“Jisas Kraes i Masta”—?Olsem Wanem Mo Long Wanem Taem?
“MASTA i talem long Masta blong mi se, Yu sidaon long raetsaed blong mi, yu wet gogo kasem we bambae mi mekem ol enemi blong yu oli kam olsem mat we i ples blong putum leg blong yu.” Hemia Ol Sam 110:1, olsem we oli tanem long King James Version. ?Hu ya “MASTA” long vas ya, mo hem i stap toktok long hu?
Wan Baebol we i tanem Hibru hanraet long fasin we i moa stret bambae i ansarem faswan kwestin ya kwiktaem nomo. “Tok we Jeova i talem long Masta blong mi i olsem: . . . ” Taswe, “MASTA” we oli raetem long bigfala leta, i minim God ya we i gat olgeta paoa, hemia Jeova nomo. Nating se King James Version i minim nem blong God taem i yusum “MASTA” we i defren olgeta long “Masta,” hemia i no faswan Baebol we i mekem tingting blong man i fasfas long saed blong tufala nem ya, from we Septuagint blong ol man Gris bifo, we i kamaot long Hibru lanwis mo oli tanem i go long Grik, i yusum “Masta” long ol laswan kopi blong hem blong minim Jeova. ?From wanem? From we prapa nem blong God we oli raetem long fo Hibru leta ya (יהוה), oli jenisim i kam “Masta.” Man we i stadi long bisnes ya, A. E. Garvie i talem se: “Risen we i moa isi blong eksplenem from wanem oli yusum nem ya Masta [kyʹri·os], maet from we oli yusum nem ya long haos prea blong ol man Jyu taem oli ridim Baebol, be oli no yusum nem ya Yahveh [Jeova] we i joen wetem kontrak we hem i bin mekem wetem olgeta.”
Baebol i makem Jeova olsem ‘Haefala Masta.’ (Jenesis 15:2, 8; Ol Wok 4:24; Revelesen 6:10) Baebol i kolem hem tu se ‘trufala Masta’ mo ‘Masta blong ful wol.’ (Eksodas 23:17; Josua 3:13; Revelesen 11:4) ?Nao, hu ya narafala “Masta” long Ol Sam 110:1, mo olsem wanem hem i kam olsem “Masta” long lukluk blong Jeova?
Jisas Kraes Olsem “Masta”
Long ol fofala Gospel, plante taem long buk blong Luk mo Jon, oli tokbaot Jisas olsem “Masta.” Long faswan handred yia K.T., oli yusum nem ya blong soem respek mo ona, olsem “Sir.” (Jon 12:21; 20:15, Kingdom Interlinear) Long Gospel blong Mak, hem i yusum moa nem ya “Tija,” no Rab·boʹni, blong talem Jisas. (Lukluk Mak 10:51 mo Luk 18:41.) Mo tu, kwestin ya se, “?Masta, yu hu?” we Sol i askem long rod i go long Damaskas, i karem sem bigfala mining ya, blong soem ona. (Ol Wok 9:5) Be taem ol man blong Jisas oli kasem save long Masta blong olgeta, i klia nomo se oli talem nem ya “Masta” blong soemaot samting we i bitim fasin respek.
Afta we Jisas i ded mo i laef bakegen, be bifo we hem i go antap long heven, hem i soemaot hem long ol disaepol blong hem, mo i talem mesej ya we i rili mekem man i sapraes, i se: “God i givim olgeta paoa long mi, long olgeta samting long heven mo long wol.” (Matyu 28:18) Biaen, long dei blong Pentekos, wetem paoa blong tabu speret we i kamdaon long olgeta, Pita i talem bakegen tok blong Ol Sam 110:1 mo hem i se: ‘From samting ya, yumi man Isrel evriwan, yumi mas savegud se i tru we God i tekem Jisas ya we bifo yufala i nilim hem long pos, nao hem i mekem hem i Masta blong yumi, mo i Mesaea tu.’ (Ol Wok 2:34-36) From we Jisas i fasgud long God kasem we hem i ded long pos long fasin we i mekem sem long hem, God i mekem hem i laef bakegen long ded mo i givim wan pei long hem we i hae olgeta. Long taem ya nao, hem i kam olsem Masta long heven.
Aposol Pol i agri long ol tok blong Pita taem hem i raetem se God i “tekem hem [Kraes] i go sidaon long raetsaed blong hem long heven. Nao nem blong Kraes i hae moa long nem blong olgeta enjel we oli haeman, mo lida, mo man blong paoa, mo jif blong heven. Nem blong hem i antap long olgeta nem we i gat paoa, long wol ya mo long narafala wol we bambae i kam.” (Efesas 1:20, 21) Jisas Kraes i Masta we i hae moa long ol narafala masta, mo bambae hem i gohed blong mekem wok blong Masta insaed long nyufala wol. (1 Timote 6:15) God i “leftemap nem blong hem i go antap” mo i givim “nem long hem we i hae moa long ol narafala nem,” blong mekem se olgeta man oli mas luksave se ‘Jisas Kraes i Masta blong leftemap nem blong God, Papa blong yumi.’ (Filipae 2:9-11) Olsem nao, fashaf blong Ol Sam 110:1 i kamtru, mo Jisas i Masta long “olgeta enjel we oli haeman, mo lida, mo man blong paoa.”—1 Pita 3:22; Hibrus 8:1.
