ROSASER SYAP ONLINE Baryas
ROSASER SYAP ONLINE
Baryas
Biak
ḇ
  • ḇ
  • Ḇ
  • ë
  • REFO
  • ROBEBOR
  • FANANJUR ARI
  • es22 ram 88-97
  • September

Sasewar faro vidio ine isya ḇa.

Wamsor awer, vidio ine isasyar ḇa kukro sasar isya.

  • September
  • Kokarauser Wos Refo Ras ḇe Ras—2022
  • Judul Kasun
  • Kamis, 1 September
  • Jumat, 2 September
  • Sabtu, 3 September
  • Minggu, 4 September
  • Senin, 5 September
  • Selasa, 6 September
  • Rabu, 7 September
  • Kamis, 8 September
  • Jumat, 9 September
  • Sabtu, 10 September
  • Minggu, 11 September
  • Senin, 12 September
  • Selasa, 13 September
  • Rabu, 14 September
  • Kamis, 15 September
  • Jumat, 16 September
  • Sabtu, 17 September
  • Minggu, 18 September
  • Senin, 19 September
  • Selasa, 20 September
  • Rabu, 21 September
  • Kamis, 22 September
  • Jumat, 23 September
  • Sabtu, 24 September
  • Minggu, 25 September
  • Senin, 26 September
  • Selasa, 27 September
  • Rabu, 28 September
  • Kamis, 29 September
  • Jumat, 30 September
Kokarauser Wos Refo Ras ḇe Ras—2022
es22 ram 88-97

September

Kamis, 1 September

Raposa nari Yabuk rur ḇesren Yedi faro snonggaku sairirya monda.​—Yl. 2:28.

Petrus byuk wos ḇesisye fyor dapḇair kaḇer Yoel ḇardadi ḇyena. (Kis. 2:16, 17) Fyor Petrus irandak Yoel ḇardadi ḇyena, ḇyuk wos ”raposa” ḇa, mboi doḇe, ”Ro ras ḇepupes.” Petrus isya dawosḇair swaf fanam ḇe farmakakok Yerusalem ma bait ḇyeja. Ro swaf anya, Allah ḇyuk rur ḇesren Ḇyedi faro snonggaku sairirya kam. Ine kyurfasnai swaf ya kawan kaku insape Yoel ḇardadi ḇyena ndarirya. Fafisu Allah byuk rur ḇesren Ḇyedi faro snonggaku Kristen ro abad randak sya kwar, sirandak fararur ḇaḇebaryas isoine fararur nari sifrur isof ro supswan ḇesiper. Indokada taun 61 M fafisu Manwawan Paulus fyas syapram ḇe sidang Kolose, doḇe abar ḇepyum ine sbaryas na kwar faro braur syakam ḇero farsyos baḇ ya. (Kol. 1:23) Ro fafisu Paulus ikenem ya, braur syakam kyur ḇe moḇ ḇero supswan ine isoine moḇ Paulus ma ḇesesya sra yoḇ na. Yahwe ḇyuk rur ḇesren Ḇyedi fa fyarkin fararur ḇaḇebaryas, inja baboine fararur anna nambran pdef ”isof ro supswan pember” ya!​—Kis. 13:47. w20.04 6 ¶15-16

Jumat, 2 September

Manggundaya nari Yasewar domba-domba Ayesi ma Yafaduru si.​—Yeh. 34:11.

Yahwe iswar kokame, iswar kako domba ḇeḇinggwanbur sidang ya. (Mat. 18:12-14) Allah ḇyeasas nari syewar domba Ḇyesi ḇeḇor kwar ansi ma ifnoḇek si fa sna wis ḇepyum kaḇer kuker I. Ikofenḇair mnis moḇsa na ifnoḇek si rai. Rosai Yahwe ifrur na namnis rosai manfarandows oso ifrur ya fafisu domba ḇyesi oso iḇor. (Yeh. 34:1216.) Ḇepon ya, manfarandows ani na byuk oras ma samambraḇ ḇyena fa syewar domba ani. Isrow i kwar ido, na dun kaḇer i ḇe domba nai ḇyesi. Ma domba ani ḇyepar ḇaido iḇiser ido, manfarandows ani na iswar ma ifrur pyum domba ḇeryar ḇa ani kuker pyarekepen par ḇyedi ma fyan i. Penatua siso manfarandows ’domba nai Allah Ḇyesi’. Nari sifrur kaku rarirya fa sifnoḇek naek srar ḇeḇinggwanbur sidang kwar sya. (1 Ptr. 5:2, 3) Penatua na sisewar si, sifnoḇek si fa skaḇer ḇe sidang, ma sfasnai siswar si kuker sifnoḇek si fa sfanam kaḇer ḇe Yahwe I. w20.06 20 ¶10

Sabtu, 3 September

Yaf na nambrai kwar fa neḇeyuf.​—Yoh. 4:35.

Fafisu Yesus doḇe yaf na nambrai kwar fa neḇeyuf ima kyara snonggaku ḇebor nari sakso i ke? Oroḇa ḇeri. Yesus ifawi Refo doḇe snonggaku ḇebor nari sikyar faro i ḇa. (Yoh. 12:37, 38) Yesus nya samambraḇ fa ifawi roi ḇero snonggaku sya sisnesna. (Mat. 9:4) Imbape, Yesus kyara monda faro snonggaku nari ḇekyar faro i, ma iryaḇ byaryas faro snonggaku syakam. Koma kopok kofawi snonggaku sya sisnesna ḇa. Inja, komankara famfnom awer snonggaku ro moḇ koḇaryas ya. Imbape, komarisen komam si nari sakḇe manfamyan faro Yesus i. Waswarepen roi Yesus ikofen ḇe manfamyan ḇyesi. Yaf na nambrai kwar fa neḇeyuf. Snonggaku sya bisa sfadwer kenem sena fa sakḇe manfamyan faro Yesus i. Yahwe myam si semaeja kaku. (Hag. 2:7) Komam snonggaku sya raris moḇ Yahwe ma Yesus sumam si ido, na kosewar fa kofawi moḇ srama ya ma roi simarisen na. Na kokara sasar si ḇa mboi komam si nari sakḇe naek srar koḇesi. w20.04 13 ¶18-19

Minggu, 4 September

Yor mkoḇe bati, snar yakofen ḇadir faro mko kwar roi ḇeḇor nakam yamnaf kwar ro Mami na.​—Yoh. 15:15.

