Du kan leva längre och må bättre

TÄNK dig att livet är som ett långt häcklopp — ett lopp där löparna måste hoppa över ett antal hinder i form av häckar. Alla löparna startar samtidigt; men allteftersom de hoppar över häckarna och då och då även stöter till dem, minskas farten, och en efter en tvingas de bryta loppet.

På samma sätt har ett människoliv en startlinje, och på vägen finns det höga hinder. Under livets gång stöter en människa på det ena hindret efter det andra. För varje hopp blir hon svagare, och med tiden ger hon upp. Ju högre hindren är, desto snabbare ger hon upp — dör. Om man bor i något av industriländerna sker bortfallet ungefär vid 75 års ålder. Denna tidsperiod kallas människans medellivslängd — man kan jämföra den med den sträcka som de flesta löpare i själva verket springer.a (Jämför Psalm 90:10.) En del springer dock längre, och ett litet fåtal når till och med det som anses vara den maximala livslängden, mellan 115 och 120 år — en bravad som är så ovanlig att den överallt i världen skapar stora rubriker.

Hur man känner igen hindren

Numera kan människor hålla sig kvar i ”loppet” nästan dubbelt så lång tid som i början av seklet. Hur är det möjligt? Framför allt därför att människan har kunnat sänka hindren. Men vad är det då för hinder? Och kan de sänkas ytterligare?

En expert på hälsofrågor vid Världshälsoorganisationen (WHO) förklarar att några av de största hindren, dvs. faktorer som påverkar människors medellivslängd, är levnadsvanor, miljö och läkarvård.b Så med sundare levnadsvanor, bättre livsmiljö och bättre hälsovård blir hindren lägre, och desto längre kan du då leva. Människors omständigheter varierar i hög grad, men så gott som alla — alltifrån en bankdirektör i Sydney till en gatuförsäljare i São Paulo — kan göra någonting för att sänka hindren i sitt liv. Hur då?

Vanor som påverkar ditt liv

”Människor med sundare vanor inte bara lever längre, utan de senarelägger också eventuella handikapp och begränsar dem till en kortare tid i slutet av livet”, förklaras det i tidskriften The New England Journal of Medicine. Ja, det första hindret kan sänkas genom att man gör förändringar i fråga om mat, dryck, sömn, rökning och motion. Tänk till exempel på motionsvanorna.

Motion. Måttlig fysisk träning är till stor hjälp. (Se rutan ”Hur mycket och vilket slags motion?”) Undersökningar visar att enkla motionsövningar i och runt hemmet hjälper de äldre, också de allra äldsta, att öka sin styrka och spänst. Så till exempel var det en grupp äldre — i åldern 72 till 98 — som upptäckte att de kunde gå snabbare och gå i trappor lättare efter att ha styrketränat i bara tio veckor. Och det är inte alls förvånande! Tester som gjorts efter motionsprogrammet visade att deltagarnas muskelstyrka hade mer än fördubblats. En annan grupp, bestående av mestadels stillasittande kvinnor upp till 70 års ålder, tränade två gånger i veckan. Efter ett år hade de fått större muskelmassa, mer styrka och balans och dessutom stärkt benvävnaden. ”När vi satte i gång var vi rädda att resultatet skulle bli förslitningsskador på ledband och senor och muskelbristningar”, säger fysiologen Miriam Nelson, som ledde undersökningarna. ”Men i stället blev kvinnorna bara starkare och friskare.”

Efter att ha gjort en sammanfattning av flera vetenskapliga studier om åldrande och motion konstaterar en lärobok: ”Träning håller tillbaka åldrandeprocessen, förlänger livet och minskar den tid då man blir beroende av andra, en tid som ofta föregår döden.”

Mentala övningar. Uttrycket ”Träna bör man, annars dör man” tycks vara tillämpligt inte bara på musklerna, utan även på sinnet. Glömska hör i viss mån samman med åldrandet, men en undersökning gjord av National Institute on Aging i USA visar att en äldre hjärna fortsätter att vara tillräckligt flexibel för att klara av åldrandets verkningar. Doktor Antonio R. Damasio, professor i neurologi, konstaterar: ”Äldre personer kan fortsätta att leva ett mycket rikt och sunt mentalt liv.” Vad är förklaringen till att äldre hjärnor kan behålla sin flexibilitet?

