Helbrägdagörelse — är det från Gud?
MANNEN hade varit sjuk i 38 år. ”Vill du bli frisk?” frågade Jesus. Om du hade varit den här mannen, skulle du då inte ivrigt ha svarat ja? Jesus sade till honom: ”Stig upp, lyft upp din vilomatta och gå.” Vilken verkan fick dessa ord? ”Då blev mannen genast frisk, och han lyfte upp sin vilomatta och började gå omkring.” — Johannes 5:5—9.
Detta gudomliga botande var bara en av många helbrägdagörelser som Jesus utförde under sin jordiska tjänst. (Matteus 11:4, 5) Helbrägdagörare i våra dagar hävdar att Gud fortfarande utför sådana underverk, och de får stöd av tusentals människor som betygar att de har blivit botade.
Viktiga skillnader
Ett ingående studium av bibeln avslöjar flera viktiga skillnader mellan de botanden som finns omtalade i bibeln och dem som sägs utföras av helbrägdagörare i våra dagar. Jesus och hans lärjungar tog till exempel aldrig betalt för att de gav bot. ”Ni har fått för intet, ge för intet”, lärde Jesus. (Matteus 10:8) De följde således det exempel som getts av profeten Elisa, som vägrade att ta emot en gåva från en man vid namn Naaman, som Elisa hade botat från spetälska. (2 Kungaboken 5:1, 14—16) När våra dagars helbrägdagörare tar betalt för sina tjänster, bryter de således mot detta bibliska mönster.
Det är också värt att lägga märke till att de helbrägdagörelser som utfördes på bibelns tid antingen var ögonblickliga eller inträffade inom en kort tidsperiod. När aposteln Petrus fick syn på en man ”som hade varit ofärdig från sin mors liv”, sade han till mannen: ”I Jesu Kristi, nasaréens, namn, gå!” Skildringen fortsätter: ”I samma ögonblick stärktes hans fotsulor och vristben; och han sprang upp, stod upprätt och började gå.” (Apostlagärningarna 3:1—8) Du kan själv läsa andra exempel i Apostlagärningarna 5:15, 16 och 14:8—10.
Våra dagars helbrägdagörelser tar emellertid ofta dagar, veckor eller till och med månader i anspråk! Något som också är värt att beakta är att helbrägdagörare i våra dagar har en tendens att inrikta sig på funktionella sjukdomar, till exempel blindhet, förlamningar eller dövhet — sjukdomar som ibland har psykologiska orsaker. Kirurgen Paul Brand förklarar: ”I de fall där bristen obestridligen är av organisk natur — avsaknad av ben, ögon eller hårsäckar — inträffar sällan några underverk.” Jesus botade emellertid ”varje slags sjukdom och varje slags skröplighet”, däribland defekter som uppenbarligen var av organisk natur, till exempel en förtvinad hand. — Matteus 9:35; Markus 3:3—5.
”Du brister i tro!”
Tragiskt nog är det många svårt sjuka människor som besöker ”helbrägdagörelsemöten”, bara för att återvända hem lika sjuka som någonsin. Helbrägdagörare bortförklarar sådana misslyckanden genom att utropa: ”De brister i tro!” Sådana uttalanden har emellertid en bedräglig klang. Som dr William Nolen framhåller: ”Till skillnad från konventionella läkare behöver parapsykiska helbrägdagörare aldrig ta något ansvar när deras botande misslyckas. Jag måste erkänna att jag tilltalas av möjligheten att tillgripa en sådan ursäkt när jag har en patient som jag inte kan bota.”
Guds profeter, Jesu lärjungar eller Jesus själv behövde aldrig någonsin ursäkta sig med att den sjuke inte blev botad därför att han brast i tro. Visserligen kan bristande tro ha begränsat det antal människor som kom till dem för att bli botade, men de som kom blev alltid fullständigt botade! — Markus 6:5, 6.
