Jehova ger frid och sanning i överflöd
”Jag skall läka dem och uppenbara för dem frid och sanning i överflöd.” — JEREMIA 33:6.
1, 2. a) Vilket förflutet har nationerna när det gäller fred? b) Vilken läxa om fred lärde Jehova israeliterna år 607 f.v.t.?
FRID och fred! Hur önskvärt är inte detta, men hur sällsynt har det inte varit i människans historia! Detta århundrade, 1900-talet, har minst av allt varit något fredens århundrade. Det har i stället fått bevittna två av de mest förödande krigen i människans historia. Efter första världskriget bildades Nationernas förbund för att bevara världsfreden, men det förbundet misslyckades. Efter andra världskriget bildades Förenta nationerna i samma syfte, men vi behöver bara läsa dagstidningarna för att se hur fullständigt också det har misslyckats.
2 Bör vi vara förvånade över att mänskliga organisationer inte kan åstadkomma fred? Inte alls. För över 2.500 år sedan fick Guds utvalda folk, Israel, lära sig en läxa när det gäller detta. På 600-talet f.v.t. hotades Israels fred av det uppstigande världsväldet Babylon. Israel vände sig till Egypten för att få fred, men Egypten lyckades inte åstadkomma fred. (Jeremia 37:5—8; Hesekiel 17:11—15) År 607 f.v.t. rev de babyloniska härarna ner Jerusalems murar och brände upp Jehovas tempel. Israeliterna fick således bittert erfara hur fåfängt det är att sätta sin förtröstan till mänskliga organisationer. I stället för att få åtnjuta fred tvingades nationen i landsflykt i Babylon. — 2 Krönikeboken 36:17—21.
3. Vilka historiska händelser, i uppfyllelse av Jehovas ord genom Jeremia, lärde israeliterna ännu en viktig läxa om fred?
3 Före Jerusalems fall hade Jehova emellertid uppenbarat att han, och inte Egypten, skulle skänka Israel verklig frid och fred. Genom Jeremia hade han lovat: ”Jag skall läka dem och uppenbara för dem frid och sanning i överflöd. Och jag skall föra tillbaka de fångna av Juda och de fångna av Israel, och jag skall bygga upp dem alldeles som i början.” (Jeremia 33:6, 7) Jehovas löfte började uppfyllas år 539 f.v.t., då Babylon erövrades och de landsflyktiga israeliterna erbjöds frihet. (2 Krönikeboken 36:22, 23) Under senare delen av år 537 f.v.t. firade en grupp israeliter för första gången på 70 år lövhyddohögtiden på Israels jord! Efter den högtiden grep de sig an med att återuppbygga Jehovas tempel. Hur kände de det inför detta? Berättelsen lyder: ”[De] hävde ... upp ett högt jubelrop, i det de lovprisade Jehova därför att grunden till Jehovas hus blev lagd.” — Esra 3:11.
4. Hur sporrade Jehova israeliterna att utföra arbetet med att återuppbygga templet, och vilket löfte om frid gav han?
4 Men efter denna glada början slog motståndare ner modet på israeliterna, och de upphörde med att arbeta på tempelbygget. Några år senare reste Jehova upp profeterna Haggaj och Sakarja för att sporra israeliterna till att fullborda återuppbyggnadsarbetet. Det måste verkligen ha varit spännande för dem att få höra Haggaj säga om det tempel som skulle byggas: ”’Större kommer härligheten hos detta senare hus att bli än hos det förra’, har härars Jehova sagt. ’Och på denna plats kommer jag att ge frid.’” — Haggaj 2:9.
Jehova uppfyller sina löften
5. Vad är värt att lägga märke till i det åttonde kapitlet i Sakarja?
5 I bibelboken Sakarja kan vi läsa ett antal inspirerade syner och profetior, som stärkte Guds folk då på 500-talet f.v.t. Dessa profetior försäkrar också oss om Jehovas stöd. De ger oss all orsak att tro att Jehova kommer att ge sitt folk frid också i vår tid. I det åttonde kapitlet i den bok som bär hans namn yttrar profeten Sakarja tio gånger följande: ”Detta är vad Jehova [eller: ”härars Jehova”] har sagt.” Detta uttryck introducerar varje gång ett uttalande av Gud, ett uttalande som har att göra med Guds folks frid och fred. Några av dessa löften uppfylldes på Sakarjas tid, och alla har uppfyllts eller håller på att uppfyllas nu i våra dagar.
”Jag skall svartsjukt nitälska för Sion”
6, 7. Hur nitälskade Jehova ”svartsjukt” för Sion ”med stort raseri”?
