Wajtaoa LAEBRI LONG INTENET
Wajtaoa
LAEBRI LONG INTENET
Bislama
  • BAEBOL
  • OL BUK
  • OL MITING
  • w98 5/15 pp. 24-27
  • Yu Save Gruap Long Saed Blong Speret

I no gat video yet long haf ya.

Sori, i gat problem taem i stap lodem video ya.

  • Yu Save Gruap Long Saed Blong Speret
  • Wajtaoa i Talemaot Kingdom Blong Jehova—1998
  • Ol Sabtaetol
  • Sem Samting
  • Jeova i Givim Paoa Long Ol Man Blong Wok Blong Hem
  • “Tekemaot Fasin Blong Laef Blong Bifo”
  • Olsem Wan “Faea” Insaed Long Yumi
  • I Olsem Se Wan Aean i Sapenem Yumi
  • Gudfala Risen Blong Gruap Long Saed Blong Speret
  • ?Yu Yu Gat Fasin Tangkyu From Ogenaesesen Blong Jeova Long Wol?
    Wajtaoa i Talemaot Kingdom Blong Jehova—1992
  • ?Yu Yu Luksave Se Yu Mas Mekem Moa Blong Gohed Gud?
    Wajtaoa Stadi—2016
  • Yangfala—Gohed Blong Kam Bigman Long Spirit Afta We Yu Baptaes
    Wajtaoa i Talemaot Kingdom Blong Jehova (Stadi)—2022
  • !Gohed Blong Gru Long Saed Blong Spirit!
    Wajtaoa i Talemaot Kingdom Blong Jehova—1998
Luk Moa Samting
Wajtaoa i Talemaot Kingdom Blong Jehova—1998
w98 5/15 pp. 24-27

Yu Save Gruap Long Saed Blong Speret

SAMTAEM, i had blong luksave sipos wan samting i rili gat wan bigfala praes. Samting ya i tru long saed blong ol daemon. Wan daemon we ol man oli saenem finis, i gat plante laet we oli saenaot long hem, be wan daemon we oli no saenem yet, i gat sam laet nomo oli saenaot long hem. Nating se i olsem, wan daemon we oli no saenem yet, i save kam wan naesfala ston we i sas tumas.

Long plante fasin, ol Kristin oli olsem ol daemon we ol man oli no saenem yet. Nating se yumi no stretgud olgeta, yumi sas long tingting blong Jeova. Olsem ol daemon, yumi evriwan i gat ol prapa gudfala fasin blong yumi. Mo yumi wanwan i save gruap moa long saed blong speret sipos yumi rili wantem samting ya. Yumi save mekem ol fasin blong yumi oli kamgud moa, mo oli saenaot moa klia, blong presem Jeova.—1 Korin 10:31.

Afta we man i katem mo saenem wan daemon, hem i putum ston ya long wan ring no jen, we i mekem ol laet blong hem oli kamaot moa. Long sem fasin, Jeova i save yusum yumi long ol defren ples, no ol defren wok, sipos yumi “putum nyufala fasin blong laef we God i wokem olsem we hem i wantem. Fasin ya i kamaot long trufala stret fasin mo fasin blong obei long hem oltaem.”​—Efesas 4:​20-​24, NW.

Wan daemon we oli no katem yet i no saen olsem wan ston we oli katem finis. Long sem fasin, samtaem yumi save harem se i had blong gruap long saed blong speret. Ating yumi mas lego wan slak fasin we yumi gat longtaem finis, no yumi mas jenisim tingting blong yumi blong yumi rere blong mekem ol bigfala wok, no ating yumi mas wekap moa long saed blong speret. Be yumi save gohed sipos yumi rili wantem, from we Jeova God i save givim ‘paoa ya we i bigfala tumas i blong God, i no blong man.’—2 Korin 4:7; Filipae 4:​13.

Jeova i Givim Paoa Long Ol Man Blong Wok Blong Hem

Man we i katem daemon i mas savegud wok blong hem blong i sua long samting we hem i mekem, from we, taem hem i katemaot sam smol haf blong daemon, hem i no moa save yusum ol haf ya. Blong wokem wan naesfala daemon, samtaem hem i mas westem stret haf blong daemon we hem i stap katem—hemia ol smosmol pis we oli sas tu. Yumi tu, yumi nidim stret save we i mekem se yumi suagud, sipos yumi wantem stretem ol fasin blong yumi, mo gruap long saed blong speret. Antap moa, yumi mas trastem Jeova se bambae hem i givim paoa long yumi.