I vissa fall botades faktiskt människor som uppenbarligen inte hade någon tro. Den arameiske härföraren Naaman, till exempel, trodde inte riktigt att han kunde bli botad från sin spetälska på det sätt som profeten Elisa gav anvisning om. Det var först sedan han blivit botad som han erkände: ”Se, nu vet jag att ingen Gud finns på hela jorden utom i Israel.” (2 Kungaboken 5:11—13, 15) Helbrägdagörarnas klena ursäkter faller således platt till marken.
Helbrägdagörelse — en gåva som togs bort
Men var inte helbrägdagörelsens mirakulösa gåva vanlig bland de första kristna? (1 Korintierna 12:9) Jo, det är sant, men det var på goda grunder som dessa underverk ägde rum. Det köttsliga Israels nation hade i ett och ett halvt årtusende varit Guds utvalda folk, men under det första århundradet enligt den vanliga tideräkningen blev Israels nation förkastad på grund av sin brist på tro och ersatt av den nybildade kristna församlingen. Dessa första kristna behövde bistånd utöver det vanliga för att stärka sin tro och bevisa för världen utanför att de hade Jehova Guds godkännande och stöd.
Mirakulösa gåvor, däribland förmågan att bota, gavs därför åt den nyetablerade kristna församlingen. Dessa gåvor tjänade som ”ett tecken” för icke troende och hjälpte till att bygga upp tron hos de troende. (1 Korintierna 14:22) Nu, nära två tusen år senare, befinner sig kristendomen emellertid inte längre i sin barndom. (Jämför 1 Korintierna 13:9—13.) Bibeln har för länge sedan blivit fullbordad och är nu spridd i miljontals exemplar. Sanna kristna i våra dagar kan därför med lätthet rikta de icke troendes uppmärksamhet på det som står där till stöd för sin undervisning. Andens mirakulösa gåvor behövs inte längre.
Aposteln Paulus visade också att de övernaturliga gåvorna skulle ”tas bort”. (1 Korintierna 13:8) Dessa gåvor vidarebefordrades endast direkt genom eller i närvaro av Kristi Jesu apostlar. (Apostlagärningarna 8:18—20; 10:44—46; 19:6) Efter apostlarnas död upphörde de mirakulösa gåvorna.
Uppslagsverket Cyclopedia of Biblical, Theological, and Ecclesiastical Literature av McClintock och Strong (band 6, sidan 320) konstaterar att det är ”ett obestritt faktum att vi under de hundra första åren efter apostlarnas död hör föga eller inget om att underverk utfördes av de första kristna”.
Varför vi bör vara på vår vakt
Jesus Kristus sade varnande att det skulle komma en tid då många skulle säga till honom: ”Herre, Herre, profeterade vi inte i ditt namn och drev ut demoner i ditt namn och utförde många kraftgärningar i ditt namn?” Och ändå skulle Jesus svara dem: ”Jag har aldrig känt er! Gå bort ifrån mig, ni som övar laglöshet.” (Matteus 7:22, 23) Vad är det då som ligger bakom deras skenbara framgång i fråga om att utföra ”kraftgärningar”, om det inte är Guds ande?
I vissa fall är det tydligen fråga om rent bedrägeri. The Herald, en tidning som ges ut i Zimbabwe, berättade till exempel om tre personer som en berömd helbrägdagörare påstod sig ha botat. Tidningen avslöjade att detta var en bluff: ”Ett av barnen kan fortfarande varken höra eller tala, ett annat barn var aldrig vare sig dövt eller stumt, och en kvinna som bara var döv kan fortfarande inte höra.”
Ibland tycks helbrägdagörelsen ha en placeboeffekt på den sjuke. I andra fall — i synnerhet då en lång tidsperiod förflyter innan botandet visar sig — tycks det vara kroppens egna läkande mekanismer som är inbegripna. I boken Science and the Paranormal gör dr William Nolen gällande att ”omkring 80 procent av de patienter som kommer till [en konventionell läkare] har sjukdomar som är av tillfällig natur — dvs. sjukdomar från vilka de av sig själva kommer att tillfriskna”. I det långa loppet kan därför en helbrägdagörare mycket väl ta åt sig äran för botandet.