Long Hibru haf blong Baebol, tok ya “Masta blong ol masta” i minim Jeova nomo. (Dutronome 10:17; Ol Sam 136:2, 3) Be wetem paoa blong tabu speret, Pita i tokbaot Jisas Kraes se: “Hem i Masta blong olgeta man [no, “Masta blong yumi evriwan,” Goodspeed].” (Ol Wok 10:36) Tru ya, hem i “Masta blong ol man we oli stap laef, wetem ol man we oli ded finis.” (Rom 14:8, 9) Ol Kristin oli rere blong luksave Jisas Kraes olsem Masta mo Man we i pemaot olgeta, mo oli glad blong obei long hem blong soem se oli stap aninit long hem, we hem i pemaot olgeta wetem nambawan blad blong hem. Mo stat long dei blong Pentekos long yia 33 K.T. kam kasem naoia, Jisas Kraes i bin rul olsem King blong ol king mo Masta blong ol masta antap long kongregesen blong hem. Be long taem blong yumi, stat long 1914, God i bin givim paoa blong king long hem, mo ol enemi blong hem oli olsem ‘mat we i ples blong putum leg blong hem.’ Naoia i stret taem blong hem i ‘rul long medel blong olgeta,’ blong fulumap fulwan profet tok blong Ol Sam 110:1, 2.—Hibrus 2:5-8; Revelesen 17:14; 19:16.
?Oraet, be olsem wanem nao long mining blong tok ya we Jisas i talem bifo we hem i ded mo i laef bakegen, se: “Papa, yu yu bin putum olgeta samting long han blong mi finis”? (Matyu 11:25-27; Luk 10:21, 22) Tok ya i no gat bigfala mining olsem hemia we yumi tokbaot finis. Long buk blong Matyu mo Luk, ol vas raonabaot long vas ya oli soem se Jisas i stap tokbaot save we God i haedem long fes blong ol waes man blong wol, be i yusum Jisas blong soemaot save ya from we hem nomo ‘i savegud Papa blong hem.’ Taem Jisas i baptaes long wora, mo tabu speret i makemaot hem olsem speret Pikinini blong God, hem i save tingbaot taem ya we hem i stap long heven bifo we hem i kam long wol, mo olgeta save we hem i gat long taem ya, be samting ya i defren long taem ya we hem i kam Masta biaen.—Jon 3:34, 35.
Samting We i Mekem Jisas Kraes i Kam Olsem Masta
Samfala man we oli stap tanem Grik haf blong Baebol oli mekem wan problem i kamaot taem oli stap tanem ol vas long Hibru haf blong Baebol we i klia se oli minim “MASTA,” Jeova God. Eksampel, traem skelem Luk 4:19 wetem Aesea 61:2 long King James Version no long The New Jerusalem Bible. Sam man oli talem se Jisas i tekemaot nem ya “Masta” long Jeova, mo se taem Jisas i kam wan man, hem i rili Jeova, be hemia wan tingting we Baebol i no sapotem nating. Oltaem Baebol i talemaotgud se Jeova God mo Pikinini blong hem, Jisas Kraes, tufala i no sem mak. Jisas i talemaot nem blong Papa blong hem mo i wok long nem blong Hem.—Jon 5:36, 37.
Long ol eksampel we oli kam biaen, makemgud olsem wanem oli tanem ol vas long Hibru haf blong Baebol oli go long Grik haf blong Baebol. Ol Wok 4:24-27 i tokbaot tufala, Jeova God mo Hemia we hem i Makemaot wetem tabu speret, no Mesaea, we i kamaot long Ol Sam 2:1, 2. I klia nomo se ol vas we oli stap raonabaot long Rom 11:33, 34, oli stap tokbaot God, Stampa blong olgeta waes mo save, mo i talem bakegen tok blong Aesea 40:13, 14. Taem Pol i raet long kongregesen long Korin, hem i talem bakegen vas ya se, “?Hu man i save tingting blong Hae God?” mo biaen hem i gohed se: “Be yumi ya, yumi kasem tingting blong Kraes finis.” Masta Jisas Kraes i soemaot tingting blong Jeova long plante impoten samting long ol man blong hem.—1 Korin 2:16.