Yumi save harem se yumi no naf, no maet yumi gat tingting se yumi no save mekem moa wok. Bifo, ol man blong wok blong God we oli stap tru long hem, oli gat semfala filing ya sam samtaem. (Eksodas 3:​11, 12; 1 King 19:​1-4) Taem God i askem long Jeremaea blong kam wan ‘profet long ol nesen,’ Jeremaea i talem se: “Mi no save olsem wanem blong toktok, from we mi mi wan smol boe nomo.” (Jeremaea 1:​5, 6) Be, nating se fastaem hem i fraet blong toktok, Jeremaea i kam wan profet we i no fraet nating, mo hem i talemaot sam strong tok long ol man Isrel, nating se oli agensem hem. ?Olsem wanem hem i kam naf blong mekem olsem? Jeremaea i lanem blong trastem Jeova. Biaen, hem i raetem se: “Strong man we i trastem Jeova, mo we i putum tingting blong hem i stap strong long Jeova, hem i save kasem blesing.”—Jeremaea 17:7; 20:11.

Long sem fasin tede, Jeova i stap givim paoa long olgeta we oli trastem hem. Edward,a wan papa we i gat fo pikinini, i luk se samting ya i tru. Bifo, hem i stap gohed sloslou nomo long saed blong speret. Hem i eksplenem se: “Mi mi wan Wetnes blong Jeova naen yia finis, be mi harem olsem se mi no gohed nating long saed blong speret. Trabol blong mi se, mi no gat wan strong tingting we i pusum mi blong gohed, mo mi no suagud long mi wan. Afta we mifala i muf i go long Spen, mi stap long wan smol kongregesen,b we i gat wan elda mo wan man blong givhan nomo long hem. From we i gat plante wok, elda ya i askem long mi blong mekem plante samting. Mi seksek taem mi givim ol faswan tok blong mi long ol miting. Be nating, mi lanem blong dipen long Jeova. Oltaem, elda i talem sam gudfala toktok blong leftemap tingting blong mi, mo long kaen fasin, hem i givim advaes long mi olsem wanem mi save kamgud moa.

“Long semtaem, mi mekem moa long wok blong prij, mo mi lidim famle blong mi long fasin we i moagud long saed blong speret. Frut we i kamaot se, trutok i kam wan samting we i impoten moa long olgeta memba blong famle, mo mi haremgud tumas. Naoia mi mi wan man blong givhan, mo mi stap traehad blong wokem ol fasin we mi nidim blong kam wan Kristin elda.”

“Tekemaot Fasin Blong Laef Blong Bifo”

Olsem Edward i luksave, yumi mas trastem Jeova sipos yumi wantem gruap long saed blong speret. Samting we i impoten tu, se yumi mas wokem “nyufala fasin blong laef,” olsem Kraes i bin folem. ?Olsem wanem yumi save mekem samting ya? Faswan samting, se yumi mas “tekemaot” ol fasin we oli joen wetem fasin blong laef blong yumi bifo. (Kolosi 3:9, 10) Wan man we i wokem daemon i mas tekemaot ol smosmol pis blong ston we oli nogud blong wokem wan ston we i saengud, mo i sas tumas. I sem mak, yumi mas sakemaot ol fasin “blong wol,” blong mekem se nyufala fasin blong laef blong yumi i saenaot.—Galesia 4:3, NW.

Wan fasin olsem, hemia fasin blong harem nogud taem yumi kasem sam wok, from we yumi fraet se bambae i hevi tumas long yumi. I tru se, wok i minim se yumi no save les, be wok ya i save mekem yumi haremgud tu. (Skelem wetem Ol Wok 20:35.) Pol i agri se sipos yumi wantem fasgud long God, yumi mas ‘traehad tumas mo hadwok.’ Hem i talem se yumi mekem samting ya wetem glad, from we “yumi putum tingting blong yumi finis long God ya we i laef,” God ya we i neva fogetem wok we yumi mekem blong givhan long ol Kristin brata mo sista blong yumi mo long ol narafala tu.—1 Timote 4:​9, 10; Hibrus 6:​10.

Sam daemon oli gat sam haf blong olgeta we oli no strong tumas, mo man we i wokem daemon i mas lukaotgud. Be, wetem wan tul we oli kolem ‘polariskop,’ man ya i save faenemaot wanem haf blong ston i no strong, mo hem i save wokem wan gudfala daemon. Ating yumi stap wari tumas, no yumi gat wan nogud poen long fasin blong yumi, from ol samting we oli kamaot long laef blong yumi bifo, no from we yumi pastru long wan taem blong laef we i strong tumas. ?Yumi save mekem wanem? Faswan samting, yumi mas luksave se yumi gat wan trabol, mo tu, yumi mas tekem disisen blong mekem evri samting we yumi save mekem blong stretem trabol ya. Yumi save talemaot ol wari blong yumi, taem yumi prea long Jeova. Yumi save askem long wan Kristin elda tu, blong givhan long yumi long saed blong speret.—Ol Sam 55:22; Jemes 5:​14, 15.

