medmänskliga. ... Det var ett kristet land som stod bakom Förintelsen och ett annat som släppte lös atomkrigets fasor över Japan.”

En del kan mena att kristenheten länge har hyllat dygder som sparsamhet, tålamod, måttlighet och rättvisa. Men The Age kommenterar: ”Men kristna i Europa, Nordamerika och Australien konsumerar i regel långt mer än sin del av jordens resurser och tolererar fortfarande exploatering, förtryck och miljöförstöring i svagare grannländer för att mätta sin aptit.”

Angående kristenhetens framtid fortsätter The Age: ”Utan en hälsosam stabil organisationsstruktur kan kristendomen aldrig hoppas på att återvinna den sociala makt som den hade i gångna århundraden. Detta kan man anse bra eller dåligt beroende på ens inställning. Men det är den verklighet som kristendomen kommer att ställas inför under åren framöver.”

Som en följd av sådant förfall i den organiserade religionens värld har många vänt sig bort från de etablerade kyrkorna. Men kan verkligen de alternativ som dessa människor finner fylla deras behov? Är det lösningen?

[Bilder på sidan 7]

Många har vänt sig bort från traditionella religioner på grund av att dessa understött krig och förtryckarregimer

[Bild på sidan 7]

Överdådiga ceremonier får många att känna sig andligen otillfredsställda

[Bildkälla]

foto: age fotostock