December

Ett av de finaste dragen i Jesus personlighet är hans förmåga att sätta sig in i problem som vi ofullkomliga människor har. När han var på jorden kunde han glädja sig ”med dem som gläder sig” och gråta ”med dem som gråter”. (Rom. 12:15) När hans 70 lärjungar var glada efter en predikofärd blev han ”sprudlande glad i den heliga anden”. (Luk. 10:17–21) Men när han såg hur ledsna människor var efter Lasarus död blev han ”sorgsen och djupt berörd”. (Joh. 11:33) Även om Jesus var fullkomlig var han medkännande och omtänksam mot ofullkomliga människor. Hur kunde han vara det? Den främsta orsaken är att han älskade människor. Han ”tyckte särskilt mycket om människorna”. (Ords. 8:31) Den kärleken gjorde att han intresserade sig för hur människor tänker. Aposteln Johannes skrev: ”Han kunde nämligen se människors inre.” (Joh. 2:25) w19.03 20 § 1, 2

Satan tog ifrån Job allt han hade, dödade hans tjänare och såg till att han förlorade sitt goda rykte. Han angrep också Jobs familj och dödade hans tio älskade barn. Sedan angrep han Job rent fysiskt med smärtsamma bölder över hela kroppen. Jobs hustru, som var helt utom sig av sorg, sa åt honom att ge upp, att förbanna Gud och dö. Job själv önskade att han skulle få dö, men han förblev ändå lojal. Sedan testade Satan en annan metod. Han använde tre bekanta till Job. De här männen besökte honom och stannade i flera dagar, men de gav honom ingen tröst. I stället var de hårda och kritiska. De sa att det var Gud som låg bakom hans motgångar och att Gud inte brydde sig det minsta om hans lojalitet. De hävdade att Job var en ond människa som förtjänade att drabbas av all denna olycka. (Job 1:13–22; 2:7–11; 15:4, 5; 22:3–6; 25:4–6) w19.02 4 § 7, 8

Ibland kan det vara bra att känna en viss oro, rädsla eller fruktan. Vi behöver till exempel ha en hälsosam fruktan för att såra Jehova. Om Adam och Eva hade utvecklat den känslan skulle de aldrig ha gjort uppror mot Jehova. Men som vi vet gjorde de uppror. Och efteråt ”öppnades deras ögon”; det gick upp för dem att de var syndare. Det enda de kunde föra vidare till sina barn var synd och död. Eftersom de blev medvetna om sitt tillstånd började de skämmas för att de var nakna, och de skylde sig. (1 Mos. 3:7, 21) Samtidigt som vi behöver ha en hälsosam fruktan för Jehova finns det saker som vi inte behöver frukta alltför mycket. Många människor har till exempel en överdriven fruktan för döden. Men vi vet att Jehova har utlovat en uppståndelse och gjort det möjligt för oss att få evigt liv. Vi behöver inte heller ha en överdriven fruktan för att begå något misstag som gör att vi förlorar Guds godkännande. Om vi begår en synd men ångrar oss uppriktigt kommer han att förlåta oss på grund av vår tro på hans sons lösenoffer. Bland det viktigaste vi kan göra för att visa vår tro är att överlämna oss åt Gud och bli döpta. (1 Petr. 3:21) w19.03 5, 6 § 12, 13

Israeliterna hade mycket att vara tacksamma för. Jehova hade slagit Egypten med tio plågor och befriat israeliterna från slaveriet där. Han hade räddat dem vid Röda havet och utplånat hela den egyptiska armén. Och israeliterna var så tacksamma att de sjöng en segersång till Jehovas ära. Men fortsatte de vara tacksamma? De glömde snabbt allt som Jehova hade gjort för dem när de drabbades av nya svårigheter. Då visade de brist på uppskattning. (Ps. 106:7) ”Hela Israels folk [började] klaga på Mose och Aron i vildmarken”, och det innebar att de klagade på Jehova. (2 Mos. 16:2, 8) Han blev besviken på att de var så otacksamma. Längre fram förutsade han att hela den generationen av israeliter skulle dö i vildmarken, förutom Josua och Kaleb. (4 Mos. 14:22–24) w19.02 17 § 12, 13

