Upplysande för åhörarna

OM DIN framställning skall bli upplysande för åhörarna, räcker det inte med att du bara har ett viktigt ämne att tala om. Fråga dig själv: Varför behöver de här åhörarna höra det här ämnet? Vad skall jag säga för att få åhörarna att känna att de verkligen har nytta av det de hört?

I skolan kan du få i uppgift att visa hur man förkunnar för någon, och då är den besökte din publik. Vid andra tillfällen kanske du talar till hela församlingen.

Vad åhörarna redan vet. Fråga dig själv: Vad vet åhörarna om det här ämnet? Det bör avgöra hur du skall lägga upp talet. Om du talar till en församling där det finns många mogna kristna, bör du inte bara upprepa grundläggande fakta som de flesta redan känner till, utan bygga vidare på dessa grundsanningar. Om det också är många nyintresserade närvarande, bör du naturligtvis ta hänsyn till båda gruppernas behov.

Vad åhörarna redan vet är också avgörande för hur snabbt du skall behandla de olika punkterna i talet. Om du tar med detaljer som de flesta troligen känner till, kan du behandla dem ganska snabbt. Men när du lägger fram tankar som kanske är nya för de flesta åhörarna bör du använda mer tid, så att de förstår dem klart och tydligt.

Vad som är upplysande. För att en framställning skall vara upplysande behöver man inte alltid ha något nytt att säga. En del talare har en förmåga att lägga fram vissa välkända sanningar så enkelt att många av åhörarna först då förstår dem helt och fullt.

I tjänsten på fältet räcker det inte med att bara nämna en aktuell händelse som belyser att vi lever i de sista dagarna. Använd Bibeln för att visa innebörden i det som har hänt. Då blir det verkligt upplysande för den besökte. När du tar upp något som gäller naturlagarna eller växt- och djurlivet, bör ditt mål inte bara vara att lägga fram fascinerande vetenskapliga fakta som den besökte aldrig har hört förut. Du bör i stället koppla ihop bevisen från naturen med uttalanden i Bibeln för att visa att det finns en Skapare som bryr sig om oss. Det hjälper den besökte att se saker och ting i ett nytt perspektiv.

Det kan vara en utmaning att tala över ett ämne som åhörarna har hört många gånger tidigare. Men om du vill bli en skicklig undervisare, måste du lära dig det. Vad krävs då?

Du måste göra efterforskningar. Ta inte bara med sådant som du spontant kommer på, utan använd de redskap som nämns på sidorna 33–38. Lägg märke till de förslag som ges där när det gäller de mål du bör försöka uppnå. När du gör efterforskningar, kanske du upptäcker att en historisk händelse som inte är så känd har ett direkt samband med ditt ämne. Eller du kanske hittar ett färskt uttalande i nyheterna som belyser det du tänker behandla.

När du går igenom stoffet, kan du stimulera din egen tankeverksamhet genom att ställa sådana frågor som Vad? Varför? När? Var? Vem? och Hur? Du kan till exempel fråga dig: Varför är det här sant? Hur kan jag bevisa det? Vilka vanliga uppfattningar gör det svårt för somliga att förstå den här bibliska sanningen? Varför är den viktig? Hur bör den påverka en människas liv? Vad finns det för exempel som visar att man har nytta av att leva i enlighet med den? Vad visar den om Jehovas personlighet? Beroende på vilket stoff du skall behandla, kan du fråga: När hände det här? Hur har vi praktisk nytta av det här stoffet i vår tid? Du kanske rentav kan ge mer liv åt framförandet genom att ställa några sådana frågor och besvara dem under talets gång.

Ditt tal kanske kräver att du använder bibelställen som åhörarna redan känner väl till. Hur kan du göra sådana bibelställen intressantare? Det räcker inte med att bara läsa dem. Förklara dem.

När du behandlar ett välkänt bibelställe, kan det bli intressantare om du delar upp det och skiljer ut de ord och uttryck som har med talets tema att göra och sedan förklarar dem. Tänk efter hur du skulle kunna göra det med Mika 6:8 i Nya världens översättning. Vad är ”rätt”? Vems normer för vad som är rätt handlar det om? Hur skulle du kunna illustrera vad som menas med att ”göra det som är rätt”? Eller att ”älska kärleksfull omtanke”? Vad är blygsamhet? Hur skulle du tillämpa stoffet om det gällde en äldre person? Det som avgör vilket stoff du skall använda är naturligtvis sådana faktorer som temat, syftet med talet, dina åhörare och hur mycket tid du har på dig.