Refo fyarkor ko imbe kofrur Yahwe imarisen ido, fandun fa koswar Yesus i ḇesya kwar. Nyan oser fa koḇebati kuker Yesus iso komambir pyum i. Kofrur na kuker kowasya syap Injil rifyak, isoine syap Matius, Markus, Lukas, ma Yohanes. Sfasḇair moḇsa Yesus ifrur pyum kaku snonggaku sya. Kowasenkara fawar kankenem ro Yesus kada, nari nafrur fa koswar ma koḇesyowi Yesus i. Kokarapan, ima Tuan faro manfamyan ḇyesi mboi ifrur si raris women ḇa. Imbape, ikofenḇair ḇe si roi kyara ma ḇyaḇir na. Fafisu sesneso, Yesus dakḇesneso fnoḇek si. (Yoh. 11:32-36) Ḇembroḇ Yesus i sya kako smam ro manggunsi snonggaku ḇerower i sya sakḇebati kuker i. (Mat. 11:19) Komarisen kakso Yesus nyan ḇyena kuker kofrur pyum snonggaku ḇese. Rarirya ido, na ḇaḇebati koḇena kuker si napyum syadi, koḇeaski syadi, koswar ma koḇesyowi syadi Yesus i wer. w20.04 22 ¶9-10

Senin, 5 September

Raja bar wamires nari fyasos i kuker sordade ḇeba ma ḇesambraḇ kaku sya fa smamunmun.​—Dan. 11:25.

Ro taun 1870, Inggris isyadi ro sup ḇeba ḇese kukro ḇyepoik ro moḇ ḇebor, ma nya militer ḇesambraḇ kaku ro supswan ine. Ro Daniel ḇardadi ḇyena, doḇe knapur kasun isasyar bo ifrur fa knapur ri kyor skopas. Knapur kasun ani kyur ḇe Inggris, ma knapur ri kyor anskoya skoḇeḇair ḇe Prancis, Spanyol, ma Waranda. (Dan. 7:7, 8) Inja, Inggris ḇye raja ḇar wamires isof ro Mamun Dunya I. Ro fafisu anya kako, Amerika Serikat dakḇe sup ḇeba ḇenana ma ifararur kayam fnoḇek Inggris. Fafisu Mamun Dunya I, Amerika Serikat ma Inggris sufararur kayam ro mamun anya ma susambraḇ kaku. Mura, ro fafisu anya suiso sor ḇe Kuasa Dunya Inggris-Amerika. Raris Daniel ikofen ḇepon kwar na, raja anine nya ”sordade ḇeba ma ḇesambraḇ kaku”. Inja ro fafisu ras-ras ḇepupes, Inggris-Amerika iso raja bar wamires. w20.05 4 ¶7-8

Selasa, 6 September

Warḇeki ro bande idaf ḇe banda, ḇape soren ya ifo ḇa. War ani kyaḇer wer ḇe moḇ insanja idaf ro ya, mura idaf wer.​—Pkh. 1:7.

Supswan ine kyain ro swaf ḇesrow kaku ro ori ya, iso ḇefnai fa war ḇero supswan ine fyadwer ḇa rarirya kwar. Supswan ine kyain fanam ro ori ido, nari war na nasyor. Supswan ine na isam kaku, isyor, ma ono sḇarek ro dine ḇa. Mboi, supswan ine kyain ḇinggwan kermgun ro ori ido, nari war nakam nfadwer ḇe es ḇepakrek, ma nari salju isya ro moḇ nakam. Yahwe ryir supswan ine ro moḇ ḇesrow kaku, inja marandan ro war isya fa isaramper kankenem ine. Snar samsam ro ori, war ḇero ḇanda ma ḇande nari nek ma neḇeryur ḇe mandep. Ro taun ḇe taun, war ḇeyek ḇe diyaswa snar samsam ro ori, nabor syadi ro war danosen ḇero supswan ine kam. War anna nek muryas bo nkain ro farsyos rawo swaf ras ri samfur mura, nado mumfes, naiso komam na ḇe mekem war ḇaido salju. Mura, war anna nadaf ḇe soren ḇaido warḇeki rarirya ker. Yahwe ifrur nyan ḇeradine insama war isya pdef ro supswan ine. Ine fyasnai Yahwe fawawinanem ma papoik Ḇyena naba kaku.​—Ayb. 36:27, 28. w20.05 22 ¶6

Rabu, 7 September

Nari mkosma papoik, rofyor Rur Ḇesren dadofes ḇemko.​—Kis. 1:8.

Yahwe ḇye rur ḇesren fa nbuk samambraḇ ḇeba kaku ḇe ko. (2 Kor. 4:7) Rur ḇesren nafnoḇek ko fa komkuepen pdef fyor samswen nkur ko. Iso ḇefnai fa Yesus danun ḇe ko fa kor rur ḇesren ya. (Luk. 11:9, 13) Rur ḇesren nafnoḇek ko fa kombran pyum fararmyan ḇe Allah ma nafnoḇek ko kako fa kokir syadi ma kosambraḇ. Inja, rofyor kosmai roi ḇepyum ro fararur ma fararmyan koḇena, kokyar nanema ndarirya kukro fafnoḇek ro Allah rur ḇesren Ḇyedi. Moḇsa kofasnai koḇesyowi Allah rur ḇesren Ḇyedi rai? Nyan oser iso kor Yahwe I fa ifnoḇek ko insama komam pyum ro kosnesna ma swaruser koḇena marisen ḇesasar naisya kaker ke roḇa. (Mz. 139:23, 24) Koḇenadi radine ido, Yahwe na ḇye rur ḇesren Ḇyedi fa ifnoḇek ko insama kofawi kona kakara ḇaido marisen ḇesasar ke roḇa. Mura, koḇenadi kaku insama Allah byuk rur ḇesren Ḇyedi samande kosambraḇ fa kopampum kakara ma marisen ḇesasar anna. Rarirya, kofasnai koma komewer kofrur roi nari ḇefnai fa Yahwe imnai byuk rur ḇesren Ḇyedi.​—Ef. 4:30. w20.05 28-29 ¶10-12

Kamis, 8 September

Yakofen ḇadir snonsnon bedi farosi kwar.​—Yoh. 17:26.