Jesus riktade inte onödig uppmärksamhet på sig själv. Han införde inte en avancerad och pompös ceremoni till minne av sin död. I stället uppmanade han sina lärjungar att en gång om året minnas hans död med hjälp av en enkel måltid. (Joh. 13:15; 1 Kor. 11:23–25) Den här enkla men värdiga måltiden visar att Jesus inte var stolt som person. Vi uppskattar verkligen att ödmjukhet är en så framträdande egenskap hos vår himmelske kung. (Fil. 2:5–8) Hur kan vi efterlikna Jesus och vara ödmjuka? Vi kan sätta andras behov framför våra egna. (Fil. 2:3, 4) Tänk på Jesus sista kväll som människa. Han visste att han snart skulle dö en smärtsam död, men ändå tänkte han på sina trogna apostlar, som snart skulle sörja hans bortgång. Så han använde deras sista kväll tillsammans till att undervisa, uppmuntra och trösta dem. (Joh. 14:25–31) Ödmjukt brydde han sig mer om andra än om sig själv. Vilket fint exempel för oss! w19.01 21 § 5, 6

Får du fjärilar i magen så fort du ens tänker på att räcka upp handen? I så fall är du inte ensam. Faktum är att de flesta av oss blir nervösa när vi svarar. Sådana känslor kan faktiskt vara ett gott tecken. De visar att du är ödmjuk och tänker högre om andra än om dig själv. Jehova älskar ödmjuka människor. (Ps. 138:6; Fil. 2:3) Men han vill också att du ska lovprisa honom och uppmuntra dina bröder och systrar vid mötena. (1 Thess. 5:11) Han älskar dig och kommer att ge dig det mod du behöver. Bibeln ger oss några tänkvärda påminnelser. Den visar att vi alla gör misstag i både vad vi säger och hur vi säger det. (Jak. 3:2) Jehova förväntar inte att vi ska vara fullkomliga, och det gör inte vännerna i församlingen heller. (Ps. 103:12–14) De är ju våra andliga syskon, och de älskar oss. (Mark. 10:29, 30; Joh. 13:35) De förstår att man inte alltid lyckas formulera sig precis som man har tänkt sig. w19.01 8 § 3; 10, 11 § 10, 11

Det är inte alltid så lätt, men det är absolut inte omöjligt. Jehova vill att du ska få ett bra och lyckligt liv. Och han kan hjälpa dig att få ett riktigt bra liv, inte bara när du är ung, utan även som vuxen. För att förstå hur han hjälper oss kan vi tänka på vad som hjälpte israeliterna att inta det utlovade landet. Vilka instruktioner fick de när de närmade sig det utlovade landet? Skulle de öva sig för krig och bli bättre på att slåss? (5 Mos. 28:1, 2) Nej, Jehova uppmanade dem att lyda hans bud och lita på honom. (Jos. 1:7–9) Ur mänsklig synvinkel kan det ha verkat som ett värdelöst råd. Men det var det bästa råd de kunde få, för Jehova hjälpte dem gång på gång att segra över kanaanéerna. (Jos. 24:11–13) Det krävs tro för att lyda Jehova, men en sådan tro leder alltid till det bästa. Det var sant då, och det är sant i dag. w18.12 25 § 3, 4

Vad har gjort att somliga har dragit sig bort från Jehova och församlingen? (Hebr. 3:12–14) Somliga har inte kunnat acceptera en justerad förståelse. Andra har blivit påverkade av avfällingar och andra motståndare. Tänk så mycket bättre det hade varit om de hade hållit sin tro stark och fortsatt att lita på Jesus, precis som Petrus gjorde. Andra har sakta glidit bort från sanningen utan att ens inse det själva. Processen är lika omärklig som när en båt långsamt driver ut från land. Bibeln säger att vi måste vara ”uppmärksamma ... så att vi aldrig glider bort”. (Hebr. 2:1) Många tar alltså inte ett medvetet beslut om att lämna sanningen. Men de låter sitt förhållande till Jehova bli svagt, och med tiden kan de förlora det. w18.11 9 § 5, 6

Skulle du vilja få mer övning och bli bättre rustad att tjäna Jehova? Då kanske du kan söka till Skolan för kristna förkunnare. Där får andligt mogna bröder och systrar som redan är i heltidstjänsten utbildning så att de kan användas mer inom organisationen. De som ansöker om att få gå den här skolan måste vara villiga att flytta vart som helst. Kan du tänka dig att göra mer för Jehova på det här sättet? (1 Kor. 9:23) Eftersom vi tjänar Jehova vill vi vara generösa, snälla, omtänksamma och kärleksfulla, och vi försöker tänka på att vara det varje dag. Och när vi är det känner vi glädje och sinnesfrid. (Gal. 5:22, 23) Vi blir glada av att vara generösa som Jehova och av att vara hans medarbetare, vilken livssituation vi än har. (Ords. 3:9, 10) w18.08 27 § 16–18

