31 Studiet

Övertyga dina åhörare, resonera med dem

1, 2. Vad är övertygande argument?

¹ När du talar förväntar du att åhörarna skall lyssna, men det är inte allt. Du önskar också att de skall godta de argument som du framför och handla enligt dem. Det kommer de att göra, om de är övertygade om att det du säger är sanning och om deras hjärteinställning är den rätta. Att övertyga betyder att tillfredsställa genom att ge bevis. Men bevisen i sig själva är inte alltid tillräckliga. I vanliga fall krävs det argumentering till stöd för dem. Att övertyga genom argument inbegriper alltså tre grundläggande faktorer: för det första själva bevisen; för det andra ordningsföljden vari bevisen framläggs; för det tredje sättet och metoderna som används när man framlägger dem. I det här avsnittet, som svarar mot ”Övertygande argument” på rådblanketten, skall vi begrunda vad som sägs, vilka bevis som ges, snarare än hur du framför dessa.

² Övertygande argument är beroende av rimliga grundläggande skäl, och det är så din rådgivare kommer att betrakta det. Dina bevis måste vara övertygande även om man skulle läsa dem i tryck. Om den övertygande egenskapen hos ditt tal beror på sättet att framföra det och inte på de fakta som du har använt för att bevisa ditt påstående, då behöver du utveckla denna egenskap ytterligare för att din argumentering skall bli verkligt fast och faktisk.

3—6. Visa varför en grundval måste läggas.

³ Lägg en grundval. Innan du framlägger dina argument är det nödvändigt att lägga en rätt grundval. Du måste göra klart vad det är som skall dryftas. Och det är fördelaktigt att åstadkomma en gemensam grundval genom att eftertryckligt framhålla sådana punkter i samband med saken i fråga som du och den du resonerar med är eniga om.

⁴ I somliga fall måste man klart definiera vissa termer. Allt som inte hör till saken måste avlägsnas. Var inte för hastig när det gäller att lägga din grundval. Gör den fast, men låt inte grundvalen utgöra hela byggnaden. Om du skall vederlägga ett argument, analysera då de olika punkter som används till stöd för det för att finna svaga punkter och få hjälp att bestämma hur du skall utveckla argumenteringen och hur du skall komma till botten med saken.

⁵ När du utarbetar ditt tal, bör du söka bilda dig en uppfattning om hur mycket dina åhörare redan vet om ditt ämne. Detta får till stor del avgöra hur stor grundval du behöver lägga innan du verkligen övergår till att framlägga dina argument.

⁶ Takt och kristet uppförande föreskriver ett vänligt och hänsynsfullt sätt att närma sig framställningen, men det är inte detta vi arbetar på nu. Utnyttja alltid helt och fullt din kunskap om kristna principer och öppna dina åhörares hjärtan och sinnen.

7—13. Förklara vad som menas med att ge rimliga bevis.

⁷ Ge rimliga bevis. En sak är inte ”bevisad” helt enkelt därför att du som talare tror den eller framhåller den. Du måste alltid komma ihåg att dina åhörare är fullt berättigade att fråga: ”Varför är detta sant?” eller: ”Varför säger du att det är så?” Som talare har du alltid förpliktelsen att kunna svara på frågan: ”Varför?”

⁸ Frågorna ”Hur?” ”Vem?” ”Var?” ”När?” ”Vad?” framkallar endast fakta och upplysning till svar, men frågan ”Varför?” kräver skäl. Den är ensam i detta avseende och kräver mera av dig än att bara framlägga fakta. Den sätter din tankeförmåga på prov. Fördenskull bör du när du utarbetar ditt tal gång på gång ställa den frågan till dig: ”Varför?” Och förvissa dig så om att du kan ge svar.

⁹ Som skäl för påståenden du gör kan du ofta anföra uttalanden av någon som är godtagen som auktoritet. Detta innebär helt enkelt att om han har sagt det, så måste det vara sant, eftersom han är erkänd som en som vet besked. Detta utgör skäl nog för att man skall tro det. Den förnämsta auktoriteten inom detta kunskapsområde är naturligtvis Jehova Gud. Att citera en text från Bibeln till stöd för en framställning är alltså tillräckligt för att ”bevisa” ett påstående. Detta kallas ett ”direkt” bevis, därför att det utgör ett ”vittnesbörd” från ett godtagbart vittne.