6 Första gången detta uttryck förekommer är i Sakarja 8:2, där vi läser: ”Detta är vad härars Jehova har sagt: ’Jag skall svartsjukt nitälska för Sion med stor svartsjuka, och med stort raseri skall jag svartsjukt nitälska för henne.’” Jehovas löfte att vara svartsjuk eller att ha stor nitälskan för sitt folk innebar att han skulle vaka över att dess frid återställdes. Att israeliterna återfördes till sitt land och att templet återuppbyggdes var ett bevis på denna nitälskan.
7 Men hur var det då med dem som hade motstått Jehovas folk? Hans nitälskan för sitt folk skulle få en motsvarighet i hans ”stora raseri” över dessa fiender. När trogna judar tillbad vid det återuppbyggda templet, skulle de kunna reflektera över det mäktiga Babylons öde, vilket nu hade fallit. De skulle också kunna tänka på hur fienderna fullständigt hade misslyckats i sina försök att förhindra återuppbyggandet av templet. (Esra 4:1—6; 6:3) Och de skulle kunna tacka Jehova för att han hade uppfyllt sitt löfte. Hans nitälskan hade medfört en triumf för dem!
”Sannfärdighetens stad”
8. Hur skulle Jerusalem, till skillnad från tidigare, bli en ”sannfärdighetens stad” på Sakarjas tid?
8 För andra gången skriver Sakarja: ”Detta är vad Jehova har sagt.” Vad säger Jehova den här gången? ”Jag skall vända tillbaka till Sion och ha min boning mitt i Jerusalem; och Jerusalem kommer helt visst att kallas sannfärdighetens stad och härars Jehovas berg det heliga berget.” (Sakarja 8:3) Före år 607 f.v.t. var Jerusalem på intet sätt en sannfärdighetens stad. Dess präster och profeter var korrumperade, och dess folk var otroget. (Jeremia 6:13; 7:29—34; 13:23—27) Nu återuppbyggde Guds folk templet och visade därigenom sitt engagemang för sann tillbedjan. Genom sin ande bodde Jehova återigen i Jerusalem. Den rena tillbedjans sanningar talades återigen i Jerusalem, och därför kunde Jerusalem kallas ”sannfärdighetens stad”. Dess upphöjda läge kunde kallas ”Jehovas berg”.
9. Vilken anmärkningsvärd förändring fick ”Guds Israel” uppleva år 1919?
9 Dessa två uttalanden var betydelsefulla för det forntida Israel, men de har också stor innebörd för oss nu, då 1900-talet går mot sitt slut. Precis som det forntida Israel hade förts i fångenskap till Babylon, gick de få tusen smorda kristna som då representerade ”Guds Israel” i andlig fångenskap under första världskriget för närmare 80 år sedan. (Galaterna 6:16) De beskrevs i profetiska ordalag som döda kroppar som låg på gatan. Men de hade dock en uppriktig önskan att tillbe Jehova ”med ande och sanning”. (Johannes 4:24) År 1919 befriade Jehova dem därför ur deras fångenskap och uppväckte dem från deras andligen döda tillstånd. (Uppenbarelseboken 11:7—13) Jehova besvarade således följande profetiska fråga av Jesaja med ett rungande Ja: ”Kommer ett land att framfödas med födslosmärtor på en enda dag? Eller kommer en nation att födas på en enda gång?” (Jesaja 66:8) År 1919 existerade Jehovas folk återigen som en andlig nation i sitt eget ”land” eller i sin andliga besittning på jorden.
10. Vilka välsignelser har smorda kristna åtnjutit i sitt ”land” sedan år 1919?
10 I trygghet i det landet tjänade smorda kristna i Jehovas stora andliga tempel. De benämndes ”den trogne och omdömesgille slaven” och tog emot ansvaret att ta hand om Jesu jordiska tillhörigheter, ett privilegium som de fortfarande åtnjuter, nu när 1900-talet närmar sig sitt slut. (Matteus 24:45—47) De lärde sig verkligen att Jehova är ”fridens Gud”. — 1 Thessalonikerna 5:23.
11. Hur har kristenhetens religiösa ledare visat sig vara Guds folks fiender?
11 Men hur var det då med fienderna till Guds Israel? Jehovas nitälskan för sitt folk motsvaras av hans raseri mot motståndarna. I sitt försök att få tyst på denna lilla grupp av sanningstalande kristna utsatte kristenhetens religiösa ledare dessa kristna för en oerhört stor press under första världskriget, men deras försök misslyckades. Under andra världskriget var det bara en sak som förenade kristenhetens präster: De uppmanade på båda sidor i konflikten de styrande att förbjuda Jehovas vittnen. Också nu uppeggar de religiösa ledarna de styrande i många länder till att begränsa eller förbjuda Jehovas vittnens kristna predikoverksamhet.