Nicholas i wari from sam trabol olsem ya. Hem i talem se: “Papa blong mi i stap dipen long alkol, mo mi mo sista blong mi i safa bigwan from samting ya. Taem mi finis long skul, mi joen long ami, be i no longtaem, mi kasem trabol from we mi stronghed tumas. Ol haeman blong ami oli putum mi long presin from we mi stap salem drag, mo wan narafala taem, mi ronwe long ami. Biaen, mi lego ami, be mi gohed blong kasem plante trabol. Laef blong mi i nogud olgeta from we mi dipen long ol drag, mo mi stap dring alkol bitim mak. Be mi mi intres long Baebol mo mi wantem tumas blong faenem mining blong laef. Biaen, mi toktok wetem sam Wetnes blong Jeova, mi jenisim fasin blong laef blong mi, mo mi folem trutok.

“Be plante yia oli pas bifo we mi winim fulwan wan nogud fasin blong mi. Mi no laekem nating blong obei long narafala, mo mi kros tumas taem wan man i givim advaes long mi. Nating se mi wantem we Jeova i yusum mi fulwan, slak fasin ya blong mi i blokem mi, mekem se mi no save gohed. Biaen, tu elda we oli kasem save long filing blong mi oli givhan long mi, ale, mi luksave trabol blong mi mo mi stat blong folem ol nambawan advaes blong Baebol we tufala i givim long mi. Nating se sam samtaem mi kros lelebet yet, be mi stretem fasin stronghed blong mi finis. Mi talem tangkyu tumas long Jeova from longfala tingting we hem i soemaot long mi, mo from lav blong ol elda we oli givhan long mi. Mi gohedgud long saed blong speret, mo from samting ya, i no longtaem i pas, mi kam wan man blong givhan.”

Olsem Nicholas i faenemaot, i no isi blong jenisim sam fasin we yumi gat longtaem finis. Yumi tu, yumi save fesem wan traem we i sem mak. Ating yumi harem nogud bitim mak long evri smosmol mastik we narafala i mekem. Ating yumi stap tingting tumas long wan trabol we narafala i mekem long yumi, no ating yumi tinghae tumas long fasin blong no letem ol narafala oli lidim laef blong yumi. Ale, from samting ya, i had blong gohed long ol Kristin fasin. Samtaem, ol man blong saenem ol daemon oli kasem wan trabol we i sem mak, wetem sam ston we oli kolem naats. Wan naats, hemia tu defren ston we oli joen wanples taem daemon i stap long graon yet. From samting ya, i had tumas blong katemgud daemon ya, from we tufala ston insaed oli stap gru long tu defren fasin. Long saed blong yumi, tingting blong yumi we i wantem mekem ol gudfala samting, i stap faet agensem sin long bodi blong yumi. (Matyu 26:41; Galesia 5:​17) Ating samtaem yumi les mo yumi no moa wantem traehad, from we yumi ting se ol slak fasin we oli kamaot from sin oli no rili impoten. Ating yumi talem se: ‘I nating nomo, ol famle mo fren blong mi oli laekem mi yet.’

Be, sipos yumi wantem givhan long ol Kristin brata blong yumi mo leftemap nem blong Papa blong yumi long heven, yumi mas putum nyufala fasin blong laef olsem klos blong yumi, blong yumi ‘kam olsem nyufala man, from paoa we i stap wok long tingting blong yumi.’ Olsem Nicholas mo plante narafala oli talem, ol traehad blong olgeta oli no blong nating nomo. Wan man blong saenem daemon i save se wan smosmol mak nomo long wan daemon i save mekem se ston ya i no moa naes. Long sem fasin, sipos yumi no stretem wan slak fasin blong yumi, samting ya i save mekem se yumi no moa naes long saed blong speret. Mowas, wan bigfala slak fasin i save mekem yumi foldaon long saed blong speret.—Proveb 8:​33.

Olsem Wan “Faea” Insaed Long Yumi

Man blong saenem daemon i traehad blong mekem daemon i luk olsem se i gat faea insaed long hem. Hem i katem ol defren saed blong ston ya, long fasin we i luk olsem se i gat ol defren kala blong renbo insaed long daemon ya. Ale, laet we i gat plante kala i goraon insaed long daemon, olsem wan faea we i mekem se daemon i saengud. Long sem fasin, tabu speret blong God i save kam olsem wan “faea” insaed long yumi.—1 Tesalonaeka 5:​19; Ol Wok 18:25; Rom 12:11.