Koḇriwarek Yahwe snonsnon Ḇyedi ido, ima kakso Yesus Kristus nyan ḇyena. Yesus ikofenḇair Kmari snonsnon Ḇyedi kuker dap snonsnon Yahwe monda ḇa, mboi fyarkor roi ḇekaku ḇekur snonsnon ine faro snonggaku ḇese. Imnis raris, snonggaku Farisi sfarkor kawasa sya fa skara Yahwe ima irarmomen, ifrur pyum ḇa, imasasor, ma jadi fa sfanam yoḇ I ḇa. Imbape, Yesus ifnoḇek kawasa sya fa smam Kmari ima kyara asuser pyum, kyaḇaḇ, isawarwar, ma imarisen byuk ampun. Yesus fyasnai kako Kmari rari ḇepyum Ḇyena ro kenem ḇyedi ras ḇe ras. Rarirya, ifnoḇek snonggaku sya fa smambir Yahwe I. (Yoh. 14:9) Raris Yesus i, na kokofenḇair ḇe snonggaku ḇese roi ḇekaku ḇekur Yahwe I. Kofarkor si fa sfawi Yahwe ima ifrur pyum ma isawarwar kaku. Kofrur na ido, kofasnai Ibiris wos ḇyena ḇekur Yahwe I nama nkaku ḇa. Kofrur snonsnon Yahwe fa isren kuker kofnoḇek snonggaku sya fa sifawi ma sesyowi Allah snonsnon ḇesren Ḇyedi. Ro wos koḇena ma rosai kofrur na, na kofasnai mansei kaku Yahwe I. Rarirya, Kofnoḇek snonggaku sya fa sifawi kakaku ḇekur Yahwe I. w20.06 6 ¶17-18

Jumat, 9 September

Inja komararesḇa, kosampumyae ḇa ma kayinyae awer kor.​—Gal. 5:26.

Na kosmai payamyum ro Internet na. Rupa ra, kobukidawos yoḇ kina ma bati koḇesi. Mboi mam ido, sino sisya srir anun, sonin, ma vidio ro Internet na fa sisewar sanandik faro manggunsi. Rya imbe sisewar ker insama ḇesesya smam si. Ono sisya sfas wos ḇeḇye ḇa ro sonin sena ḇaido snonggaku ḇese srir na. Yahwe dor snonggaku Kristen koine fa kofasnai sne ḇerun ma sawarwar. Inja, kopok kofnak awer Internet kuker nyan ḇeradirya. (1 Ptr. 3:8) Imbe rwir roi oso ro Internet ido, wafuken resari: ’Anun, sonin, ḇaido vidio yarir nane nari nafnai fa snonggaku sya skara ayama yararer aya ke? Na yafrur fa ḇesesya sfafayaf aya ke?’ Snonggaku Kristen skara awer sima sipyum syadi ḇaido simarisen ḇesesya smanen si. Siso anun ḇefas ro mnuk ḇero ras ine. Kona sne ḇerun ido, na kosnai ḇese ro snonggaku ḇero dunya ḇeararer ma ḇemarisen ḇesesya smam sefandun syadi.​—1 Yoh. 2:16. w20.07 6 ¶14-15

Sabtu, 10 September

Yonef ma yaḇewayam kuker yakoryae ma yamsor Yesus Kristus, ḇape Allah iswar aya, snar yafrur nakam kuker fawawiḇa.​—1 Tim. 1:13.

Rofyor manwawan Paulus ḇye manfamyan faro Yesus ḇaim, iwayam kaku snonggaku ḇeso Yesus i sya. (Kis. 7:58) Yesus manggundi iso ḇedwarek Paulus i. Fafisu ḇyewayam kaker snonggaku Kristen anya, sifawi i ḇe Saulus. Yesus dawos ro nanggi mumfes ḇe Paulus i ma ifrur i fa myam ḇa. Mura, fandun fa dor fafnoḇek ro snonggaku randak ya ḇyewayam ani insama myam kaḇer. Paulus fyasnai sne ḇerun fyor Yesus manfamyan ḇyedi oso snori Ananias, ifnoḇek i fa myam kaḇer. (Kis. 9:3-9, 17, 18) Ḇarpur mura, Paulus dakḇe snonggaku Kristen ma sifawi pyum i. Mboi, ḇyefnder ḇa farkarkor Yesus ḇyuk ḇe i ro nyan ḇeraḇe Damaskus anya. Paulus fyasnai sne ḇerun pdef, ma imarisen kaku naek srar ḇyesi sifnoḇek i. Doḇe siso ḇebuk sneprei maro i.​—Kol. 4:10, 11. w20.07 18 ¶16-17

Minggu, 11 September

Kma mkoḇedi imarisen ḇyuk faro mko [Karajan ani].​—Luk. 12:32.

Yahwe ima Allah ḇepoik syadi, mboi byuk fararur ono ḇe ḇesesya fa sakkuf na. Rupa ra, Yahwe ryem Yesus i fa ḇye Raja ro Karajan Ḇyedi, ma byuk papoik kako ḇe snonggaku ri 144.000 fa sakḇepoik fnoḇek Yesus i. Kaku ḇae, na Allah Yahwe fyarkor Yesus i fa duf fararur ḇe Raja ma Imam Ḇeba. (Ibr. 5:8, 9) Fyarkor kako snonggaku na ḇepoik kayam fnoḇek Yesus i sya fa suf fararur sena. Mboi na ipok myam ker moḇsa sifrur fararur sena oser-oser raya ḇa. Ikyar nari sifrur imnis marisen Ḇyena. (Why. 5:10) Allah Yahwe syambraḇ fa ifrur roi nakam ro manggundi, mboi imarisen byuk fararur ḇe ḇesesya fa sakkuf na. Inja, fandun fa kakfrur raris Yahwe I. Raris, Auma ḇebukor ro kina ḇaido penatua ro sidang ke? Wakfrur raris Yahwe I kuker buk fararur fa ḇesesya sakkuf na, ma mam ker awer moḇsa sifrur na rai. Rarirya kada, nari fararur anna namnai pyum, farkor pyum si, ma nafnoḇek si kako fa simgak ḇa syadi.​—Yes. 41:10. w20.08 9-10 ¶5-6

Senin, 12 September

Rumkun Snonkakuya ryama insa syewar ma ḇyuk [fasaspar] faro snonkaku ḇeborsya.​—Luk. 19:10.

