Den krävande uppgiften att undervisa barn
1 Att undervisa barn är en krävande uppgift. De av er som är kristna föräldrar håller säkert med om detta. Det är en betydelsefull del av er tjänst. Edra barns liv beror av denna undervisning. Och då de sätter ”sitt hopp till Gud” på grund av det som de har fått lära sig, är det tydligt att det lönar sig att ägna tid och krafter åt denna undervisning. — Ps. 78:7.
2 Denna krävande uppgift inbegriper många faktorer. Bland annat måste man avsätta tid för familjestudium. Det betyder att man avsätter en viss kväll eller eftermiddag till studiet och använder andra lämpliga tillfällen, om det behövs. Regelbundenhet är av stor vikt. Det finns tidsslukare, till exempel TV, och andra intressen som skulle kunna lägga beslag på er dyrbara tid. Det berättas att i en familj, där alla barnen troget tjänar Jehova, bestämde man sig för att ingenting skulle få störa deras studieschema. Om det kom vänner och bekanta hem till dem medan studiet pågick, blev de inbjudna att ta del i studiet, eller också fick de vänta tills familjen var klar med det, om de föredrog det. Är ert familjestudium lika viktigt för er?
3 Alla bör finna glädje i familjestudiet. Det bör inte vara ett stelt och formellt studium, utan det bör vara en stund då man otvunget och avspänt kan komma tillsammans för att lära. Det är inte något orätt i att ha studiet samma kväll som familjen njuter av sin ”älsklingsrätt” eller att kombinera det med den stund då familjen ägnar sig åt något slags avkoppling. Kanske denna avkoppling helt enkelt kan bestå i att man sjunger några sånger tillsammans eller roar sig med någon lek som alla finner nöje i.
4 Vilket studieprogram bör då följas? Det är bäst att ni föräldrar själva avgör detta. Många familjer förbereder församlingsmötena tillsammans. Det är utmärkt! När ni hjälper barnen att förbereda sig för dessa möten, krävs det bland annat av er att ni undervisar dem så att de kan ge kommentarer, att de kan svara med egna ord och inte bara läsa upp svaret. Om barnens svar kommer från hjärtat, visar detta att de har fått gagn av studiet och gjort sanningen till sin egen.
5 Vad familjestudiet beträffar, har ni då tänkt på barnens speciella behov och intressen, både i fråga om den tid som används och det stoff som studeras? Om ni har tonåringar i familjen, kan ni finna att det är trosstärkande att dryfta artiklar i Vakttornet som är särskilt lämpliga. (Särskilda ”ungdomsartiklar” kommer att inflyta i Vakttornet, med början i numret för 1 februari 1972.) Den krävande uppgift ni då har såsom föräldrar är att inskärpa principerna i ungdomarnas sinne, så att de kan stå emot de frestelser de möter i skolan, till exempel omoraliskhet, narkotika och världsligt umgänge. Om edra tonåringar öppet kan tala med er om de problem som de ställs inför och förstår att ni intresserar er för dem och deras problem, då kommer det att vara mycket lättare för er att undervisa dem.
6 Det finns en annan faktor som man måste tänka på då det gäller undervisning, och det är hur man skall kunna fånga barnens intresse och hålla det vid makt, då de är i olika åldrar och har olika förutsättningar att inhämta kunskap. Det är bra att ha ett familjestudium som alla kan ta del i, även om några av dem måste få ytterligare hjälp. När barnen är mycket små och är hemma hos sin mamma på dagen, kan hon hjälpa dem genom att inrikta deras sinnen på att tjäna Jehova. Kanske kan hon göra detta genom att studera ”barnartiklarna”, som vi redan fått i Vakttornet, med dem och gå igenom ett litet avsnitt varje dag.
7 Om barnen förlorar intresset, försök då ta reda på orsaken. Skulle det vara till hjälp för dig om du återigen undersökte de förslag som finns i Handbok för skolan i teokratisk ämbetsutövning, till exempel de förslag som finns i 10 Studiet? Om det krävs mer variation i fråga om studiematerialet eller om det krävs att barnen blir mer engagerade, då kan ni kanske ge dem en liten uppgift som de kan arbeta på under veckan. Någon av dem kan få i uppdrag att undersöka något ämne i ”Skaffa eder visshet i fråga om alla ting”, till exempel ”Evolution”, ”Helgdagar eller högtidsdagar”, ”Jehovas vittnen”, ”Vänskap med världen” osv., och sedan kan han få redogöra för hur stoffet är tillämpligt i hans liv och hur det är till hjälp för honom i samband med det han får lära i skolan eller vara med om där. De andra barnen kan uppmanas att berätta vilka erfarenheter de har haft i samband med detta ämne. Ni föräldrar kan också väcka en intressant fråga och ge barnen i uppgift att leta reda på svaret under veckan, och sedan kan ni dryfta det vid veckans studium. Ni kan också låta något av barnen förbereda sig på ett ämne ur Dispositioner till predikningar och sedan framföra predikan för de andra familjemedlemmarna, som ställer frågor och får dem besvarade. Därigenom blir ämnet ännu bättre belyst, och de yngre barnen lär sig att finna svaret på sina bibliska frågor.
8 Om du är familjeöverhuvud, axlar du då verkligen ditt ansvar? Klarar du den krävande uppgiften att undervisa dina barn? Du som är ung, vill du axla ditt ansvar? Vill du förbereda dig väl, helt och fullt ta del i familjestudiet och på så sätt göra din del? Allesammans har vi vår himmelske Fader att tacka för att vi finns till, och vi vill visa honom att vi uppskattar de andliga föranstaltningar han gör för oss för att vi ”må vara rotade och befästa på grundvalen”, som han gett, och på det att vi ”må bli grundligt i stånd till att med sinnet fatta” den oerhörda räckvidden av hans ord och dess tillämpning i vårt liv. Vill ni som är föräldrar hjälpa edra barn att göra detta? Om ni gör det, kommer de att tacka er för det. — Ef. 3:14—19, NW.