12, 13. Hur kommer Jehovas raseri mot kristenheten till uttryck?
12 Detta har inte skett utan att Jehova har lagt märke till det. Efter första världskriget upplevde kristenheten och den övriga delen av det stora Babylon ett fall. (Uppenbarelseboken 14:8) Att kristenheten verkligen hade fallit kom — med början år 1922 — till allmän kännedom genom att en rad symboliska plågor utgöts och offentligt avslöjade dess andligen döda tillstånd och varnade för dess kommande tillintetgörelse. (Uppenbarelseboken 8:7—9:21) Som ett bevis på att utgjutandet av dessa plågor fortsätter hölls den 23 april 1995 talet ”Slutet närmar sig för falsk religion”, och därefter spreds hundratals miljoner exemplar av en speciell utgåva av Nyheter om Guds rike.
13 Kristenheten befinner sig nu i ett ömkligt tillstånd. Under hela 1900-talet har dess medlemmar dödat varandra i fruktansvärda krig som välsignats av dess präster och predikanter. I vissa länder har kristenheten praktiskt taget inget inflytande längre. Den är tillsammans med den övriga delen av det stora Babylon bestämd för tillintetgörelse. — Uppenbarelseboken 18:21.
Frid för Jehovas folk
14. Hur beskrivs ett folk som lever i fred och frid profetiskt på ett målande sätt?
14 Precis som det beskrivs i Jehovas tredje uttalande har Jehovas folk däremot, nu år 1996, överflödande frid i sitt återställda land: ”Detta är vad härars Jehova har sagt: ’Det kommer åter att sitta gamla män och gamla kvinnor på Jerusalems torg, var och en då med sin stav i sin hand på grund av sina dagars mängd. Och stadens torg, de kommer att vara fulla av pojkar och flickor som leker på hennes torg.’” — Sakarja 8:4, 5.
15. Vilken frid har Jehovas tjänare åtnjutit, trots nationernas krig?
15 Detta är en mycket målande och vacker beskrivning av något anmärkningsvärt i denna krigshärjade värld, nämligen ett folk som har frid och som lever i fred. Sedan år 1919 har Jesajas profetiska ord uppfyllts: ”’Ständig frid kommer det att vara för den som är långt borta och för den som är nära’, har Jehova sagt, ’och jag skall läka honom.’ ’Men ... det är ingen frid’, har min Gud sagt, ’för de ondskefulla.’” (Jesaja 57:19—21) Jehovas folk är inte någon del av världen, men de kan naturligtvis ändå inte undgå att påverkas av nationernas tumult. (Johannes 17:15, 16) I vissa länder får de utstå svåra umbäranden, och några av dem har rentav blivit dödade. De sanna kristna har dock frid på i huvudsak två sätt. För det första har de ”frid med Gud” genom sin ”Herre Jesus Kristus”. (Romarna 5:1) För det andra har de frid inbördes. De uppodlar ”visheten från ovan”, som ”först och främst” är ”kysk” och ”därefter fridsam”. (Jakob 3:17; Galaterna 5:22—24) Dessutom ser de fram emot att få åtnjuta frid i dess fullaste bemärkelse, då ”de saktmodiga ... kommer att besitta jorden, och de kommer helt visst att finna sin rika förnöjelse i överflödet av frid”. — Psalm 37:11.
16, 17. a) Hur har Jehovas organisation stärkts av ”gamla män och gamla kvinnor” men också av ”pojkar och flickor”? b) Vad visar Jehovas folks frid?
16 Det finns fortfarande ”gamla män och gamla kvinnor” bland Jehovas folk — smorda kristna som kommer ihåg Jehovas organisations tidiga triumfer. Deras trohet och uthållighet uppskattas mycket. Yngre smorda kristna tog ledningen under de explosiva åren på trettiotalet och under andra världskriget såväl som under de spännande åren av tillväxt som följde därefter. Dessutom har en ”stor skara” av ”andra får” framträtt, i synnerhet sedan år 1935. (Uppenbarelseboken 7:9; Johannes 10:16) Allteftersom de smorda kristna har blivit allt äldre och färre, har de andra fåren tagit upp predikoarbetet och utbrett det över jorden. Andra får har på senare år strömmat in i Guds folks land. Ja, bara under förra året blev 338.491 döpta som en symbol av sitt överlämnande åt Jehova! Dessa nya personer är verkligen mycket unga i andligt avseende. Deras friskhet och entusiasm uppskattas, när de ökar leden av dem som sjunger lovsånger av tacksamhet till ”vår Gud ... , honom som sitter på tronen, och Lammet”. — Uppenbarelseboken 7:10.