Yahwe imarisen kakmam domba Ḇyesi ḇeḇinggwanbur sidang sya imnis moḇ myam si raya. Yesus fyasnai nyan ya ḇe ko kwar. Ifawi Yahwe myam domba Ḇyesi kam sesyowi kaku, inja Yesus syewar kaku fa ifnoḇek ”domba-domba ḇeḇor ro fandu er Israel” sya fa skaḇer wer ḇe Yahwe I. (Mat. 15:24) Raris manfarandows ḇepyum, Yesus syewar insama Yahwe domba Ḇyesi oso iḇor awer. (Yoh. 6:39) Manwawan Paulus danunepen penatua ro sidang Efesus fa siso Yesus nyan ḇyena. Fyas, ”Rofyor ko fararur rarirya insa ko fnoḇek snonggaku ḇepokḇa ma ko swarepen Manseren Yesus wos ḇyedi, doḇo: ’Ipyum syadi ro koḇuk ya ro kosma ya.’” (Kis. 20:17, 35) Nasnai kaku, penatua ḇero baboine siso ḇepon kaku ḇefasnai saswar faro Yahwe kawasa Ḇyesi. Penatua ḇeraker Spanyol snori Salvador doḇe, ”Fafisu yakara Yahwe iswar kaku domba Ḇyesi ḇeḇor kwar sya, yamarisen yasewar si fa yafnoḇek si. Yafawi Yahwe imarisen insama yakswar si.” w20.06 23 ¶15-16

Selasa, 13 September

Roi ḇeḇor ḇekwar napromes.​—Why. 21:4.

Yahwe imarisen kaku myam kokunem ḇe snonggaku ḇenapes kaku, mboi kuker kaḇaḇaḇ iwaf rawo taun syaran oser imnai. Isof ras ani ryama, Yahwe imarisen ḇyuk ampun faro sasar koḇena. Inja, fandun fa koso nyan Ḇyena ma komam roi ḇepyum ro snonggaku ḇese ma kokaḇaḇaḇ faro si. Yesus ma malaikat sya siryaḇ fafisu randak kaku Yahwe ifrur supswan ine. Mboi kokara wer kada, na siryaḇ syadi wer fafisu smam snonggaku ḇenapes kaku ḇeswar ma ḇefarmyan faro Yahwe I sifo ro supswan ine. Kowasen ḇeyek ḇe nanggi fa sakḇepoik kayam fnoḇek Yesus i sya, moḇsa na sḇaḇir rai fafisu smam snonggaku sya sismai payamyum ro fararur sena. (Why. 4:4, 9-11; 5:9, 10) Ma kowasenpan fafisu nari kankanes, dafduf, fafardun, ma marmar napromes kwar ḇo kokenem kuker marasrisen. Inja, kirine kosewar kaku fa koso Kma koḇedi saswar, fawinanem, ma kaḇaḇaḇ Ḇyena. Kofrur na ido, nari koryaḇ pdef ro samswen rosai monda ḇekur ko. (Yak. 1:2-4) Kokofen kasumasa kaku ḇe Yahwe I kukro ḇyeasas kwar nari ḇyawes kaḇer snonggaku ḇemar kwar sya!​—Kis. 24:15. w20.08 19 ¶18-19

Rabu, 14 September

Angginem ḇepyum ḇekur Karajan ine nari sbaryas na ro supswan ine ḇesiper.​—Mat. 24:14, NW.

Refo ima roi ḇepyum ḇeramuma ro Yahwe I. Fyarkin snon ḇeḇeso fa sfas Refo ine kukro iswar kaku ko. Roro Refo ya, Yahwe byuk kankarem faro fakfuken-fakfuken ḇefandun kaku raris: Rariso snonggaku koine koisya ro dine? Rosai ḇefnai fa kokenem? Moḇsa kenem koḇena ro ras ḇarpon iyama na ḇyerai? Yahwe imarisen kokam kofawi kankarem ḇyena. Inja, fyarkin snonggaku ḇeḇeso fa sfarwei Refo na ḇe wos ḇebor. Fafisu ine, sfarwei Refo na ro bar nakam ḇaido bar kermgun na ḇe wos nasyadi ro 3.000! Ro marandan kankenem ro snonggaku sya, Refo iso syap oso sfarwei wos ḇyena nabor kwar ma sirwas na kwar ḇe moḇ ḇebor. Bisa kofasnai koḇesyowi kaku Refo ya kuker kowasya na ro ras ḇe ras, kokarauser na, ma kosewar kaku fa kokenem imnis rosai kofarkor kwar na. Oso wer ido, ko kako kosewar kaku fa kobaryas abar ḇepyum ro Refo ine faro snonggaku ḇebor sya. Kofrur na ido, ima kofasnai kokofen kasumasa faro Allah.​—Mz. 1:1-3; Mat. 28:19, 20. w20.05 24-25 ¶15-16

Kamis, 15 September

Yahwe Wos Ḇyena nafrur fa sanonef aya ma skoryae aya ro ras nakam.​—Yer. 20:8.

