En värld utan krig?

● När Vietnamkonflikten nådde sitt slut, innehöll Los Angeles Herald-Examiner en artikel med rubriken ”En värld fri från krig”. I artikeln hette det: ”I världen finns det för första gången på omkring 45 år ingen konflikt som kan räknas som krig.” ”Men”, tillfogades det, ”den verkliga freden förblir gäckande, och hoten mot den är talrika.”

Hoten mot freden är sannerligen mångfaldiga. I Mellersta Östern, Cypern inbegripet, råder ett tillstånd som är föga mer än uppskjutet krig, och i Korea är förhållandet i grund och botten detsamma. Gerillaverksamhet är ett bekymmer i Thailand. På Filippinerna har man fortfarande ett pyrande muhammedanskt uppror. Gerillakrigen i Afrika har gett oberoende åt flera länder, men frihetskämparna har ofta börjat strida inbördes. I Latinamerika går det sällan en vecka utan blodsutgjutelse i gerillaaktiviteter.

Det land som mest åskådligt belyser bristen på verklig fred är kanske Irland. Det finns knappast ett kvarter i huvudstaden Belfast som inte är koppärrigt av bombexplosioner under den sex år långa konflikten mellan katoliker och protestanter. Bredvid stadshuset har metodistkyrkan en stor skylt som populärt kallas ”Markeringstavlan”. Den upptar nu namnen på mer än 1.200 personer som dödats sedan 1969. Nio tusen andra har blivit sårade eller lemlästade, och värdet av den förstörda egendomen uppgår till många millioner kronor.

Ja, allteftersom år 1975 fortskrider, blir det uppenbart att mänskligheten mer än någonsin behöver det styre som skall utövas av ”Fridsfursten”. — Jes. 9:6, 7.