”Jag led av anemi när jag var i tonåren”, berättar Beth. ”Jag kände mig orkeslös och blev fort trött, min kropp värkte, och jag hade svårt att koncentrera mig. Min läkare skrev ut järntillskott till mig. Så jag tog det och förbättrade också mina matvanor. Det dröjde inte länge förrän jag började må bättre.”

Det Beth beskriver är inte ovanligt. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) lider två miljarder människor – omkring 30 procent av jordens befolkning – av anemi, även kallat blodbrist. I låginkomstländer beräknar man att cirka 50 procent av alla gravida kvinnor och 40 procent av alla barn i förskoleåldern har anemi.

Anemi kan få allvarliga konsekvenser. I svåra fall kan det leda till hjärtproblem och till och med hjärtsvikt. Enligt WHO är anemi ”en bidragande orsak till 20 procent av mödradödligheten” i vissa länder. Gravida kvinnor med järnbristanemi, den vanligaste formen av anemi, riskerar att föda för tidigt och få underviktiga barn. Och barn med anemi utvecklas ofta långsammare och är mer mottagliga för infektioner. Men vanligtvis går järnbristanemi att förhindra eller bota.a

Vad är anemi?

Anemi är ett medicinskt tillstånd. Kort sagt innebär det att man inte har tillräckligt med friska röda blodkroppar. Orsakerna till det kan variera. Forskare har faktiskt identifierat mer än 400 former av anemi! Anemin kan vara tillfällig eller kronisk, mild eller svår.

Vad kan orsaka anemi?

Det finns tre huvudsakliga orsaker till anemi:

• Blodförlust leder till brist på röda blodkroppar.

• Kroppen producerar inte tillräckligt med friska röda blodkroppar.

• Kroppen förstör röda blodkroppar.

Järnbristanemi anses vara den mest utbredda formen av anemi. Vid järnbrist kan kroppen inte bilda tillräckligt med normalt hemoglobin, det ämne i de röda blodkropparna som transporterar syre.

Symtom på järnbristanemi

Till en början kan anemin vara mild och knappt märkbar. Symtomen kan variera, men här är några vanliga symtom på järnbristanemi:

• extrem trötthet

• kalla händer och fötter

• orkeslöshet

• blek hud

• huvudvärk och yrsel

• bröstsmärtor, hjärtklappning och andfåddhet

• sköra naglar

• dålig aptit, särskilt hos barn och spädbarn

• ett sug efter is, stärkelse eller till och med jord.

Vilka är i riskzonen?

Kvinnor riskerar att drabbas av järnbristanemi eftersom de förlorar blod under menstruationen. Gravida kvinnor är i riskzonen om deras kost inte innehåller tillräckligt med B-vitaminet folat, eller folsyra.

Spädbarn som fötts för tidigt eller har låg födelsevikt och som inte får i sig tillräckligt med järn från bröstmjölk eller mjölkersättning.

Barn som inte äter en varierad och näringsrik kost.

Vegetarianer som inte får i sig tillräckligt med järn via kosten.

Kroniskt sjuka som till exempel har blodsjukdomar, cancer, njursvikt, blödande magsår eller vissa infektioner.

Behandling av anemi

Det går inte att förhindra eller bota alla former av anemi. Men de som beror på järn- eller vitaminbrist kan vanligtvis förebyggas eller avhjälpas med en bra kost som innehåller följande:

Järn. Finns i kött, bönor, linser och gröna bladgrönsaker.b Det kan också vara bra att använda kokkärl i gjutjärn. Studier visar nämligen att det kan öka järninnehållet i maten.

Folat. Finns i frukt, gröna bladgrönsaker, gröna ärtor, kidneybönor, ost, ägg, fisk, mandlar och jordnötter. Det kan också finnas i vitaminberikade produkter som bröd, flingor, pasta och ris. Den syntetiska formen av folat är folsyra.

Vitamin B12. Finns i kött, mejeriprodukter och berikade havre- och sojaprodukter.

Vitamin C. Finns i citrusfrukter och citrusjuice, paprika, broccoli, tomat, meloner och jordgubbar. Livsmedel som innehåller C-vitamin hjälper kroppen att ta upp järn.

Vilka livsmedel som finns tillgängliga kan skifta från plats till plats. Så ta reda på vad du kan få tag i som innehåller de här näringsämnena. Detta är extra viktigt om du är kvinna, särskilt om du är gravid eller planerar att bli det. Genom att ta hand om din egen hälsa minskar du risken att ditt barn drabbas av anemi.c