Någon kanske undrar om det finns något godtagbart skäl för en kristen att skilja sig och gifta om sig. Jesus sa så här: ”Den som skiljer sig från sin hustru och gifter sig med en annan begår äktenskapsbrott mot henne, och om en kvinna skiljer sig från sin man och gifter sig med en annan begår hon äktenskapsbrott.” (Mark. 10:11, 12; Luk. 16:18) Jesus hade alltså stor respekt för äktenskapsanordningen och ville att andra skulle ha det också. Den som skilde sig från sin partner utan giltigt skäl och gifte om sig begick äktenskapsbrott. Och det beror på att ett äktenskap inte är avslutat bara för att man har tagit ut skilsmässa. I Guds ögon är paret fortfarande ett. Dessutom sa Jesus att en man som skiljer sig från sin oskyldiga hustru utsätter henne för risken att begå äktenskapsbrott. På vilket sätt? På den tiden kanske en skild kvinna kände sig tvungen att gifta om sig av ekonomiska skäl. Men då begick hon i själva verket äktenskapsbrott. w18.12 11 § 8, 9

Habackuks samtal med Jehova gav honom frid i sinnet. Så han beslutade sig för att fortsätta vänta på Jehovas ingripande. Det här var inte bara en stundens ingivelse, för längre fram upprepade han den tanken: ”Jag väntar i stillhet på nödens dag.” (Hab. 3:16) Vad kan vi lära oss av Habackuks beslutsamhet? För det första får vi aldrig sluta be till Jehova, vad som än händer. För det andra måste vi lyssna på det Jehova säger genom sitt ord och sin organisation. För det tredje behöver vi tålmodigt vänta på Jehova och lita på att han kommer att befria oss från vår smärta när hans rätta tid är inne. Om vi efterliknar Habackuk kommer vi också att få frid i sinnet, och det hjälper oss att hålla ut. Tack vare hoppet om att vår himmelske Far ska ingripa kan vi ha tålamod och känna glädje trots alla problem vi ställs inför. (Rom. 12:12) w18.11 15, 16 § 11, 12

Hur ser Jehova på dem som får andra att synda eller sluta tjäna honom? Jesus sa: ”Om någon får en av dessa små som tror på mig att tappa tron skulle det vara bättre för honom om en stor kvarnsten hängdes om hans hals och han kastades i havet.” (Mark. 9:42) Det här är verkligen starka ord! Jesus återspeglade sin Fars personlighet, så vi kan vara övertygade om att Jehova känner likadant för sådana som struntar i om deras handlingar får någon av Jesus efterföljare att snava andligen. (Joh. 14:9) Känner vi som Jehova och Jesus? Har vi gjort deras syn till vår egen? Vad visar våra handlingar? Låt säga att vi gillar en viss sorts kläder eller en viss stil, men vi anar att den skulle kunna få en del i församlingen att ta illa upp eller väcka omoraliska tankar hos några. Kommer vår kärlek till våra bröder och systrar att väga tyngre än vår personliga smak? w18.11 24, 25 § 9, 10

Varför är frågan om lojalitet så viktig? Därför att Satan har ifrågasatt Jehova, och han har också ifrågasatt dig. Den här upproriske ängeln smutskastade Jehova genom att få det att låta som att han är en dålig, självisk och oärlig härskare. Sorgligt nog ställde sig Adam och Eva på Satans sida och gjorde uppror mot Jehova. (1 Mos. 3:1–6) I Edens trädgård hade de haft alla möjligheter att stärka sin kärlek till Jehova. Men när Satan kom med sina lögner visade det sig att deras kärlek inte var fullständig. En annan viktig fråga väcktes: Skulle någon enda människa älska Jehova tillräckligt mycket för att förbli lojal mot honom? Med andra ord, är det möjligt för oss människor att hålla fast vid det som är rätt? Den frågan kom i fokus i fallet med Job. (Job 1:8–11) Han var ofullkomlig och gjorde misstag precis som vi, men han var ändå lojal mot Jehova, och Jehova älskade honom för det. w19.02 3, 4 § 6, 7