Hjärnan består av 100 miljarder hjärnceller, neuroner, och det finns biljoner förbindelser mellan dem. Dessa förbindelser fungerar som telefonlinjer och gör det möjligt för neuronerna att ”tala” med varandra, så att de bland annat kan skapa minnen. När hjärnan åldras, dör neuroner. (Se rutan ”Ny syn på hjärncellerna”.) Äldre hjärnor kan dock kompensera denna förlust. Så fort en neuron dör, reagerar dess grannar genom att bilda nya förbindelser med andra neuroner och ta över den döda neuronens arbetsbörda. På så vis flyttar hjärnan i själva verket över ansvaret för en viss uppgift från ett område till ett annat. Många äldre kan följaktligen utföra samma mentala uppgifter som unga, men de använder då kanske andra delar av hjärnan. I vissa avseenden fungerar en äldre hjärna ungefär som en gammal tennisspelare, som kompenserar sin minskade snabbhet genom att ta till färdigheter som yngre spelare kanske saknar. Så trots att den äldre spelaren använder en teknik som skiljer sig från hans yngre motspelares kanske han ändå vinner.

Vad kan äldre personer göra för att hålla hjärnan i trim? Efter att ha undersökt mer än 1.000 personer i åldern 70–80 år kom dr Marilyn Albert, forskare i gerontologi, fram till att mental övning är en viktig faktor för äldre när det gäller att behålla de intellektuella förmågorna. (Se rutan ”Håll i gång hjärnan”.) Mentala övningar håller liv i hjärnans ”telefonlinjer”. Men enligt experterna börjar den mentala nedgången när man ”blir pensionär och börjar slappna av och ta lätt på saker och ting och säger att man inte längre behöver engagera sig i vad som händer i världen”. — Inside the Brain.

De goda nyheterna är därför, enligt gerontologen dr Jack Rowe, att ”omständigheter som vi kan kontrollera eller förändra bör förbättra våra möjligheter att få en lycklig ålderdom”. För övrigt är det aldrig för sent att börja utveckla goda vanor. ”Även om man har haft dåliga vanor under större delen av sitt liv och gör förändringar på äldre dar”, säger en forskare, ”bör man kunna glädja sig åt åtminstone några av de belöningar som kommer av en sund livsstil.”

Miljön har stor betydelse

Om en flicka som föds i London i dag skulle bli förflyttad tillbaka till London på medeltiden, skulle hennes förväntade livslängd vara mindre än hälften av den nuvarande. Skillnaden skulle bero, inte på en plötslig förändring i flickans fysiska kondition, utan snarare på en plötslig förändring av storleken på två andra hinder — miljö och medicinsk vård. Ta till att börja med miljön.

Den fysiska miljön. Förr i tiden utgjorde människors fysiska miljö — till exempel huset där de bodde — en mycket stor hälsorisk. På senare tid har dock farorna som orsakas av den fysiska miljön minskat. Bättre sanitär utrustning, renare vatten och en minskning av ohyra i bostäderna har förbättrat levnadsförhållandena, främjat hälsan och ökat människors livslängd. Som ett resultat av detta kan man nu i många delar av världen leva längre.c Men att förbättra sin fysiska hälsa inbegriper mer än att bara installera sanitära anläggningar där man bor. Det krävs också att man bibehåller en god miljö i socialt och religiöst avseende.

Den sociala miljön. Vår sociala miljö består bland annat av människor — människor som man bor, arbetar, äter, utövar religion och leker tillsammans med. Vår fysiska miljö förbättras när vi har tillgång till rent vatten; på samma sätt kan vår sociala miljö förbättras om vi har goda kamrater, för att bara nämna en viktig faktor. Att vi kan dela våra glädjeämnen och sorger, våra drömmar och besvikelser, med andra människor förbättrar våra levnadsförhållanden och hjälper oss att leva ett längre liv.