Yahwe iwan nabi Yeremia i fa byaryas ro moḇ oso. Mura iryaḇ ḇa kaku ma kyara imbe isusu ro fararur ḇyena. Ḇape ifrur kaku na ḇa. Kukro? Yeremia doḇe ’Allah Wos Ḇyena’ imnis ra for ḇesak ro sneri dori ma jadi fa imku saksak ḇyena ḇa! (Yer. 20:9) Ko kako bisa kakḇaḇir raris Yeremia i, rofyor kofarkor myaren Refo ma kowasenkara na ras ḇe ras. Rarirya, nari koryaḇ syadi ro ḇaḇebaryas, ma snonggaku sya simarisen srower ko. (Yer. 15:16) Inja, fyor roi ono naisya nafrur fa koḇesanekar ido, kor Yahwe I fa ifnoḇek ko. Nari Yahwe syambraḇser ko fafisu kodufe. Nari ifnoḇek ko fa kona kakara ḇemnis faro fakamaman kosmai ro fararmyan ya. Konadi ma kokofenḇair roi kobabir na ḇe Kma koḇedi ro nanggi. Rarirya, na kosambraḇ fa kopampum sne ḇeryaḇ ḇa koḇena. w20.12 27 ¶20-21

Jumat, 16 September

Wasonek . . . ḇinsarsya imnis sna bedi ma binkbor sya imnis srar besi kuker saranden.​—1 Tim. 5:1, 2.

Imbesrar ḇeḇeso smam fananjur ya ḇe swaf ḇepyum fa skayam kuker naek srar sesya. Inja, komarisen kobuk pyum swaf ro fananjur ine fa koser si, kawos kuker si, ma kofasnai kofandun si. Raris Yesus i, komarisen kobuk swaf fa koḇebati kuker imbesrar koḇesya. (Luk. 10:38-42) Imbude bisa kor si fa sanan kayam ro rum koḇena ḇaido kombran farma kuker si. Kofrur na ido, na kona swaf fa kofarfyar insa kosambraḇser ko. (Rm. 1:11, 12) Penatua fandun fa sfasnai Yesus kakara ḇyena. Yesus ifawi ḇefarḇuk ḇa sya na sismai samswen. Mboi, ikofen sfarḇuk ke sfarḇuk ḇa yo bisa sismai aski ḇekain fyoro ro kenem sena. (Luk. 11:27, 28) Snar aski kosmai ine ḇyeknam ro kofarmyan ḇe Yahwe I ma komam na ḇe roi ḇefandun syadi ro kenem koḇena. (Mat. 19:12) Penatua siso ḇepon kaku ḇefasnai frur pyum ḇe imbesrar sya. Smam si ḇe srar sesi ḇaido sisnasi. Sisewar swaf fa sawos kuker si fyor fananjur imbran ḇaim ḇaido imnai kwar. w20.09 21-22 ¶7-9

Sabtu, 17 September

[Snonggaku ḇefrur yaf sya] siwaf bon ḇeḇemaeja ro yaf sena . . . Mko kako mkokḇaḇ.​—Yak. 5:7, 8.

Ro Israel, skaker mor fafisu rep ya dado randak, isoine paik Oktober faduri. Mura rep ḇepupes ya dado raposa insape sra suf afuf ya, isoine ro paik April faduri. (Mrk. 4:28) Ipyum kaku fa kokḇaḇ raris ḇefrur yaf ansine. Mboi inema roi ḇepyan risya ḇa. Snonggaku ḇenapes ḇa koine na komewer kowaf kawan fa kosmai bon ro fararur koḇena. Ḇape komarisen kakna yaf ido, na kokar ai knam na, kobai saprop na, mura koker rokaker na. Fandun fa komam pyum na ker isoine kofrur sren ma koruḇ na insama nasur pyum ma nbuk bon. Imnis rarirya, fandun fa kosewar ro fararur ḇaḇebaryas. Kofandun swaf fa kofnoḇek ḇefarkor Refo sya fa smamfarfir ḇa ma sfasnai saswar. Kokḇaḇ ido na nafnoḇek ko fa koḇesanekar ḇa fafisu sia simewer srower ko. Mboi sia simarisen srower ma sfarkor Refo ido, na kokḇaḇ faro si. Kopok kodif awer si fa sikyar. Fafisu ono ido, Yesus manfamyan ḇyesi sifawi ḇeri roi Yesus fyarkor faro si na ḇa. (Yoh. 14:9) Iḇye kada koswarepen koma koker ma koruḇ monda, mboi Yahwe iso ḇefrur na fa nasur.​—1 Kor. 3:6. w20.09 10-11 ¶10-11

Minggu, 18 September

Nari yasandik Yahwe kuker sne ḇesiper ro fandu snonggaku ḇena sne ḇenapes sya ma ro fandu jemaat ḇefanjur sya.​—Mz. 111:1.

Kokame komarisen ḇefarkor Refo kuker konsya sisur pdef isof ro sebaptis. Nyan oser bisa kofnoḇek si iso kanun si fa sakso fananjur. Fyorno ido snonggaku ḇeso ḇeri fananjur sya na sisur fasaw ro rur ya. Manbaryas sia sikofenḇair ḇe ḇefarkor Refo kuker si bo soḇe roi sfarkor ro rum nama kermgun monda, mboi na sfarkor nabor wer ro fananjur. Kowasya Ibrani 10:24, 25 kuker ḇefarkor Refo ya ma kokofen ḇe i payamyum nari ismai fyor dakso ro fananjur. Koryaḇ kokofenḇair ḇe i roi kofarkor babo ro fananjur ya. Fyor myam mboi koryaḇ kukro koso fananjur ido, imbude na dakmarisen fa dakso fananjur kako. Fafisu iso randak fananjur ya, insape ifawi roi myam ma ryower na naḇese kaku ro agama ḇesena kam. (1 Kor. 14:24, 25) Nari isrow naek srar ḇefasnai kenem ḇepyum fa iso na ma nafnoḇek i fa isur pdef isof ḇyebaptis. w20.10 10-11 ¶14-15

Senin, 19 September

Guru minsai ḇesyadi ro [Manseren Allah]?​—Ayb. 36:22.