Samtaem wan vas long Hibru haf blong Baebol i tokbaot Jeova, be from we Hem i givim paoa mo haenem long Jisas Kraes, Jisas nao i mekem vas ya i kamtru. Eksampel, Ol Sam 34:8 i askem yumi blong “testem mo luk we Jeova i gud.” (NW) Be Pita i talem tok ya blong tokbaot Masta Jisas Kraes taem hem i talem se: “Yufala i bin traem fasin blong Masta blong yumi finis, yufala i save finis we hem i kaen tumas.” (1 Pita 2:3) Pita i yusum wan rul mo i soem olsem wanem samting ya i tru long Jisas Kraes tu. Taem ol Kristin oli stap kasem moa save long Jeova God mo Jisas Kraes mo mekem save ya i wok, oli save haremgud long plante gudfala blesing we oli kamaot long Papa mo Pikinini blong hem tu. (Jon 17:3) Tok blong Pita i no mekem se Haefala Masta Jeova mo Masta Jisas Kraes, tufala i kam olsem wan man nomo.—Lukluk futnot blong 1 Pita 2:3.
Aposol Pol i soemaot klia olsem wanem haenem blong Jeova God i no sem mak long hemia blong Pikinini blong hem, Jisas Kraes, taem hem i talem se: ‘Yumi gat wan God nomo blong yumi. Hemia Papa blong yumi, we olgeta samting oli kamaot long hem, mo laef blong yumi i blong hem nomo. Mo yumi gat wan Masta nomo blong yumi, Jisas Kraes, we olgeta samting oli kamaot tru long hem, mo yumi kamaot tru long hem.’ (1 Korin 8:6; 12:5, 6) Taem Pol i raet long Kristin kongregesen long Efesas, hem i soemaot se “wan Masta,” Jisas Kraes, i no sem mak long “wan God . . . we i Papa blong olgeta man.”—Efesas 4:5, 6.
Jeova i Antap Long Olgeta Samting
Tok blong Revelesen 11:15 i bin stat blong kamtru long yia 1914, se: “Ol kingdom blong wol ya oli kam aninit long paoa blong Hae God [Jeova], Masta blong yumi, wetem Mesaea blong hem. Mo hem i holem nem blong king, we bambae i rul gogo i no save finis.” The New International Dictionary of New Testament Theology (Volyum 2, pej 514) i talem se: “Taem we Kraes i winim olgeta paoa (1 Kor. 15:25), hem bambae i putum hem wan i stap aninit long paoa blong God, Papa blong yumi. Olsem nao bambae wok blong Jisas olsem Masta long olgeta samting i kasem ful mak blong hem mo God bambae i holem olgeta paoa bakegen (1 Kor. 15:28).” Long en blong Wan Taosen Yia Rul blong Jisas Kraes, bambae hem i givimbak paoa mo haenem long Papa blong hem, God we i gat olgeta paoa, we bifo Papa blong hem i bin givim long hem. Taswe, i stret nomo we olgeta ona mo wosip oli go long Jeova, “God blong Jisas Kraes, Masta blong yumi.”—Efesas 1:17.
Nating se naoia Jisas i Masta blong ol masta, Baebol i neva kolem hem se God blong ol god. Oltaem Jeova i antap long olgeta samting. Long rod ya, bambae Jeova “i holem olgeta paoa long olgeta samting.” (1 Korin 15:28) Haenem blong Jisas olsem Masta i stret long hem olsem Hed blong Kristin kongregesen. Nating se yumi save luk plante strongfala “masta” we oli karem haenem long wol ya, oltaem yumi putum tingting blong yumi i strong long hemia we i Masta blong ol masta. Be nating se Jisas Kraes i gat haenem we i antap tumas, hem i stap yet aninit long rul blong Papa blong hem, blong “God bambae i holem paoa long olgeta samting.” (1 Korin 15:28, The Translator’s New Testament) !Hemia wan nambawan eksampel blong tingting daon we Jisas i soemaot long ol disaepol blong hem blong oli folem, taem oli luksave hem olsem Masta blong olgeta!
[Bokis blong pija long pej 30]
“Taem ol man blong raetem Nyu Testamen oli tokbaot God, oli minim God mo Papa blong Masta blong yumi, Jisas Kraes. Taem oli tokbaot Jisas Kraes, oli no talem no, gat tingting se hem i olsem God. Hem i Kraes blong God, Pikinini blong God, Waes blong God, Tok blong God. Taem wan man i ridim fashaf blong leta blong St. Jon tu, we i kolosap moa long Tijing blong Naesin, hem i mas tingbaot klia tingting we i kavremap ful Gospel ya se oltaem Jisas Kraes i stap daon long Papa; mo ol fashaf blong Gospel ya oli no klia tumas long Grik hanraet ya wetem tok ya [the·osʹ], olsem we i klia long Engglis.”—“The Divinity of Jesus Christ,” we John Martin Creed i raetem.