Slutligen ger oss bibeln varningen att ”Satan själv omskapar sig ... till en ljusets ängel” i sina försök att bedra människor. (2 Korintierna 11:14) I 2 Tessalonikerna 2:9, 10 förklarar aposteln Paulus vidare: ”Den laglöses närvaro är enligt Satans verksamhet åtföljd av varje kraftgärning [”alla slags underverk”, The Jerusalem Bible] och av lögnaktiga tecken och förebud och av varje orättfärdigt bedrägeri för dem som är på väg att förgås.” Vi måste därför vara på vår vakt! Mirakulös helbrägdagörelse är ofta förknippad med demoniska krafter! ”Jag vill inte att ni skall bli delaktiga med demonerna”, varnade aposteln Paulus. ”Ni kan inte dricka Jehovas bägare och demoners bägare.” — 1 Korintierna 10:20, 21.
När en kristen blir sjuk
Mirakulös helbrägdagörelse kan visserligen verka lockande när man är sjuk, men lägg märke till att aposteln Paulus’ medarbetare Epafroditus blev sjuk, nästan till döds. (Filipperna 2:25—27) Paulus’ trogne följeslagare Timoteus drabbades också av ”täta sjukdomsanfall”. (1 Timoteus 5:23) Ändå botade inte Paulus någon av dessa män på mirakulös väg. Och när Paulus själv behövde läkarvård, vände han sig troligen till Lukas, ”den älskade läkaren”, som följde med honom på hans resor. — Kolosserna 4:14.
I våra dagar kan en kristen som är sjuk på liknande sätt söka hjälp hos en kompetent läkare eller terapeut och på så vis undvika att befatta sig med demoninspirerat botande eller det kvacksalveri som är så vanligt i många länder i våra dagar. Han kan också be till Gud, inte om att bli botad på mirakulös väg, utan om vishet att ta itu med sjukdomen. (Jakob 1:5) Han kan också ödmjukt be om att Jehova ”skall hjälpa honom på hans sjukbädd”. — Psalm 41:4, Åkeson.
Det kan naturligtvis kännas mycket nedslående när den medicinska vetenskapen inte kan bota en viss sjukdom. En kristen måste emellertid, även när han är sjuk, sträva efter att förvissa sig om ”de viktigare tingen” och inte låta bekymmer över hälsan fullständigt överskugga andliga intressen. (Filipperna 1:10) Han kan hålla modet uppe i förhoppning om att få leva under Guds rike, då ”ingen ... skall säga: ’Jag är sjuk.’” — Jesaja 33:24, NW; 65:17—19.
Detta hopp om en rättfärdig ny värld är i sanning av mycket större värde än helbrägdagörarnas falska löften. Tänk till exempel på Peter, en blind man som bor i Akumadan i Ghana. Han tillbringade sammanlagt 26 år i olika karismatiska frikyrkosamfund i hopp om att bli botad från sin blindhet. Men ingen helbrägdagörare kunde öppna hans ögon. Medan han ännu besökte ett av dessa samfund, fick han emellertid besök av Jehovas vittnen.
Med hjälp av bibeln förklarade vittnena att alla krämpor skulle bli fullständigt botade under Guds rikes styre. Detta öppnade Peters andliga ögon. Fylld av uppskattning av bibelns underbara sanningar blev han en heltidsförkunnare av Guds rike och har nu tjänat som sådan i mer än tre år! Han ser fram emot den tid då, i bokstavlig bemärkelse, ”de blindas ögon [kommer] att öppnas, och de dövas öron ... kommer att upplåtas”. — Jesaja 35:5, 6, NW.
Med hjälp av Guds ord har tusentals andra på liknande sätt befriats från sin missriktade tilltro till helbrägdagörare.
[Bild på sidan 5]
Helbrägdagörare kan sällan bota personer med organiska sjukdomar
[Bilder på sidan 7]
En kristen som är sjuk ber om kraft att kunna uthärda. Han ser också fram emot den nya världen, där ”ingen ... skall säga: ’Jag är sjuk’”