Det är ofta bra att ge enkla definitioner av vissa begrepp. Somliga blir mycket överraskade när de får veta vad som avses med ordet ”kungarike” i Matteus 6:10. Också en person som har varit kristen i många år kan få en klarare förståelse av vad ett bibelställe faktiskt säger, om han får höra vissa ord definieras på nytt. Det märker vi tydligt när vi läser 2 Petrus 1:5–8 och sedan definierar de olika faktorer som nämns i dessa verser: tro, dygd, kunskap, självbehärskning, uthållighet, gudhängivenhet, broderlig tillgivenhet och kärlek. När ord med liknande innebörd används i samma sammanhang, är det lättare för åhörarna att skilja dem åt om du definierar dem. Det gäller till exempel orden vishet, kunskap, urskillning och förstånd i Ordspråken 2:1–6.

Bara det att du visar en bibeltext och kommenterar den kan vara upplysande för åhörarna. Många blir förvånade när de får veta att Adam omtalas som en levande själ i 1 Moseboken 2:7 och att Hesekiel 18:4 visar att själen dör. Vid ett tillfälle överraskade Jesus sadducéerna genom att hänvisa till 2 Moseboken 3:6, som de bekände sig tro på, och sedan tillämpa det på de dödas uppståndelse. (Luk. 20:37, 38)

Det kan ibland vara mycket upplysande att visa vilket sammanhang ett bibelställe står i, vilka förhållanden som rådde då det skrevs och vem som gjorde uttalandet eller vem det riktades till. Fariséerna var väl förtrogna med Psalm 110. Ändå kunde Jesus rikta deras uppmärksamhet på en viktig detalj i den första versen. Han frågade: ”’Vad menar ni om Kristus? Vems son är han?’ De sade till honom: ’Davids.’ Han sade till dem: ’Hur kommer det sig då att David genom inspiration kallar honom ”Herre”, i det han säger: ”Jehova sade till min Herre: ’Sätt dig på min högra sida, tills jag lägger dina fiender under dina fötter’”? Om David alltså kallar honom ”Herre”, hur är han då hans son?’” (Matt. 22:41–45) När du utgår från Bibeln som Jesus gjorde, hjälper du människor att läsa Guds ord grundligare.

Om en talare anger när en bibelbok skrevs eller en viss händelse inträffade, är det bra att han också beskriver de förhållanden som var rådande på den tiden. Det gör att åhörarna bättre förstår vilken betydelse boken eller händelsen har.

Jämförelser kan också göra ett tal mer upplysande. Du kan till exempel ställa en vanlig uppfattning i kontrast till vad Bibeln säger om samma sak eller jämföra två parallella bibliska berättelser. Finns det några skillnader? Varför? Vad lär vi oss av dem? På så vis hjälper du åhörarna att få ett nytt perspektiv på ämnet.

Om du får i uppgift att behandla någon sida av den kristna tjänsten, kan du göra framställningen intressantare genom att först ge en översikt över stoffet. Ta upp vad som måste göras, varför det måste göras och vilket samband det har med våra övergripande mål som Jehovas vittnen. Förklara sedan var, när och hur det skall göras.

Vad kan du göra om ditt tal kräver att du behandlar någon av ”Guds djupheter”? (1 Kor. 2:10) Om du börjar med att nämna och förklara vissa grundläggande drag, blir det lättare för åhörarna att förstå detaljerna. Och om du avslutar med en kort sammanfattning av stoffet, kommer åhörarna troligen att känna att de verkligen har lärt sig något.

Råd angående kristet liv. Något som åhörarna har särskilt stor nytta av är att du hjälper dem att se hur upplysningarna i talet angår dem personligen. När du går igenom bibelställena i stoffet, kan du fråga dig själv: Varför har de här upplysningarna bevarats i Bibeln fram till vår tid? (Rom. 15:4; 1 Kor. 10:11) Tänk på olika situationer i livet som åhörarna ställs inför. Betrakta dessa situationer i ljuset av Bibelns råd och principer. Resonera under talets gång med utgångspunkt i Bibeln och visa hur man kan få hjälp att på ett förståndigt sätt ta itu med sådana situationer. Uttryck dig inte i allmänna ordalag. Ta upp konkreta attityder och handlingar.

Till att börja med kan du tillämpa ett eller två av de nämnda förslagen när du utarbetar ett tal. Efter hand som du får större erfarenhet kan du använda fler förslag. Med tiden kommer du att märka att åhörarna ser fram emot dina tal, eftersom de vet att de får höra något som de verkligen har nytta av.