Allah rur Ḇyedi nari ifnoḇek Au fa wafrur rosai wawasya ma wafarkor kwar ro Refo na. Benadi imnis manfasfas Mazmur ḇeyoḇe, ”Sye Yahwe, farkor nyan Bena ḇe aya. Nari yambran ro nyan ḇekaku Bena. Ḇe aya fa yaḇesyowi snonsnon Bedi kuker sne ḇesiper.” (Mz. 86:11) Inja, kosewar pdef fa kowasya ma kofarkor Refo ma roi nakam Yahwe fyasos kwar roro organisasi Ḇyedi. Kaku ḇae, imbe kosmai fawawi monda ḇa. Komarisen kokyar faro kakaku ro Refo ma kosouser na ro kenem koḇena. Yahwe rur Ḇyedi na ifnoḇek ko fa kofrur na. Kofandun naek srar sya kako fa sisambraḇser ko. (Ibr. 10:24, 25) Kukro? Sima kina koḇesirya. Koḇenadi kor ḇe Yahwe fa byuk rur ḇesren Ḇyedi ifnoḇek ko fa kobuk kankarem kuker sne ḇesiper ma fyor kun faya ro fananjur. Rarirya kofasnai ḇe Yahwe ma Yesus koswar kaku domba-domba suswar kaku sya. (Yoh. 21:15-17) Inja, korower Mankorari Ḇeba koḇedi ma kobuk pyum anan rur sfasos kwar na. w20.10 24-25 ¶15-17

Selasa, 20 September

Manfamyan ansya sifrar siburi kam.​—Mrk. 14:50.

Rosai Yesus ifrur rofyor manfamyan ḇyesi sesanekar? Rofyor Yesus ikḇok ro marmar mura, ikofen faro bin risuru ḇeso i radine, ”Mumkak awer. Mura mukofen faro naek Ayesi [yakḇok ro marmar ya kwar].” (Mat. 28:10a) Yesus iswar kaker manfamyan ḇyesi. Sibur i kwar rariryano, dor si kaker ḇe ’naek ḇyesi.’ Raris Yahwe, Yesus i kako isawarwar ma imarisen byuk ampun. (2 Raj. 13:23) Ko kako kofandun kaku naek srar ḇeso ro ḇaḇebaryas wer ḇa sya. Sima naek srar koḇesiri ma koswar kaku si! Koswarepen mura ro saswar sfasnai kwar ro fafisu naiwara, ma ono sakfarmyan fyoro kwar. (Ibr. 6:10) Komander kaku si! (Luk. 15:4-7) Inja na kanun ḇe naek srar ḇeso fananjur wer ḇa sya fa sakso fananjur wer. Ma fafisu naek ḇaido srar ḇeryaḇ ḇa ro swaf kawan kaku srama ḇe Balai Kerajaan ido, na kosewar ḇepon fa kosaser si kuker payamyum. w20.11 6 ¶14-17

Rabu, 21 September

Mkokara syadi awer faro . . . rosai sfas kwar.​—1 Kor. 4:6.

Yakobus ma Yohanes sna suḇedi dor insama Yesus byuk moḇ ri suru faro roma ḇyesuine ro Karajan nanggi. Yesus kyarem ḇeri bo doḇe Kmari ro nanggi derer iso na ḇeyap mansei ḇekain ro bar raku ma bar rasar ḇyedi ro Karajan anya. (Mat. 20:20-23) Yesus fyasnai ima nya papoik syadi ro Kmari ḇa. Yesus nya sne ḇerun. Roi Yahwe iwan ḇe i ḇa, imewer ifrur na. (Yoh. 12:49) Moḇsa na kakfrur raris Yesus i rai? Koso Yesus sne ḇerun ḇyena kuker kosouser wos anun ḇero mnuk faro ras ine. Inja fafisu ono sisya sor anun ro ko ido, komewer kodif snonggaku sya fa srower kakara manggun koḇena ḇaido kokarem fasawsaw mboi kokara ḇepon na ḇa. Imbape ipyum ya, kofasnai ḇeri wos farkin ro Refo ma syap-syap koḇena. Kofrur na ido, kofasnai koma kofawi roi nakam ḇaim. Rarirya, kofasnai sne ḇerun snar kofawi anun ḇeramuma ro Yahwe nama napyum syadi ro ko.​—Why. 15:3, 4. w20.08 11 ¶14-15

Kamis, 22 September

Wafrur au fa wasyadi awer, ḇaido fasnai auma wafawinanem syadi, insama wafrur samswen manggundaw ḇa.​—Pkh. 7:16.

Kwara imbe buk wos anun ḇe bati Bedi ido, rosai fandun fa waswarepen na? Wawos ḇaim ido, kwarapan resari, ’Yakara aya iso ḇekaku syadi ke?’ Snonggaku ḇekara ima kyaku syadi na ḇyemankara snonggaku ḇese raris Yahwe kakara Ḇyena ḇa mboi imnis roi manggundi kyara na. Dakfasnai sawarwar oḇa. Kwara kwar mboi fandun kaku fa wawos ḇe bati Bedi ido, wakofen snai sasar ḇyena ma wafuken asuser fa wafnoḇek i insama ifawi ifrur sasar kwar. Iḇye kada wos wakofen na neknam ro Refo, ma waswarepen nwa hak fa ḇemankara i ḇa mboi imbe wafnoḇek i fa ifawi moḇsa Yahwe myam roi ifrur kwar na. (Rm. 14:10) Buk fawinanem ḇero Refo na. Rofyor buk wos anun ḇe ḇesesya, fasnai sawarwar raris Yesus i. (Ams. 3:5; Mat. 12:20) Rosai ḇefnai fa wafrur radiri? Kukro Yahwe nari ifrur pyum ko raris moḇ kofrur pyum snonggaku ḇesesya raya.​—Yak. 2:13. w20.11 21 ¶13

Jumat, 23 September

Mkoḇe mankara awer imnis rosai [mkomam na], ḇape mkoḇe mankara kuker napnapes.​—Yoh. 7:24.