Jesus berättade en liknelse för att visa hur värdefull sanningen är för dem som hittar den. Liknelsen handlade om en resande köpman som letade efter fina pärlor. När han hittade en mycket värdefull pärla var han beredd att sälja allt han hade för att kunna köpa den. Köpmannen kände uppenbarligen väldigt starkt för pärlan, och vi måste känna lika starkt för sanningen. (Matt. 13:45, 46) När vi hittade sanningen om Guds rike och alla andra dyrbara sanningar i Bibeln förstod vi hur värdefulla de var. Vi offrade gärna allt som krävdes för att få sanningen. Och så länge vi uppskattar den och ser värdet i den kommer vi aldrig att sälja den. (Ords. 23:23) Tyvärr har en del tappat uppskattningen för sanningen, eller till och med sålt den. Vi skulle aldrig vilja att det hände oss. Vi måste följa Bibelns råd om att fortsätta ”vandra på sanningens väg”. (3 Joh. 2–4) Det innebär att hela vårt liv påverkas av det vi har lärt oss – att vi lever i sanningen. w18.11 9 § 3

Israeliterna fick anvisningar om att inte anfalla Jeriko, utan i stället marschera runt staden en gång om dagen i sex dagar och sju gånger på den sjunde dagen. Några av soldaterna kanske tänkte: ”Vilket slöseri med tid och energi!” Men Jehova, Israels osynlige ledare, visste precis vad han gjorde. När israeliterna följde anvisningarna stärktes deras tro, och de behövde inte ens strida mot Jerikos skickliga krigare. (Jos. 6:2–5) Vad kan vi lära oss av den här skildringen? Vi kanske inte alltid förstår exakt varför organisationen gör vissa förändringar. Vi kan ta ett exempel. Först kanske vi kände oss lite tveksamma till att använda surfplattor eller mobiltelefoner i tjänsten, på mötena och under våra egna studiestunder. Men i dag ser vi säkert stora fördelar med att använda dem om vi har möjlighet. När vi ser det positiva resultatet av förändringar som vi kanske först var lite skeptiska till, stärks vår tro och vår enhet. w18.10 23 § 8, 9

Precis som Jesus lärjungar hade folket i Galileen förväntningar på Messias, och det bidrog säkert till att de ville att Jesus skulle bli deras kung. Man kan föreställa sig att de tänkte att han skulle bli den perfekte ledaren. Han var en skicklig talare, han kunde bota sjuka och han kunde till och med ge mat åt de hungriga. När han hade gett mat åt omkring 5 000 män kunde han lätt läsa av stämningen bland folket: ”Jesus, som förstod att folket tänkte föra bort honom med våld för att göra honom till kung, drog sig undan till berget igen för att vara ensam.” (Joh. 6:10–15) Dagen därpå, när folkets entusiasm kanske hade lagt sig lite, förklarade Jesus att han i första hand hade kommit för att hjälpa nationen på ett andligt, inte materiellt, plan. Han sa: ”Arbeta inte för den mat som fördärvas, utan för den mat som består och ger evigt liv.” (Joh. 6:25–27) w18.06 4 § 4, 5

Jesus förstod dem som kände sig som ett knäckt strå eller en flämtande låga. Hans empati fick honom att ta hänsyn och vara snäll och tålmodig. (Mark. 10:14) Vi kan naturligtvis inte förstå andra som Jesus gjorde eller undervisa som han. Men vi både kan och ska ta hänsyn till människor på våra distrikt. Vi kan tänka på hur vi pratar med människor, när vi pratar med dem och hur länge vi pratar med dem. Miljoner människor har blivit illa behandlade av korrupta och känslokalla företagsledare, politiska ledare och religiösa ledare. (Matt. 9:36) Det har lett till att många inte vågar lita på någon och har tappat allt hopp. Det är därför oerhört viktigt att vi väljer våra ord med omsorg och har en snäll och vänlig ton. Det är inte bara vår bibelkunskap som gör att människor dras till sanningen. Många gånger beror det också på att vi är uppriktigt intresserade av dem vi besöker och är respektfulla. w18.09 31, 32 § 13, 14

