1:1

Boken med den historiska berättelsen: De grekiska ord som inleder Matteus, Bịblos genẹseōs (form av gẹnesis), kan också återges med ”historieskildring” eller ”släktregister”. Det grekiska ordet gẹnesis betyder ordagrant ”ursprung”, ”födelse”, ”härstamning”. I Septuaginta används det för att översätta det hebreiska ordet tōledhọ̄th, som har en liknande betydelse och ofta översätts med ”historiska berättelsen” i Första Moseboken. (1Mo 2:4; 5:1; 6:9; 10:1; 11:10, 27; 25:12, 19; 36:1, 9; 37:2)

berättelsen om Jesus Kristus: Matteus följer den släktlinje som går genom Davids son Salomo. Lukas däremot följer den släktlinje som går genom Davids son Natan. (Mt 1:6, 7; Lu 3:31) Matteus bekräftar Jesus lagliga rätt till Davids tron genom att följa släktlinjen från Salomo till Josef, som juridiskt sett var Jesus far, medan Lukas tydligtvis följer Marias släktlinje och bekräftar Jesus biologiska härstamning från David.

Kristus: Denna titel härleds från det grekiska ordet Christọs och motsvarar titeln ”Messias” (från det hebreiska mashịach), och båda dessa titlar betyder ”den smorde”. Styresmän på Bibelns tid förordnades genom att bli smorda med olja.

son: I det här släktregistret kan ”son” syfta på en biologisk son, en sonson eller en avkomling.

Davids son: Detta framhåller att Jesus är arvingen till förbundet om ett kungarike som slöts med David och som skulle uppfyllas genom någon i Davids släktlinje. (2Sa 7:11–16; Ps 89:3, 4)

Abrahams son: Matteus har en judisk målgrupp i åtanke när han börjar med att följa Jesus släktlinje från Abraham. På det sättet betonar han att Jesus är den laglige avkomlingen, den som har ärvt Guds löfte till Abraham, som alla nationer på jorden kan bli välsignade genom.