Vad är egentligen en kult?

DET var den 28 februari 1993. Över hundra representanter för ordningsmakten gjorde en razzia mot en grupp byggnader, i vilka tiotals män, kvinnor och barn befann sig. Avsikten var att leta efter illegala vapen och arrestera en misstänkt brottsling. Till deras förvåning började emellertid människorna inne i husen beskjuta dem. De besvarade elden.

Konfrontationen resulterade i att tio människor dödades och åtskilliga skadades. Under de följande femtio dagarna belägrades området av hundratals poliser och militärer med tillräckligt mycket skjutvapen för att kunna utkämpa ett mindre krig. Dödläget slutade med en kraftmätning som skördade 86 dödsoffer, däribland minst 17 barn.

Vem var då fienden? En narkotikaliga? Ett gerillaförband? Nej, som du kanske vet var ”fienden” en grupp religiösa fanatiker, medlemmar av en kult. Ett oansenligt samhälle på slättlandet i mellersta Texas blev genom denna tragedi föremål för internationell uppmärksamhet. Nyhetsmedierna översvämmade etern och pressen med en flod av rapporter, analyser och kommentarer om riskerna med fanatiska kulter.

Allmänheten påmindes om tidigare tillfällen då kultmedlemmar letts i döden av sina ledare: Mansonmorden i Kalifornien år 1969; massjälvmordet i Jonestown i Guyana år 1978; den mord- och självmordspakt som år 1987 planlades av den koreanske kultledaren Park Soon-ja och som resulterade i att 32 medlemmar förlorade livet. Det bör påpekas att de flesta av dessa människor menade sig vara kristna och påstod sig tro på Bibeln.

Många som verkligen respekterar Bibeln och betraktar den som Guds ord blir förståeligt nog bestörta över det skamlösa missbruk av den Heliga skrift som dessa kulter gör sig skyldiga till. Hundratals organisationer har därför bildats under årens lopp för att övervaka kulternas verksamhet och avslöja deras skadliga förehavanden. Experter förutspår att antalet nya kulter kan komma att öka när vi närmar oss år 2000. Ett nyhetsmagasin förklarar att det enligt en antikultgrupp finns tusentals kulter som är ”beredda att bemäktiga sig din kropp, behärska ditt sinne och fördärva din själ. ... Få är beväpnade, men de flesta måste betraktas som farliga. De vill bedra dig och skinna dig, viga dig och begrava dig.”

Vad är en kult?

Termen ”kult” används ofta på ett lättvindigt sätt av personer som kanske inte riktigt vet vad den betyder. För att undvika missförstånd undviker somliga teologer den helt och hållet.

Enligt The World Book Encyclopedia har termen ”kult” av hävd haft avseende på ”varje form av gudsdyrkan eller rituellt bruk”. Men enligt den definitionen skulle alla religioner kunna betecknas som kulter. I dagens språkbruk har emellertid ordet ”kult” fått en annorlunda innebörd. Samma uppslagsverk förklarar: ”Den publicitet som kulter fått sedan mitten av 1900-talet har förändrat termens innebörd. I dag används termen om anhängare till en ännu levande ledare som förespråkar nya och icke-ortodoxa läror och ritualer.”

I enlighet med detta språkbruk skriver tidskriften Newsweek att kulter i regel har avseende på ”små, fanatiska grupper, vars medlemmar hämtar sin identitet och sina livsmål från en enda, karismatisk individ”. Tidskriften Asiaweek uttrycker sig i liknande ordalag: ”Termen är något svävande, men vanligtvis betecknar den en ny religiös lära, uppbyggd kring en karismatisk ledare, som ofta påstår sig vara en personifikation av Gud.”

Ett uttalande som gjordes av staten Marylands 100:e kongress visar också att ordet ”kult” på senare tid fått en negativ klang. Det sägs där: ”En kult är en grupp eller rörelse som visar överdriven hängivenhet för en person eller idé och använder oetiskt manipulativa kontroll- och övertalningsmetoder för att främja sina ledares syften.”

Ordet ”kult” har således i regel avseende på religiösa grupper med radikala åsikter och sedvänjor som strider mot det som i våra dagar betraktas som ett normalt socialt beteende. Ofta bedriver de sin religiösa verksamhet i hemlighet. Många av dessa grupper isolerar sig från det övriga samhället och bildar egna kollektiv. Deras hängivenhet för en självutnämnd mänsklig ledare förutsätts vanligen vara villkorslös och odelad. Ofta skryter dessa ledare med att de är utvalda av Gud eller att de rentav själva är av gudomlig natur.

Ibland har antikultorganisationer och massmedierna betecknat Jehovas vittnen som en kult. I vissa tidningsartiklar har Jehovas vittnen på senare tid skurits över en kam tillsammans med en del religiösa grupper som är kända för sina tvivelaktiga metoder. Men skulle Jehovas vittnen med rätta kunna kallas en liten fanatisk grupp? Kultmedlemmar isolerar sig ofta från vänner och familjemedlemmar och även från samhället i allmänhet. Förhåller det sig så med Jehovas vittnen? Använder sig vittnena av bedrägliga och oetiska metoder för att värva medlemmar?

Kultledare använder som bekant ofta manipulativa metoder för att styra sina efterföljare. Finns det några tecken på att Jehovas vittnen gör det? Är deras tillbedjan omgiven av hemlighetsmakeri? Kan man säga att de följer och vördar en mänsklig ledare? Kort sagt: är Jehovas vittnen en kult?

[Bildkälla på sidan 3]

Jerry Hoefer/Fort Worth Star Telegram/Sipa Press