Hur märks det på oss om vi längtar efter att fylla vårt andliga behov? Då inser vi att vi behöver Gud, så vi studerar Bibeln, gör hans vilja och ser till att han är den viktigaste i vårt liv. Vi blir lyckligare av det. Och vi får starkare tro på att alla Jehovas löften för framtiden kommer att uppfyllas. (Tit. 2:13) En förutsättning för att vara lycklig är att ha ett bra och starkt förhållande till Jehova. Paulus skrev: ”Gläd er alltid i Herren [Jehova]. Ja, jag säger det igen: Gläd er!” (Fil. 4:4) Och vi måste ha vishet för att kunna ha ett sådant förhållande till Jehova. (Ords. 3:13, 18) Om vi vill förbli lyckliga räcker det inte att bara läsa Bibeln, vi måste också tillämpa det vi läser. Jesus betonade att det inte får stanna vid teoretisk kunskap när han sa: ”Nu vet ni detta, och ni är lyckliga om ni gör så.” (Joh. 13:17; Jak. 1:25) Det här är absolut nödvändigt för att fylla sitt andliga behov och bli lycklig. w18.09 18 § 4–6

Epafras kände bröderna och systrarna väl, och han brydde sig verkligen om dem. Han hade förstås sina egna problem – han satt ju också inlåst precis som Paulus. (Filem. 23) Men han brydde sig ändå om hur andra hade det och försökte hjälpa dem. Han bad för sina bröder och systrar och nämnde dem vid namn, och det kan vi också göra. Sådana böner har stor kraft. (2 Kor. 1:11; Jak. 5:16) Fundera på vilka du skulle kunna be för. Precis som Epafras är det många som brukar be för vännerna i församlingen eller för familjer som kämpar med olika saker. De kanske har svåra beslut att fatta eller frestelser att stå emot. Man kan också be för dem som har förlorat någon de älskar, dem som drabbats av katastrofer, dem som bor i krigsdrabbade områden och dem som har en pressad ekonomi. Det är så många bröder och systrar som behöver våra böner. w18.09 5, 6 § 12, 13

Paulus tänkte inte bara på att man skulle ge pengar eller presenter. Han syftade också på att ge uppmuntran, vägledning och hjälp till dem som behöver det. (Apg. 20:31–35) Och Paulus visade genom sitt eget exempel att vi ska ge av oss själva. Vi kan göra det genom att vara generösa med vår tid, energi, uppmärksamhet och kärlek. Forskning visar också att man mår bra av att ge. Enligt en artikel upplever många att de får en lyckopeak efter att de har gjort något snällt för andra. Forskare säger att vi får en känsla av mening i livet när vi hjälper andra och att det är ett grundläggande mänskligt behov. Och experter rekommenderar att man arbetar ideellt för att må bättre och bli gladare. Det här kommer naturligtvis inte som någon överraskning för oss, eftersom vår skapare, Jehova, alltid har sagt att det är så det fungerar. (2 Tim. 3:16, 17) w18.08 22 § 17, 18

Jesaja förutsade något betryggande om Jesus Kristus i hans roll som domare. Jesaja sa: ”Han dömer inte bara efter det han ser, tillrättavisar inte bara efter det han hör. Han dömer de svaga med rättvisa.” (Jes. 11:3, 4) Varför är det skönt att känna till det här? Därför att vi lever i en värld som är full av partiskhet och förutfattade meningar. Vi längtar verkligen efter den perfekta domaren, som aldrig kommer att döma oss efter det yttre. Varje dag drar vi slutsatser om andra. Men vi är inte fullkomliga som Jesus, så vi kan lätt dra fel slutsatser. Vi påverkas ofta av det vi ser, men Jesus uppmanade oss att sluta döma efter det yttre och i stället döma med rättvisa. Jesus vill alltså att vi ska efterlikna honom och inte döma andra efter det yttre. w18.08 8 § 1, 2

Vi hör visserligen inte Jehovas röst direkt från himlen. Men han ger oss vägledning genom sitt skrivna ord, Bibeln. Och genom sin heliga ande låter han ”den trogne och förståndige förvaltaren” ge oss den mat vi behöver. (Luk. 12:42) Tänk på allt tryckt material, allt webbmaterial och alla filmer och ljudinspelningar vi får. Vilket överflöd av andlig mat! Jehovas uttalanden, som finns nedtecknade i Bibeln, påminner oss om att han har allt under kontroll och att han kommer att reparera all den skada som Satan och hans onda värld har orsakat oss. Var besluten att lyssna noga på Jehovas röst. Då kommer du att kunna hålla ut oavsett vilka problem du ställs inför, både nu och i framtiden. Bibeln påminner oss: ”Ni behöver uthållighet för att kunna göra Guds vilja och sedan få se löftet bli verklighet.” (Hebr. 10:36) w19.03 13 § 17, 18