¹⁰ När du framför direkta bevis, måste du vara säker på att det vittne du citerar är godtagbart för dina åhörare. Om du använder mänskliga auktoriteter, bör du vara säker på vilken bakgrund de har och hur de kommer att bli betraktade. Många människor godtar Bibeln som en gudomlig auktoritet, men somliga betraktar den som ett människoverk och alltså inte som någon absolut auktoritet. I sådana fall kan du få tillgripa andra beviskällor eller kanske först fastslå Bibelns tillförlitlighet.

¹¹ Ett varningsord. Alla bevis måste användas på ett ärligt sätt. Ta inte ett citat ut ur sitt sammanhang. Var säker på att det du säger är just vad den auktoritet som du citerar avsett att säga. Ange tydligt var du hämtar dina citat ifrån. Var också omsorgsfull när det gäller statistik. Om sådana uppgifter framställs på ett oriktigt sätt, kan de verka som en bumerang med förödande resultat. Kom ihåg mannen som inte kunde simma och som drunknade i en å, där vattendjupet i medeltal bara var en meter. Han glömde att det fanns ett hål mitt i strömfåran som var tre meter djupt.

¹² Omständighetsbevis är ett annat slag av bevis än vittnesbörd från människor eller en gudomlig auktoritet. Sådant bevis bygger på slutsatser av fakta och inte på citat från vittnen. För att kunna fastslå dina slutsatser och göra omständighetsbeviset övertygande måste du ha tillräckligt många fakta och argument som stöder dina slutsatser.

¹³ Om de bevis som du framlägger (inte nödvändigtvis i rätt ordningsföljd) är tillräckliga för att övertyga de åhörare du talar till, kommer din rådgivare att anse dem tillfredsställande. Rådgivaren kommer att fråga sig själv, i det han betraktar saken ur åhörarskarans synpunkt: ”Blev jag övertygad?” Om han blev det, kommer han att berömma dig för din framställning.

14. Vad är en effektiv sammanfattning?

¹⁴ Effektiv sammanfattning. Något slags sammanfattning är i vanliga fall erforderlig, om man skall kunna argumentera övertygande. Det är ett slutligt vädjande till förnuftet och ökar uppskattningen av de argument som använts. En sammanfattning bör inte bara vara ett upprepande av fakta, fastän det i grund och botten helt enkelt är en fråga om: ”Eftersom det förhåller sig så och så, drar vi den slutsatsen att ...” Med detta avser man att samla alla punkterna och nå fram till en slutsats. Många gånger är det den effektiva sammanfattningen som slår fast argumenten på ett sådant sätt att de verkligen övertygar.

**********

15, 16. Varför måste vi hjälpa åhörarna att tänka och resonera?

¹⁵ Även om argumenten som du använder i ett tal kan vara rimliga, är det inte nog att bara ange fakta. Du måste framföra dem på ett sådant sätt att du hjälper åhörarna att tänka, resonera, förstå dina argument och komma till samma slutsats som du själv. Det är detta som rådblanketten avser med ”Publiken hjälpt att följa tankegången”.

¹⁶ Du bör önska förvärva denna egenskap, därför att Gud resonerar med oss. Jesus förklarade också sina liknelser för sina lärjungar och gav dem sådan undervisning att de skulle kunna lära ut dessa sanningar till andra. Att hjälpa dina åhörare att följa tankegången betyder alltså att använda en sådan teknik som behövs för att dina åhörare skall förstå din argumentering, nå dina slutsatser och i sin tur kunna använda dina argument för att undervisa någon annan.

17, 18. Hur bibehålls den gemensamma utgångspunkten eller grundvalen?