Men det motsatta är också sant. Brist på vänner kan leda till ensamhet och social isolering. Man riskerar att tyna bort, om man inte får uppleva att andra bryr sig om en. En kvinna som bor på ett ålderdomshem skrev till en bekant: ”Jag är 82 år och har varit här på hemmet i 16 långa år. De behandlar oss väl, men ibland känns ensamheten svår.” Sorgligt nog är den här situationen vanlig bland äldre, i synnerhet i västvärlden. De lever ofta i en social miljö där de visserligen visas tolerans men knappast någon uppskattning. Till följd av detta ”är ensamhet något som utgör ett ständigt hot mot de äldres välbefinnande i industriländerna”, säger James Calleja vid International Institute on Ageing.

Det är sant att man kanske inte kan avlägsna sådana faktorer som leder till ensamhet — att man tvingats gå i pension, fått försämrad rörlighet, förlorat gamla vänner eller mist sin maka eller make i döden. Det finns dock åtgärder man kan vidta för att förbättra sin situation. Till att börja med bör man komma ihåg att känslor av ensamhet inte beror på hög ålder; också unga människor kan känna sig ensamma. Problemet beror inte på hög ålder — utan på social isolering. Hur kan man då undvika att bli isolerad?

En äldre änka ger rådet: ”Gör så att det blir trevligt för folk att vara tillsammans med dig. Få tycker om att umgås med någon som är grinig. Man måste försöka hålla humöret uppe. Det krävs ansträngning, men det är något som ger goda resultat. Vänlighet smittar av sig.” Hon tillägger: ”För att vara säker på att jag har någonting att samtala om med dem jag träffar, vare sig de är unga eller gamla, försöker jag hålla mig à jour med det som händer i världen genom att läsa upplysande tidskrifter och genom att följa nyheterna.”

Här är några andra förslag: Sätt dig in i vad andra tycker om. Ställ frågor. Visa frikostighet i så stor utsträckning som möjligt. Om du saknar materiella ägodelar, kan du ge av dig själv: det ligger lycka i att ge. Skriv brev. Börja med en hobby. Tacka ja när du blir bjuden hem till andra eller när de ber dig följa med dem ut. Håll ditt hem trevligt och inbjudande för besökare. Hjälp dem som är i behov av hjälp.

En andlig miljö. Allt fler omständigheter tyder på att andlig — religiös — verksamhet är till hjälp för äldre människor när det gäller att finna ”en större mening i livet” och att uppleva ”lycka”, ”en känsla av att vara till nytta”, ”en större tillfredsställelse i livet” och ”en känsla av gemenskap och välbefinnande”. Hur kommer det sig? Boken Later Life—The Realities of Aging förklarar: ”Tron ger människor såväl en livsfilosofi som en uppsättning attityder, värderingar och trosuppfattningar som hjälper dem att tolka och förstå världen omkring dem.” Dessutom kommer de äldre genom religiös verksamhet i kontakt med andra och minskar därigenom ”risken för att bli socialt isolerade och ensamma”.

För Louise och Evelyn, som båda är 80 år och änkor och dessutom medlemmar i en församling av Jehovas vittnen, bekräftar dessa undersökningar bara vad de redan har känt till i många år. ”Jag tycker mycket om att samtala med andra, både gamla och unga, i vår Rikets sal”,d säger Louise. ”Mötena ger oss undervisning. Under samvaron efter mötet får vi också tillfälle till en del glada skratt. Vi har trevligt tillsammans.” Evelyn har också stort utbyte av sitt religiösa engagemang. ”Att jag går ut och talar med människorna där jag bor om Bibeln”, säger hon, ”hjälper mig att inte bli isolerad. Men mer än så, det gör mig också lycklig. Att hjälpa andra att få veta vad som är den verkliga meningen med livet är ett arbete som skänker tillfredsställelse.”

Helt klart är att Louise och Evelyn har en mening i sitt liv. De känslor av välbefinnande som de får erfara sänker det andra hindret — dåliga livsvillkor — och hjälper dem att inte ge upp utan i stället leva ett lyckligt liv. — Jämför Psalm 92:13, 14.