Med tanke på att Mose hade varit Israels ledare så länge kanske Josua undrade om han själv skulle bli accepterad som ledare. (5 Mos. 34:8, 10–12) I en kommentar till Josua 1:1, 2 i ett bibliskt uppslagsverk sägs det: ”Ett ledarskifte har alltid, både i forntid och i nutid, varit ett av de mest kritiska skedena när det gäller en nations säkerhet.” Man kan förstå om Josua kände en viss oro. Men han litade på Jehova och var snabb att följa hans anvisningar. (Jos. 1:9–11) Och Josua skulle inte bli besviken. Bibeln visar att Jehova vägledde honom och israeliterna genom en ängel. Det är högst troligt att den ängeln var Ordet, Guds förstfödde son. (2 Mos. 23:20–23; Joh. 1:1) Jehova hjälpte israeliterna att anpassa sig till de förändringar som kom av att Josua blev deras nye ledare. w18.10 22, 23 § 1–4

Jehova bryr sig om dem som tjänar honom, och han skriver upp deras namn i sin minnesbok. Alla som tillhör Jehovas folk och har fått sitt namn inskrivet i hans minnesbok har ett visst ansvar. Malaki sa uttryckligen att de måste tillbe Jehova och tänka på hans namn. Så man kan inte tillbe någon annan eller något annat, för då får man inte längre ha kvar sitt namn i Jehovas bildliga bok. (2 Mos. 32:33; Ps. 69:28) Överlämnandet innebär mycket mer än bara ett högtidligt löfte att göra hans vilja och att bli döpt. Överlämnande och dop är något man gör bara en gång, men det är en hel livsstil att tjäna Jehova. Vi måste aktivt visa att vi står på Jehovas sida varje dag så länge vi lever. (1 Petr. 4:1, 2) w18.07 23, 24 § 7–9

Vi blir inte mogna bara för att vi har varit vittnen länge, utan det är något vi måste jobba på. För att bli mogen måste man få större förståelse och insikt i andliga frågor. Det är därför vi gång på gång uppmuntras att läsa Bibeln varje dag. (Ps. 1:1–3) Har du satt upp det som mål? Bibelläsning hjälper oss att förstå Jehovas lagar och principer bättre. Den viktigaste lagen för alla kristna är kärlekens lag. Så här sa Jesus till sina lärjungar: ”Om ni har kärlek till varandra kommer alla att förstå att ni är mina lärjungar.” (Joh. 13:35) Jesus halvbror Jakob sa att ”den kungliga lagen” är att älska sina medmänniskor. (Jak. 2:8) Och Paulus sa: ”Kärleken är ... lagens uppfyllelse.” (Rom. 13:10) Det är inte förvånande att Bibeln har ett sådant fokus på kärlek, för det sägs ju att ”Gud är kärlek”. (1 Joh. 4:8) w18.06 19 § 14, 15

Israeliterna provocerade Gud, men det var Mose som blev arg. Han kunde inte behärska sig och vräkte ur sig saker utan att tänka på konsekvenserna. Mose blev distraherad av vad andra gjorde och tappade därför fokus på Jehova. Vid det första upproret reagerade Mose helt rätt. (2 Mos. 7:6) Men han kanske var trött och frustrerad efter att ha försökt hantera de bångstyriga israeliterna år ut och år in. Mose kan ha börjat tänka mer på sina egna känslor än på att upphöja Jehova. Om en så andlig person som Mose kunde bli distraherad och synda, så skulle det lätt kunna hända oss också. Precis som Mose står vi på gränsen till ett nytt land, den nya världen som Jehova har lovat oss. (2 Petr. 3:13) Vi vill inte gå miste om den belöningen! Vi får komma in i den nya världen om vi fortsätter att vända oss till Jehova och försöker göra hans vilja. (1 Joh. 2:17) w18.07 15 § 14–16