17 ”Stadens torg” är nu ”fulla av pojkar och flickor” — vittnen med ungdomlig kraft. Under tjänsteåret 1995 kom det in rapporter från 232 länder och öar i havet. Men det finns inte någon rivalitet mellan länderna, inget hat mellan olika stammar och inte heller någon otillbörlig svartsjuka mellan de smorda och de andra fåren. Alla växer tillsammans andligen, förenade i kärlek. Jehovas vittnens världsomfattande brödraskap är i sanning något unikt på världsscenen. — Kolosserna 3:14; 1 Petrus 2:17.
Alltför svårt för Jehova?
18, 19. Hur har Jehova alltsedan år 1919 utfört vad som kan ha verkat alltför svårt från mänsklig ståndpunkt sett?
18 År 1918, när den smorda kvarlevan bestod av endast några få tusen modfällda själar som var i andlig fångenskap, skulle ingen ha kunnat förutse det kommande händelseförloppet. Men Jehova visste, vilket bekräftas av hans fjärde profetiska uttalande: ”Detta är vad härars Jehova har sagt: ’Även om det skulle synas alltför svårt i deras ögon som är kvar av detta folk i de dagarna, skulle det då synas alltför svårt också i mina ögon?’ är härars Jehovas uttalande.” — Sakarja 8:6.
19 År 1919 återupplivade Jehovas ande hans folk för det arbete som låg framför dem. Det krävdes dock tro för att hålla fast vid den lilla organisationen av Jehovas tillbedjare. De var så få, och mycket var oklart. Men undan för undan styrkte Jehova dem i organisatoriskt avseende och rustade dem för det kristna arbetet med att predika de goda nyheterna och göra lärjungar. (Jesaja 60:17, 19; Matteus 24:14; 28:19, 20) Han hjälpte dem successivt att urskilja sådana viktiga frågor som neutraliteten och den universella suveräniteten. Var det alltför svårt för Jehova att utföra sin vilja med hjälp av denna lilla grupp av vittnen? Svaret är helt visst nej, vilket framgår av tabellen, på sidorna 12—15 i denna tidskrift, över Jehovas vittnens verksamhet under tjänsteåret 1995!
”Jag själv kommer att bli deras Gud”
20. I vilken omfattning skulle Guds folk församlas enligt profetian?
20 Det femte uttalandet visar ytterligare Jehovas vittnens lyckliga tillstånd i våra dagar: ”Detta är vad härars Jehova har sagt: ’Se, jag räddar mitt folk från soluppgångens land och från solnedgångens land. Och jag kommer helt visst att föra dem hit, och de skall ha sin boning mitt i Jerusalem; och de skall bli mitt folk, och jag själv kommer att bli deras Gud i sannfärdighet och i rättfärdighet.’” — Sakarja 8:7, 8.
21. Hur har Jehovas folks överflödande frid bevarats och utökats?
21 Nu, år 1996, kan vi utan att tveka säga att de goda nyheterna har blivit predikade jorden utöver, från ”soluppgångens land” till ”solnedgångens land”. Guds folk har gjort lärjungar av människor av alla nationer, och de har fått se uppfyllelsen av Jehovas löfte: ”Alla dina söner kommer att vara personer som är lärda av Jehova, och dina söners frid kommer att vara överflödande.” (Jesaja 54:13) På grund av att vi har blivit undervisade av Jehova har vi frid. I syfte att ge sådan undervisning har litteratur nu getts ut på mer än 300 språk. Bara under föregående år fogades 21 språk till. Tidskriften Vakttornet ges nu ut samtidigt på 111 språk och tidskriften Vakna! på 54. Större och mindre sammankomster och internationella sammankomster utgör ett offentligt bevis på Guds folks frid. Veckomötena förenar oss och ger oss den uppmuntran vi behöver för att stå fasta. (Hebréerna 10:23—25) Ja, Jehova undervisar sitt folk ”i sannfärdighet och i rättfärdighet”. Han ger sitt folk frid. Vi är verkligen välsignade som får del av den överflödande friden!
Kan du förklara?
◻ Hur har Jehova i vår tid ”svartsjukt nitälskat” för sitt folk ”med stort raseri”?
◻ Hur åtnjuter Jehovas folk frid även i krigshärjade länder?
◻ Hur är ”stadens torg” ”fulla av pojkar och flickor”?
◻ Vilka anordningar har gjorts så att de som tillhör Jehovas folk kan bli lärda av honom?
[Tabell på sidorna 12-15]
RAPPORT ÖVER JEHOVAS VITTNENS VÄRLDSVIDA TJÄNST PÅ FÄLTET TJÄNSTEÅRET 1995
(För formaterad text, se publikationen)
[Bild på sidorna 8, 9]
På 500-talet f.v.t. fick de trogna judar som återuppbyggde templet erfara att Jehova är den enda pålitliga källan till fred och frid