Medicinsk vård till låga kostnader och med hög tillfriskningsfrekvens

Genom framsteg i den medicinska forskningen har man under det här århundradet på ett dramatiskt sätt kunnat göra stora förbättringar på det tredje området, den medicinska vården — dock inte i alla delar av världen. I ett antal fattiga länder, konstaterar The World Health Report 1998, ”sjönk faktiskt medellivslängden mellan åren 1975 och 1995”. ”I de minst utvecklade länderna dör i dag”, enligt WHO:s generaldirektör, ”3 av 4 innan de har fyllt 50 — vilket var den förväntade livslängden i världen för 50 år sedan.”

Trots detta är det allt fler, både äldre och yngre, i de fattiga länderna som har kunnat förbättra sin situation genom att utnyttja den hälsovård som finns tillgänglig till en inte alltför hög kostnad. Ta till exempel den nya metod man använder i behandlingen av tuberkulos (tbc).

I hela världen dör fler människor i tbc än i aids, malaria och tropiska sjukdomar tillsammans — 8.000 om dagen. Av 100 tbc-patienter lever 95 i utvecklingsländerna. Cirka 20 miljoner lider av aktiv tbc, och under en tioårsperiod kan cirka 30 miljoner komma att dö av denna sjukdom, dvs. lika många som Bolivias, Kambodjas och Malawis befolkningar tillsammans.

Det var därför inte så underligt att WHO år 1997 med tillfredsställelse meddelade att man hade utvecklat en behandlingsstrategi genom vilken man kan bota en tbc-patient på sex månader utan att behöva ge sjukhusvård eller avancerad medicinsk behandling. ”För första gången”, konstaterar The TB Treatment Observer, en publikation utgiven av WHO, ”har världen väl beprövade redskap och behandlingsmetoder för att framgångsrikt kunna bekämpa tbc-epidemin inte bara i de rika länderna, utan även i världens fattigaste länder.” Det här behandlingsprogrammet — som av några beskrivits som ”det här årtiondets största genombrott inom hälsovården” — kallas DOTS.e

Även om kostnaderna vid sådan behandling är mycket lägre än vid traditionell tbc-behandling, är resultaten lovande, särskilt för dem som bor i utvecklingsländerna. ”Inget annat tbc-program har genomgående haft så stor andel botade”, säger dr Arata Kochi, chef för WHO:s tbc-program. ”DOTS har en så hög tillfriskningsfrekvens som 95 procent, till och med i de fattigaste länderna.” I slutet av 1997 hade 89 länder infört DOTS. I dag har den siffran ökat till 96. WHO hoppas att med det här behandlingsprogrammet kunna nå många fler miljoner fattiga människor i de minst utvecklade länderna och på så vis förminska det tredje hindret mot ett längre liv.

Ja, genom att förändra sina levnadsvanor och genom att förbättra livsvillkoren och den medicinska vården har människan kunnat öka medellivslängden och den förväntade livslängden. Frågan är: Kommer det en dag att bli möjligt att öka den maximala livslängden — ja, kanske till och med att leva utan något slut?

[Fotnoter]

[Ruta/Bild på sidan 6]

HUR MYCKET OCH VILKET SLAGS MOTION?

”Trettio minuters måttlig träning om dagen är ett bra mål”, säger National Institute on Aging (NIA). Men man måste inte träna 30 minuter i sträck. Att träna tre korta pass på 10 minuter var sägs ge lika mycket som om man gör samma slag av övningar under ett träningspass på 30 minuter. Vilket slag av motion kan du ägna dig åt? Broschyren Don’t Take It Easy: Exercise!, utgiven av NIA, rekommenderar: ”Korta träningsinsatser, som att ta trappan i stället för hissen eller att promenera i stället för att ta bilen, kan sammantaget ge 30 minuters motion om dagen. Man kan kratta löv, leka med barnen, utföra trädgårdsarbete eller kanske göra vissa hushållssysslor på ett sådant sätt att det fyller ens dagliga behov av träning.” Naturligtvis bör man rådfråga sin läkare innan man börjar med ett träningsprogram.