Wamarisen snonggaku sya smam Au ro kif, mga, ḇaido baba ro baken Bedi ke? Na wamarisen ḇa. Ḇape Yahwe dakmam ko imnis rarirya ḇa, nane nafrur fa kosnesna naprei. Rwama komam fawar oso ine. Yahwe ikofen ḇe Samuel i ḇo doḇe oso ro Isai romawa ḇyedi nari dakḇe raja ro Israel. Manseiri? Samuel myam Isai romawa ḇyesi raris moḇ Yahwe myam si raya ḇa. Rofyor Samuel myam faro Isai romawa ḇepon ḇyedi ḇenir ḇe Eliab, doḇe, ”Yakyar ine iso snonggaku Yahwe ryem diri.” Myam Eliab i mande, isrow fa ḇye raja. ”Mboi Yahwe ikofen yoḇ Samuel i, ’Mam awer ro moḇsa isnai rai, ma kakaki ḇyena, snar ima snonggaku Yakinfir dirya ḇa.’” Farkarkor rosai kun ya? Yahwe ikofen wer, ”Snonggaku smam roi ḇesnai ro simkasna, mboi Yahwe myam sisnesna.” (1 Sam. 16:1, 6, 7) Na kosewar kaku fa kakso Yahwe nyan Ḇyena faro naek srar koḇesi. w20.04 14 ¶1; 15 ¶3

Sabtu, 24 September

Mkomam kada yaf na nambrai kwar fa neḇeyuf.​—Yoh. 4:35.

Yesus isya ifrur marandan ḇo imbranuk yaf barli ḇesur babo. (Yoh. 4:3-6) Na paik ri fyak wer insape sra suf barli anine. Inja, rya Yesus wos ḇyenane nasrow ḇa kero, doḇe, ”Mkomam kada yaf na nambrai kwar fa neḇeyuf.” (Yoh. 4:35, 36) Rosai knam ro Yesus wos ḇyenane? Yesus isya dawosḇair snonggaku sya nari seḇeryur fa sakḇe manfamyan faro i, mboi ḇeryur afuf sya sisya ḇa. Kokarapan roi ḇeḇejadi fyor Yesus ikofen wos insandi ḇaim. Ro fafisu anya, kawasa Yahudi skainus kawasa Samaria sya ḇa, ḇape Yesus byaryas faro bin Samaria oso. Bin ani imarisen ryower rosai Yesus ikofen na! Ma fafisu Yesus dawosḇair yaf ḇembrai kwar fa suf na, snonggaku Samaria ḇerower rosai bin ani ikofen ḇekur Yesus i, sisyama imbe sfarkor nabor ro i. (Yoh. 4:9, 39-42) Manḇefawi Refo oso fyas ḇekur farfyar ine radine, ”Snonkaku ḇemarisen ḇerower ansi . . . sfasnai sima simnis ra rokaker ḇembrai kwar fa sra suf na.” w20.04 8 ¶1-2

Minggu, 25 September

Mgorama kokarayae ko insama kodifyae ko fa kofasnai saswar ma ḇaḇenaḇye.​—Ibr. 10:24, NW.

Kosmai payamyum ḇese wer ro fananjur na. Imnis ra, kosmai farkarkor fa koḇekir ro ḇaḇebaryas ma fyor kobuk farkarkor. Bisa kofarkor moḇsa koḇepake pyum Roi fa Kobukifarkor na. Inja fyor fananjur ya ḇaime, fasos pyum fasfas ḇyena. Fyor waso fananjur, wamnaf pyum. Fananjur ya imnai kwar, wafrur rosai wafarkor kwar ani. Wafrur na ido, na wakḇe ”sordade ḇeḇye ro Yesus Kristus.” (2 Tim. 2:3) Kosmai fafnoḇek kako ro malaikat ḇebor ḇesambraḇ sya. Malaikat oser monda bisa ifrur roi ḇeba kaku! (Yes. 37:36) Inja, kwarapan rosai na malaikat ḇebor sya sifrur na! Snonggaku ḇaido rur ḇemabak oso ḇaḇeri na myun Yahwe sordade ḇesambraḇ kaku Ḇyesi. Yahwe ima Allah Ḇesambraḇ Kaku dirya. Inja, kyadaunwarek ko ido, nari kosambraḇ syadi ro ḇesampum konsya, ma sibor raryano nari sisambraḇ ḇa. (Hak. 6:16) Komanen awer roi ani! Waswarepen na fyor ḇesanekar snar roi bati ro moḇ fararur ya, bati ro rumfarkor, baido karyer Besi sikofen ḇaido sifrur ḇe Au na. Waswarepen snar wemir ḇa. Snar waso akurfasnai ro Yahwe, nari ifnoḇek Au. w21.03 29 ¶13-14

Senin, 26 September

Rofyor snonkaku ḇemar ansi sḇeḇeḇawes kaḇer werḇa, oh, iḇye syadi: ”Mkorama kankinem ma koryaḇ, snar nari meser komar.”​—1 Kor. 15:32.

Rya manwawan Paulus dap kaḇer Yesaya 22:13, ḇekofenḇair snonggaku Israel sya kenem sena. Simewer sfanam faro Yahwe I, mboi sisewar marasrisen ḇe manggunsi. Rya soḇe sifrur roi simarisen na ro fafisu anya kukro ras meser ido swaf ya naisya wer ḇa. Snonggaku ḇero dunya ine sakna kakara ḇerarirya. Kofawi Yahwe na ḇyawes kaḇer snonggaku ḇemar sya, inja fandun fa kosasor ko rofyor kokinfir bati koḇesya. Naek srar ḇero Korintus siwara simewer sḇebati kuker snonggaku ḇekyar ḇa faro saneraro kaḇakḇok ya. Farkarkor ḇyena ḇe ko, koḇebati kuker snonggaku ḇesewar marisen manggun sena ḇardi bo simewer skara mura ḇe ras ḇarpon naiwama ido, faḇaḇye mura na kofrur ra si. Snonggaku ansi sawninyan ko fa nari kona kenem ḇepyum ḇa ma kofrur roi Yahwe dayin na. Iso ḇewar fa Paulus danun kaku bo doḇe, ”Baḇir beri, ma wafrur sasar kaker awer.”​—1 Kor. 15:33, 34. w20.12 9 ¶3, 5-6

Selasa, 27 September

Ḇeḇeḇru rofandu snonsya oser-oser isoine Kristus; Mboi ḇeḇeḇru faro binsya ḇefakawin isoine snonsya, ma ḇeḇeḇru ro Kristus isoine Allah.​—1 Kor. 11:3.

