Slump eller formgivning?

Blötdjurens skal

◼ Snäckskal ser ut att vara sköra, men ofta är de mycket svåra att bryta sönder. Ingenjören Kenneth Vecchio nämner ett minne från sin barndom: ”Ibland var jag tvungen att använda en hammare för att få loss några bitar.” Den otroliga hårdheten är något som utmärker blötdjurens skal.a

Tänk på det här: Skiktet på insidan av blötdjurens skal (som kallas pärlemor eller ”pärlans mor”) har mikroskopiska lager med bara några nanometers mellanrum.b ”På nanonivå är komplexiteten hos pärlemor helt fantastisk och verkar vara avgörande för materialets hårdhet”, säger Christine Ortiz, professor i material- och ingenjörsvetenskap vid Massachusetts Institute of Technology i USA.

Vetenskapsskribenten Charles Petit beskriver pärlemor i stark förstoring som ”förvånansvärt välordnad”. Han förklarar: ”Ett mikroskopiskt tvärsnitt påminner om en tegelvägg. Platta, sexkantiga skivor av kristalliskt kalciumkarbonat är staplade i prydliga lager. En elastisk proteinrik bindmassa, som skaldjuret avsöndrar, fungerar som murbruk.”

Forskare tror att principen bakom blötdjurens skal skulle kunna användas inom många områden, till exempel vid tillverkning av pansarskydd, bilkarosser och flygplansvingar. ”Naturen använder nanoteknik för att skapa material med överlägsna mekaniska egenskaper”, enligt Christine Ortiz. ”Ingenjörer har fortfarande långt kvar innan de uppnår samma färdigheter.”

Vad tror du? Har blötdjurens fantastiska skal kommit till av en slump? Eller har de formgetts?

[Fotnoter]

[Bild på sidan 25]

Tvärsnitt av pärlemor i förstoring.

[Bildkälla]

Infälld bild: © Eye of Science/Photo Researchers, Inc.