HÄGER

(hebr.: ’anafạh)

En fågel som enligt den mosaiska lagen inte fick ätas. (3Mo 11:13, 19; 5Mo 14:12, 18) Några menar att det hebreiska ordet är avlett av ett rotord som betyder ”flåsa” eller möjligen ”fnysa”, troligen i vredesmod. Andra menar att ordet snarare har samband med det hebreiska ordet för näsa (’af) och att det kanske är en beskrivning av fågelns näbb. Eftersom Bibeln talar om ”hägern enligt dess art”, kan det hebreiska ordet mycket väl omfatta alla hägerarter (familjen Ardeidae), alltså både egentliga hägrar och rördrommar. Alla dessa fåglar har långa, vassa näbbar, och några är kända för de kraxande ljud de ger ifrån sig när de störs eller blir upprörda.

Hägrarna är mestadels vadande fåglar som håller till i marskområden, träskmarker, sjöar och vattendrag. De har lång, smal hals och långa, nakna, smala ben och långa tår, däribland en stor baktå. De vadar på grunt vatten med långsamma och värdiga steg på jakt efter grodor, små kräftdjur eller små kräldjur, eller så står de blickstilla och väntar tålmodigt på att småfisk skall komma inom räckhåll, så att de blixtsnabbt kan hugga dem. De har stora vingar och flyger långsamt och majestätiskt med benen utsträckta bakåt och halsen indragen i S-form. Därmed skiljer de sig från storkarna, tranorna och ibisarna, som flyger med både ben och hals utsträckta.

Det finns flera hägerarter i Palestina, bland annat vanlig häger (Ardea cinerea, även kallad gråhäger), goliathäger (Ardea goliath) och purpurhäger (Ardea purpurea). De är upp till 150 cm långa och finns runt Galileiska sjön, vid Jordans och Kisons stränder, i våtmarker och längs kusten.

I Palestina finns också mindre, vita hägerarter, som kan bli 50–90 cm långa. Med sin helvita fjäderdräkt är de bland de elegantaste och vackraste hägrarna. Kohägern (Bubulcus ibis) går ofta bland betande boskap och äter insekter.

Rördrommen (Botaurus stellaris) är en kraftigare byggd häger som också finns i Palestinas våtmarker. Den blir ungefär 75 cm lång och är brunspräcklig med inslag av svart, brungult och vitt. Undersidan är ljust brungul med bruna strimmor, och benen är gulgröna. Denna färgkombination ger den ett perfekt kamouflage i de vassområden där den håller till. När den blir oroad ställer den sig blickstilla med halsen och näbben rakt uppåt, vilket i kombination med de vertikala strimmorna gör att den fullständigt smälter samman med omgivningen. En annan art som finns i Palestina är dvärgrördrommen (Ixobrychus minutus). Rördrommar är kända för de kraftiga, dova ljud som de frambringar genom att pressa ut luft genom strupen samtidigt som de rör på huvudet och halsen.