Satan kan inte tvinga någon att gå emot sin egen vilja. (Jak. 1:14) Många som lever på det sätt som Satan vill är inte ens medvetna om det. Men när människor får lära sig sanningen kan de själva välja vilken sida de ska stå på. (Apg. 3:17; 17:30) Så länge vi är beslutna att göra Jehovas vilja, kan Satan inte få oss att gå emot det vi vet är rätt. (Job 2:3; 27:5) Satan och demonerna har andra begränsningar också. Det finns ingenting i Bibeln som tyder på att de kan veta vad vi tänker och känner. Det är bara Jehova och Jesus som kan det. (1 Sam. 16:7; Mark. 2:8) Om vi ser till att det vi gör och säger stämmer överens med Jehovas vilja kan vi vara säkra på att han skyddar oss mot djävulen. (Ps. 34:7) Vi måste lära känna vår fiende, men vi behöver inte vara rädda för honom. Med Jehovas hjälp kan vi segra över Satan, trots att vi är ofullkomliga. Om vi motarbetar honom kommer han att fly från oss. (Jak. 4:7; 1 Petr. 5:9) w18.05 26 § 15–17

Tänk dig att du har en viktig resa framför dig. Du ska åka ganska långt. På busstationen är det fullt med bussar, och du måste hitta just den buss som kan ta dig dit du ska. Det skulle bara vara dumt att hoppa på en buss som inte tog dig till ditt mål. Livet är som en resa, och för dig som är ung är det som att du står där i myllret på busstationen. Det är inte konstigt om du känner dig förvirrad av alla val och möjligheter. Men om du vet vad du vill göra med ditt liv kommer det att vara mycket lättare att göra de rätta valen. Kommer ditt liv att kretsa kring att göra Jehovas vilja? Det innebär att följa hans råd i alla beslut, till exempel när det gäller utbildning, vad du ska jobba med, om du ska gifta dig och om du ska skaffa barn. Det innebär också att sätta upp andliga mål som drar dig närmare Jehova. Sätt alltid Jehova först i livet, då kommer han att hjälpa dig och du kommer att få ett riktigt bra liv. w18.04 25 § 1–3

Jefta höll sitt löfte och skickade sin dotter till tälthelgedomen, och där tjänade hon ända fram till sin död. (Dom. 11:30–35) Även om detta kändes svårt för Jefta, så måste det ha varit ännu värre för hans dotter. Ändå var hon villig att göra det som hennes far hade lovat. (Dom. 11:36, 37) Detta innebar att hon aldrig skulle få gifta sig eller skaffa barn och att släkten skulle dö ut. Om någon behövde stöd och uppmuntran så var det hon! Bibeln berättar att följande blev en tradition i Israel: ”År efter år gick Israels döttrar ut för att lovorda gileaditen Jeftas dotter, fyra dagar om året.” (Dom. 11:39, 40) Jeftas dotter får oss att tänka på många i vår tid som väljer att inte gifta sig för att kunna göra mer i tjänsten för Jehova. De förtjänar verkligen beröm och uppmuntran! (1 Kor. 7:32–35) w18.04 17 § 10, 11

Det var många änglar som ställde sig på Satans sida. Före den stora översvämningen lockade Satan åtminstone en del av dem till att ha sex med kvinnor här på jorden. Den här händelsen beskrivs på ett symboliskt sätt i Bibeln. Det sägs att draken släpade med sig ”en tredjedel av himlens stjärnor”. (Upp. 12:3, 4; 1 Mos. 6:1–4) De här änglarna övergav Jehovas familj och lät Satan få makten över dem. Men de är inga oorganiserade rebeller. Satan har skapat en struktur som liknar Guds rike och gjort sig själv till kung. Och han har organiserat demonerna, gett dem makt och gjort dem till världshärskare. (Ef. 6:12) Satan använder sin organisation i andevärlden för att manipulera alla regeringar här på jorden. w18.05 23 § 5, 6

Jehova älskar oss verkligen, och ibland visar han det genom att tillrättavisa oss, precis som en kärleksfull pappa gör. David uppskattade att Jehova tillrättavisade honom. Han begrundade hur Jehova resonerade och försökte tänka som han. Han lät Jehovas tankar forma honom, det vill säga påverka honom och göra honom till en bättre människa. Om du gör samma sak, så kommer du att älska Jehova ännu mer och vilja lyda honom. Du kommer att bli andligt mogen. En syster som heter Christin sa: ”När jag studerar och begrundar det jag läser, får jag känslan av att Jehova har skrivit det just för mig!” En andlig person har samma syn på den här världen och dess framtid som Jehova har. Jehova ger oss kunskap och insikt om sådana här saker för att vi ska kunna ha rätt perspektiv på vad som är viktigt i livet, ta kloka beslut och känna oss trygga inför framtiden. (Jes. 26:3) w18.12 26 § 9, 10