[Bild]

Fysisk aktivitet i lagom mängd kan hjälpa de äldre att öka sin styrka och spänst

[Ruta/Bild på sidan 7]

HÅLL I GÅNG HJÄRNAN

Vetenskapliga studier som omfattade tusentals äldre personer visar flera faktorer som bidrar till att hålla i gång en äldre människas sinne. Det är bland annat att man ”ägnar sig åt läsning, resor, kultur, utbildning och föreningsverksamhet”. ”Gör så många olika saker som möjligt.” ”Sluta aldrig att arbeta. Fortsätt att vara aktiv.” ”Stäng av TV-n.” ”Gå en kurs.” Man tror att detta inte bara piggar upp, det leder dessutom till att nya synapser bildas i hjärnan.

[Bild]

Mentala övningar bidrar till att hålla i gång hjärnan

[Ruta/Bild på sidan 8]

HÄLSOTIPS FÖR ÄLDRE

Enligt National Institute on Aging, en avdelning inom U.S. Department of Health and Human Services, kan ”man förbättra möjligheterna att hålla sig frisk och leva länge” genom att följa sunda och balanserade råd, till exempel:

● Ät en balanserad kost, däribland frukt och grönsaker.

● Om du dricker alkoholhaltiga drycker, gör det måttligt.

● Sluta röka. Det är aldrig för sent att sluta röka.

● Motionera regelbundet. Rådfråga en läkare innan du börjar ett träningsprogram.

● Håll kontakt med familj och vänner.

● Håll dig aktiv genom att arbeta, röra dig och umgås med andra.

● Ha en positiv inställning till livet.

● Gör saker som gör dig glad.

● Gör regelbundna hälsokontroller.

[Ruta på sidan 9]

NY SYN PÅ HJÄRNCELLERNA

”Tidigare har vi trott att man mister hjärnceller för varje dag i livet i alla delar av hjärnan”, säger dr Marilyn Albert, professor i psykiatri och neurologi. ”Men så är inte fallet — man gör en viss förlust av hjärnceller om man åldras på normalt sätt, men det är ingen stor förlust, och det är bara i vissa delar av hjärnan.” Dessutom visar nya rön att den gamla uppfattningen att det hos människor inte kan bildas nya hjärnceller är ”minst sagt överdriven”, rapporterar tidskriften Scientific American för november 1998. Neurologer hävdar att de nu har bevis för att det också hos äldre människor ”bildas nya hjärnceller — hundratals åt gången”.

[Ruta på sidan 11]

ÄLDRE OCH VISARE?

I Bibeln ställs frågan: ”Finns det inte vishet bland de ålderstigna och förstånd i dagars längd?” (Job 12:12) Vad är svaret? Forskare undersökte i hur stor utsträckning äldre besitter sådant som ”skarpsinne och omdömesförmåga och vilken förmåga de har att bedöma perspektiv och motstridiga värderingar och att planera för hur man löser problem”. Enligt U.S.News & World Report visar den här undersökningen att ”äldre människor genomgående överträffar de yngre i alla avseenden när det gäller att ge visa, mer genomtänkta och utförliga råd”. Studier visar dessutom att ”även om det tar längre tid för de äldre än för de yngre att fatta ett beslut, blir det ofta ett bättre beslut”. Det är således som bibelboken Job konstaterar: hög ålder är i sanning vishet.

[Bild på sidan 5]

Människans liv är som ett tävlingslopp fullt av häckar

[Bild på sidan 9]

En änka ger rådet: ”Gör så att det blir trevligt för folk att vara tillsammans med dig”

[Bilder på sidan 10]

”Att hjälpa andra att få veta vad som är den verkliga meningen med livet är ett arbete som skänker tillfredsställelse.” — Evelyn

[Bilder på sidan 10]

”Jag tycker mycket om att samtala med andra, både gamla och unga, i vår Rikets sal.” — Louise