Sammankomster — tillfällen av glädje!

¹ Jehovas vittnens sammankomster är tillfällen av stor glädje. I mer än hundra år har dessa sammankomster bidragit till den ökning som har skett inom vår organisation. Ända sedan den ringa början har Guds folk erfarit hur Jehova rikligen har välsignat det världsvida verket. Vid den första sammankomsten i modern tid, den som hölls i Chicago 1893, blev sammanlagt 70 av de 360 närvarande döpta som en symbol av sitt överlämnande åt Jehova. Vid förra årets serie av områdessammankomsten ”Ordets görare” var det över hela jorden sammanlagt 9.454.055 närvarande, och 129.367 blev döpta. Verkligen en orsak till glädje!

² Ända sedan Bibelns tid har Guds folk församlats. Dessa samlingar spelade en viktig roll när det gällde att förmedla anvisningar från Jehova. På Esras och Nehemjas tid lyssnade människorna till uppläsningen av den mosaiska lagen, ”från dagbräckningen till middagstiden”. (Neh. 8:2, 3) Eftersom folket vid detta tillfälle fick ökad insikt i lagen, kände de ”stor glädje”. (Neh. 8:8, 12) Även vi gläder oss över att sammankomsterna ger oss en god möjlighet att få del av nyttig vägledning och andlig mat ”i rätt tid” från Jehova genom ”den trogne och omdömesgille slaven”. (Matt. 24:45) Eftersom Jesus sade att människan skall leva av ”varje uttalande som går ut genom Jehovas mun”, är sammankomsterna nödvändiga för vårt andliga välbefinnande. — Matt. 4:4.

³ Det är värt alla ansträngningar att komma: Vi bör alla göra det till vårt personliga mål att vara med vid hela årets områdessammankomst, ”Lärare i Guds ord”. Vi bör se till att komma i god tid varje dag och stanna kvar tills vi har instämt i att säga ”amen” efter den avslutande bönen. För att kunna genomföra detta måste vi kanske göra vissa justeringar. Det kan vara svårt att få ledigt från sitt arbete för att vara med vid sammankomsten. Vi måste inta en fast ståndpunkt och inte lämna något åt slumpen. Om vi behöver logi och/eller skjuts, bör vi ordna detta i god tid. Vilka åtgärder vi än måste vidta kommer det att vara värt alla ansträngningar!

⁴ Jehovas folk värderar inte de välsignelser som kommer av att vara med vid en sammankomst i kronor och ören. Lägg märke till hur fast beslutna några var att komma till Jehovas vittnens internationella sammankomst ”Guds vilja”, som hölls i New York 1958. En broder stängde sin byggfirma i två veckor för att erbjuda sin hjälp och för att kunna vara med vid sammankomsten. En broder på Jungfruöarna sålde omkring 2 hektar mark, så att hela hans familj på sex medlemmar kunde närvara. Ett ungt par sålde sin motorbåt för att få möjlighet att resa till sammankomsten med sina tre barn, som var i åldrarna mellan två månader och sju år. Tre köttsliga bröder från Kalifornien fick höra att om de uteblev från sina arbeten, skulle de inte ha något arbete att återvända till. Det hindrade dem emellertid inte från att bege sig till den oförglömliga sammankomsten.

⁵ Jehova välsignar våra uppriktiga ansträngningar: Jehova lägger märke till och välsignar sitt folks ansträngningar. (Hebr. 6:10) Ta till exempel sammankomsten ”Teokratiens tillväxt”, som hölls 1950. De närvarande fick höra det epokgörande talet ”En ny tingens ordning”. Broder Frederick Franz väckte åhörarnas nyfikenhet genom att fråga: ”Skulle det glädja denna internationella sammankomst att få veta att här, i kväll, mitt ibland oss, finns det ett antal blivande furstar på den nya jorden?” I dag, mer än 50 år senare, gläder vi oss fortfarande över denna klarare förståelse av Psalm 45:16.

⁶ Efter att ha varit med vid förra årets områdessammankomst skrev ett familjeöverhuvud följande uppskattande ord: ”Bröder, ni kan inte ana vilken livräddare denna sammankomst har varit. Vår familj flyttade in till en stad för arbetets skull, bara för att upptäcka att vi förlorade vårt andliga fotfäste. . . . Vi försummade våra kristna förpliktelser. Vi upphörde till och med att gå på möten och ta del i tjänsten på fältet. . . . Den här sammankomsten har gett oss nya krafter, och återigen sätter vi upp andliga mål och gör vårt bästa för att nå dem.”

⁷ Jehova förser oss med den andliga mat vi behöver. Han ställer fram ett rikt dukat bord vid våra sammankomster. Den uppskattning vi känner av det Jehova ger oss bör mana oss att säga som Cornelius sade, när han fick besök av aposteln Petrus: ”Vi [är] alla i denna stund här inför Gud för att höra allt som du har blivit befalld av Jehova att säga.” (Apg. 10:33) Låt oss göra det till vårt mål att under alla sessioner vid årets områdessammankomst, ”Lärare i Guds ord”, vara ”inför Gud” och glädjas!