Bristen på jämlikhet — Var det Guds avsikt?

Med ett enda ord kan man svara nej på den frågan. Låt oss se varför.

GUDS avsikt var att alla människor skulle ha lika stora möjligheter att få leva och vara lyckliga. Om skapandet av dem läser vi: ”Gud sade vidare: ’Låt oss göra människor till vår avbild, enligt vår likhet, och må de råda över havets fiskar och himlarnas flygande skapelser och husdjuren och hela jorden och varje annat djur som rör sig, vilket är i rörelse på jorden.’” När skaparverket med avseende på jorden var fullbordat, ”såg Gud på allt som han hade gjort, och se! det var mycket gott”. — 1 Moseboken 1:26, 31.

Kan Gud säga att det sorgliga tillstånd av ojämlikhet som råder i dag är ”mycket gott”? Knappast, för ”Gud är kärlek”. (1 Johannes 4:8) Det sägs om honom att han ”inte behandlar någon partiskt” och att ”fullkomlig är hans verksamhet, ty alla hans vägar är rättvisans vägar. En trofasthetens Gud, hos vilken ingen orättvisa finns; rättfärdig och rättrådig är han.” (5 Moseboken 10:17; 32:4; jämför Job 34:19.) Och aposteln Petrus sade: ”Jag inser i sanning att Gud inte är partisk, utan i varje nation är den som fruktar honom och utför rättfärdighetsgärningar godtagbar för honom.” — Apostlagärningarna 10:34, 35.

Gud är kärleksfull, opartisk, rättvis, rättrådig och rättfärdig, så hur skulle han ha kunnat skapa människor så olika med avseende på deras rätt att känna glädje? Att tillåta diskriminering bland människor och att låta dem leva i ett system där det inte råder någon jämlikhet vore helt i strid med hans personlighet. Hans avsikt var att de alla skulle födas ”fria och lika i värde och rättigheter”. Likväl är saker och ting inte på det sättet i dag. Varför inte det?

Varför ingen jämlikhet?

Att Gud skapade människor till att vara jämlika betyder inte att han avsåg att alla skulle vara lika i alla avseenden. De kunde skilja sig åt i fråga om förmågor, intressen och personlighet. De kunde också skilja sig åt när det gäller ställning eller grad av myndighet. Så till exempel är mannen och kvinnan inte lika i alla avseenden, utan Gud skapade kvinnan ”som ett komplement” åt mannen. (1 Moseboken 2:18) Föräldrar och barn skiljer sig helt uppenbart åt när det gäller myndighet. Men trots dessa olikheter skulle alla — män, kvinnor och barn — som en gudagiven rätt få åtnjuta lika stora möjligheter att tillfredsställa sina grundläggande behov av lycka. De skulle alla vara lika i fråga om värdighet och ställning inför Gud.

På samma sätt fick Guds andesöner, vilka skapades före människorna, olika ansvarsuppgifter. (1 Moseboken 3:24; 16:7–11; Jesaja 6:6; Judas, vers 9) Likväl kunde de alla, inom de gränser som satts för dem, i lika mån glädja sig åt Guds anordningar för liv och lycka. De återspeglade således Guds opartiskhet på ett underbart sätt.

Sorgligt nog var det en av andeskapelserna som inte var nöjd med Guds opartiska anordning. Han ville ha mer än vad Gud hade gett honom, och han längtade efter en högre, finare ställning. Genom att hysa detta felaktiga begär började han konkurrera med Jehova, som i egenskap av Skapare äger total överhöghet. Denne upproriske son av Gud förmådde senare människor att kräva mer av Gud än vad han hade gett dem. (1 Moseboken 3:1–6; jämför Jesaja 14:12–14.) Det tycktes som om det Jehova hade gjort för att människor skulle kunna leva och känna lycka hade kommit i obalans. Denna upproriska andevarelse, som i Uppenbarelseboken 20:2 identifieras som ”Djävulen och Satan”, blev den onde upphovsmannen till ojämlikheten bland människorna.

Blir det någon förändring?

Svaret är med ett enda ord ja!

Men vem kan åstadkomma de efterlängtade förändringarna? I hundratals år har mänskliga ledare kämpat för detta, och några har utan tvivel gjort det i all uppriktighet. Deras framgång har varit begränsad, vilket har fått många att dra slutsatsen att det är orealistiskt att förvänta att problemet med ojämlikheten bland människor någonsin kommer att lösas. Men i Jesaja 55:10, 11 kan man läsa hur Gud ser på saken: ”Alldeles som hällregnet, och snön, kommer ner från himlarna och inte vänder tillbaka till den platsen, utan att det verkligen har genomdränkt jorden och fått den att frambringa avkastning och spira — och säd verkligen har getts åt den som sår och bröd åt den som äter — så kommer mitt ord, som utgår ur min mun, att visa sig vara. Det kommer inte att vända tillbaka utan resultat till mig, utan det kommer sannerligen att utföra det som jag har funnit behag i, och det kommer att ha säker framgång i det som jag har sänt ut det till.”

Det är verkligen trösterikt att veta att Jehova Gud har förklarat att han kommer att fullborda sitt ursprungliga uppsåt att ge alla människor lika stora möjligheter att leva och känna lycka! Som en sanningens Gud har han förpliktat sig att infria det han har lovat. Lyckligtvis har han både viljan och makten att göra det. Hur kommer han då att gå till väga?

Svaret är det kungarike som Jesus Kristus lärde alla sina efterföljare att be om: ”Vår Fader i himlarna, ... må ditt kungarike komma. Må din vilja ske, såsom i himlen så också på jorden.” (Matteus 6:9, 10) Ja, Guds kungarike är det medel som Jehova kommer att använda för att ”krossa och göra slut på alla dessa kungariken [som nu existerar], och självt kommer det att bestå till obestämda tider”. — Daniel 2:44.

Under detta himmelska rikes styre kommer ett nytt samhälle att framträda. Med avseende på detta skrev aposteln Johannes i den sista boken i Bibeln, Uppenbarelseboken: ”Jag såg en ny himmel och en ny jord; den förra himlen och den förra jorden hade nämligen försvunnit.” (Uppenbarelseboken 21:1) Alla de olika motbjudande formerna av ojämlikhet och orättvisa kommer då att vara borta — fattigdom, sjukdom, okunskap, diskriminering och annat elände.a

I mer än 100 år har Jehovas vittnen riktat uppmärksamheten på detta kungarike. (Matteus 24:14) Genom det tryckta ordet och genom personligt bistånd har de ansträngt sig för att hjälpa andra att få kunskap om Guds uppsåt som Bibeln redogör för. Men deras världsvida undervisningsarbete har inte bara gett människor hoppet om att få leva i jämlikhet och lycka i framtiden, utan har också gett goda resultat redan nu, när det gäller att lindra ojämlikhetens gissel. Låt oss se hur det är möjligt.

[Fotnoter]

[Infälld text på sidan 5]

Guds avsikt var att alla människor skulle ha lika stora möjligheter att få leva och vara lyckliga