¹⁷ Den gemensamma utgångspunkten eller grundvalen bibehålls. Vad du säger såväl som hur du säger det är av vital betydelse för att åstadkomma en gemensam utgångspunkt redan från början av ditt tal. Men denna gemensamma grundval får inte förloras under talets gång, eftersom du i så fall kommer att förlora dina åhörare också. Du måste fortsätta att uttrycka dina synpunkter på ett sådant sätt att det kan appellera till dina åhörares sinnen. Detta kräver att du kommer ihåg deras synpunkt på det ämne som dryftas och använder denna kunskap till att hjälpa dem att inse att dina argument är förnuftiga och rimliga.

¹⁸ Ett klassiskt exempel på hur man åstadkommer en gemensam utgångspunkt och håller fast vid den till slutet, det vill säga hjälper åhörarna att följa tankegången, är aposteln Paulus’ argumentering i Apostlagärningarna 17:22—31. Lägg märke till hur han åstadkom en gemensam utgångspunkt eller grundval redan från början och sedan taktfullt höll fast vid den hela talet igenom. När han slutade hade han inte endast friat sig från anklagelsen mot honom, utan han hade övertygat några av åhörarna om sanningen, däribland en av domarna i rätten. — Apg. 17:33, 34.

19—23. Föreslå metoder som kan användas för att utveckla punkter tillräckligt.

¹⁹ Tillräcklig utveckling av punkterna. För att åhörarna skall kunna följa en tankegång och resonera över ett ämne måste de ha tillräckliga upplysningar tillgängliga, som framställts på sådant sätt att de inte förkastar argumenten bara därför att de helt enkelt inte förstår dessa. Det är din sak att sörja för detta.

²⁰ För att göra det effektivt bör du se till att du inte behandlar för många punkter. Nyttan av ditt stoff går förlorad, om det måste framställas alltför brådstörtat. Ta tid att grundligt utreda punkterna, så att dina åhörare inte endast hör, utan också förstår. När du framställer en viktig sak, bör du ta tid att utveckla den. Besvara sådana frågor som Varför? Vem? Hur? Vad? När? Var? och hjälp på det sättet dina åhörare att bättre få grepp om tanken. Ibland kan du lägga fram argument för och emot en punkt för att understryka hur rimlig din egen ståndpunkt i saken är, och likaså när du framställt en princip kan du finna det fördelaktigt att illustrera den, så att åhörarna inser att den är praktiskt tillämplig. Du måste naturligtvis då bruka gott omdöme. I vilken utsträckning en punkt kan utvecklas beror på hur mycket tid som står till ditt förfogande och punktens relativa betydelse för det ämne du dryftar.

²¹ Frågor är alltid nyttiga när det gäller att hjälpa åhörare att följa tankegången. Retoriska frågor, dvs. frågor som man riktar till åhörarna utan att de förväntas svara, åtföljda av lämpliga pauser stimulerar deras tankeverksamhet. Om du talar till bara en eller två personer, som fallet ofta är ute på fältet, kan du genom frågor få dem att yttra sig efter hand som du utvecklar det du har att säga och på så sätt förvissa dig om att de fattar och tar emot de tankar du framställer.

²² Eftersom du önskar leda dina åhörares sinnen, måste du bygga på saker och ting som de redan känner till, antingen från sin egen erfarenhet eller av något som du tidigare framhållit i ditt tal. För att avgöra om du har utvecklat vissa punkter tillräckligt mycket måste du alltså ta i betraktande vad dina åhörare redan kände till om ämnet.

²³ Det är alltid viktigt att du ger akt på hur dina åhörare reagerar, så att du kan vara säker på att de följer med dig. Men om nödvändigt kan du gå tillbaka och förklara vissa punkter, innan du fortsätter med nästa argument. Om du inte omsorgsfullt hjälper dem att följa med i tankegången, kan de lätt gå miste om sammanhanget.

24. Vilket gott syfte tjänar det att man tillämpar argumenten för åhörarna?

²⁴ Gör tillämpning för åhörarna. Vilket argument du än framlägger bör du se till att du fullföljer framställningen genom att klart påpeka hur det du säger förhåller sig till den sak du dryftar. Inbegrip också motivering i talet och uppfordra dina åhörare att handla i överensstämmelse med de fakta som du har framlagt. Om de har blivit verkligt övertygade om vad du har sagt, kommer de att vara beredda att handla därefter.