Mnuk ine fyasnaibos kaku fasasos faro ḇeḇebukor sya. Yahwe byuk fasasos ani fa fyarkin pyum kina Ḇyesi ro nanggi ma supswan ine. Yahwe I monda ḇena papoik ḇekaki syadi. Ma, Yahwe byuk papoik Ḇyedi faro braur Ḇyesi ro nanggi ma supswan ine. Ḇape, nyan sbuk papoik sena kam raya nari siso ḇekarem ro ḇarpon Yahwe I. (Rm. 14:10; Ef. 3:14, 15) Yahwe byuk papoik ḇe Yesus i fa ḇyebukor ro sidang Kristen. Ḇape Yesus manggundi nari dores ro ḇarpon Yahwe I fa byuk kankarem faro nyan ifrur pyum ko rai. (1 Kor. 15:27) Yahwe byuk papoik ḇe snonswa sya kako fa sḇepoik faro siswasi ma romawa sesya. Moḇsa imbran pyum fararur ḇyena ḇe ḇebukor ro kina rai? Ḇepon ya fandun fa ifawi rosai Yahwe dor ro i na. Fandun fa ifawi kaku rosai ḇefnai fa Yahwe ifrur fasasos faro ḇeḇebukor ma moḇsa iso Yahwe ma Yesus nyan ḇepyum suḇena. Rosai ḇefnai fandun kaku fa ifawi roi ani? Snar Yahwe byuk papoik faro ḇeḇebukor ro kina dori sya kwar, ma imarisen sbuk papoik sismai na kuker pyum kaku.​—Luk. 12:48b. w21.02 2 ¶1-3

Rabu, 28 September

Aya, Yahwe, iso Allah mgoḇedi, ḇefarkor mgo faro payamyum mgoḇena.​—Yes. 48:17.

Yahwe iswarepen ker sasar koḇena ḇa, inja komarisen kakso nyan Ḇyenane. Yahwe ima nya samambraḇ fa iswarepen pyum kaku roi oso, mboi imarisen ḇyefnder sasar koḇena ma byuk ampun ḇe ko rofyor kombror kaku. (Mz. 25:7; 130:3, 4) Imarisen kofrur raris I fafisu sia sifrur fa kosnesna nadosam. (Mat. 6:14; Luk. 17:3, 4) Akuk koḇena nama roi ḇepyum kaku ḇeramuma ro Yahwe I. Bisa kofasnai koḇesyowi kaku roi ḇepyum ine kuker kobuk na fa kosandik I. Ono sisya sbuk akuk sena fa skinfir ro manggunsi roi ḇekaku ma ḇesasar na. Imbape, kofawi Yahwe iso ḇefrur ko, inja farkankin Ḇyena napyum syadi ro rosai kokinfir ro manggunko na. (Rm. 12:1, 2) Koso Yahwe farkankin Ḇyena ido, na kenem koḇena napyum. (Yes. 48:18) Na kofawi kako rosai imbe kofrur ro kenem koḇena, isoine kofrur Yahwe imarisen ma kosandik I ḇe Manḇefrur ma Kma koḇedi.​—Ams. 27:11. w20.05 24 ¶13-14

Kamis, 29 September

Mkoswar yae mko oser ḇe oser.​—Rm. 12:10.

Inja moḇsa kofasnai saswar manbekanaek faro naek srar koḇesi rai? Komambir pyum si ido, nari napyan fa kofawi si ma koswar si. Koḇebati kuker si kukro komam ro umur ma moḇ srama ro ya ḇa. Koswarepen, Yonatan ḇyeumur syadi taun ri 30 ro Daud i, mboi bisa ḇyebati fanam kuker i. Wamarisen bebati kuker snonggaku oso ḇeumur syadi ḇaido ḇebabo syadi ro Au ke? Wafrur na ido, ima waswar naek srar syakam. (1 Ptr. 2:17) Koswar naek srar koḇesi ido, ine kyurfasnai nari kofanam faro snonggaku ḇero sidang syakam ke? Oroḇa, rarirya ḇa. Kaku ḇae, nari napyan ḇe ko fa kofanam kuker snonggaku ḇemarisen faro rosai komarisen na kako. Yesus dor manwawan ḇyesi kam ḇe ”bati”, mboi iswar syadi Yohanes i. (Yoh. 13:23; 15:15; 20:2) Fama, Yesus myanmin syadi Yohanes i ḇa.​—Mrk. 10:35-40. w21.01 23 ¶12-13

Jumat, 30 September

Yamam, ḇoi ro roi ḇeḇor kam mko myaren kaku mkoḇe ari faro amfyainir sya.​—Kis. 17:22.

Fafisu manwawan Paulus dawos ḇe snonggaku ḇeraker er ḇese ro Athena, nyan byaryas yoḇ si iḇese ro nyan byukibaryas ḇe kawasa Yahudi sya. Myam pyum roi ḇero ris ḇyedi ma nyan seari rai. (Kis. 17:23) Mura, syewar fa ifawi roi sikyar ḇemnis kuker rosai Refo fyarkor na. Paulus imarisen fyadwer nyan byukibaryas faro si. Ikofen ḇe snonggaku Athena sya snar anun ḇyena ndramuma ro ’Allah sfawi ḇa’ anya, isoine Allah sisewar fyoro kwar fa sisyom ya. Snonggaku ḇeraker er ḇese sifawi mnis Refo ya ḇa, mboi Paulus kyara ḇa na sipok sakḇe snonggaku Kristen ḇa. Imbape, myam si simnis rokaker ḇembrai kwar fa neḇeyuf, ma fyadwer nyan byukibaryas faro si. Raris Paulus i, komam pyum roi ḇeḇair rosai snonggaku ḇero moḇ koḇedi sikyar ya. Imnis raris, robebor sena ḇaido roi ḇefamanggor rum ḇaido oto sena. Oso wer ido, snonsnon sena, sansun, nyan semaris si, ḇaido wos sikofen na nefasnaiḇair agama sena. w20.04 9-10 ¶7-8

    Publikasi Bahasa Biak (2015-2022)
    Swae
    Swun
    • Biak
    • Warwas na
    • Farfrur Pyum
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Akurfasnai
    • Kebijakan Privasi
    • Pengaturan Privasi
    • JW.ORG
    • Swun
    Warwas na