?Be olsem wanem sipos yumi harem se yumi nidim tingting we i strong moa blong pusum yumi long saed blong speret? ?Olsem wanem yumi save kasem strong tingting ya? Yumi nidim blong ‘tingtinggud long ol fasin blong yumi.’ (Ol Sam 119:​59, 60) Hemia i minim se yumi mas luksave wanem samting i stap blokem yumi blong no gohed strong long saed blong speret, mo biaen, yumi mas luksave wanem tiokratik wok we yumi nidim blong kam strong moa long hem. Taem yumi mekem plante stadi yumi wan, mo yumi prea wetem fulhat blong yumi, yumi save intres moa long ol samting long saed blong speret. (Ol Sam 119:​18, 32; 143:​1, 5, 8, 10) Mo tu, sipos yumi joen wetem olgeta we oli wok had long trutok, bambae yumi kam strong moa long tingting blong yumi blong mekem wok blong Jeova wetem fulhat.—Taetas 2:14.

Yangfala Kristin woman ya Louise, i talem se: “Bifo we mi kam wan paenia, hemia wan we i talemaot Kingdom fultaem, mi tingting long wok blong fultaem paenia blong tu yia. I no gat wan samting we i blokem mi. Laef blong mi i isi nomo, mo mi no rili wantem traehad blong jenisim samting ya. Biaen, papa blong mi i ded kwiktaem. Ale mi luksave se yumi save lusum laef kwiktaem nomo, mo se mi no stap yusum laef blong mi long nambawan fasin. Taswe mi jenisim tingting blong mi long saed blong trutok, mi stat blong prij moa, mo mi kam wan fultaem paenia. Ol Kristin brata mo sista oli givhan bigwan long mi. Oltaem, oli kam long ol miting blong prij, mo oli joen oltaem wetem mi long wok blong prij. Mi faenemaot se yumi kasem ol semfala tingting mo yumi traehad blong kasem ol semfala mak olsem ol fren blong yumi. Samting ya i gud sipos yumi gat ol gudfala fren, be i nogud sipos ol fren blong yumi oli nogud.”

I Olsem Se Wan Aean i Sapenem Yumi

Ol daemon oli strong moa i bitim olgeta narafala samting we yumi save faenem long graon. Taswe, i nidim wan daemon blong katem wan narafala daemon. Ating hemia i mekem ol man blong stadi Baebol oli tingbaot wan proveb we i talem se: “Aean i save sapenem aean. Long sem fasin, wan man i save sapenem fes blong narafala.” (Proveb 27:17) ?Olsem wanem wan man i save “sapenem” fes blong narafala? Man i save yusum aean blong sapenem wan naef we oli wokem long semfala aean. Long sem fasin, wan man i save sapenem narafala, taem i mekem hem i kam moa strong long saed blong tingting mo speret. Eksampel, sipos tingting blong yumi i foldaon, ale ol gudfala tok blong narafala oli save leftemap tingting blong yumi bakegen. Olsem ya nao, fes blong yumi we i soemaot se yumi harem nogud i save jenis i kam glad tumas, mo yumi save kasem paoa blong wok strong bakegen. (Proveb 13:12) Ol elda blong kongregesen, oli save givhan moa bitim ol narafala blong sapenem yumi, taem oli yusum Baebol blong leftemap tingting blong yumi mo blong givim advaes we i save mekem yumi kamgud moa. Oli folem rul ya we Solomon i talem: “Givim save long wan waes man, mo bambae hem i kam waes moa. Tijim save long wan stret man, mo bambae hem i lanem plante moa samting.”—Proveb 9:9.

I tru se, blong kasem trening long saed blong speret i tekem plante taem. Long moa long ten yia, Pol i serem wetem Timote ol samting we hem i lanem long plante yia we hem i prij, mo ol fasin blong hem blong tijim narafala. (1 Korin 4:​17; 1 Timote 4:​6, 16) Ful nesen blong Isrel i haremgud blong longtaem from nambawan trening we Moses i givim long Josua blong bitim 40 yia. (Josua 1:​1, 2; 24:29, 31) Ating blong 6 yia, Elaesa i folem profet Elaeja, mo i lanem ol gudfala stampa fasin we oli givhan long hem blong kolosap 60 yia we hem i gohed blong mekem wok blong profet. (1 King 19:21; 2 King 3:​11) Taem ol elda oli gohed blong trenem ol narafala wetem longfala tingting, oli folem eksampel blong Pol, Moses mo Elaeja.

Ol gudfala tok we yumi talem long narafala from wan gudfala wok we hem i mekem, i wan impoten haf blong trening. Taem yumi talem gudfala tok we i kamaot long hat blong yumi from nambawan wok we narafala i mekem, no from wan samting we hem i mekem we i stret blong presem hem from, ale, fasin ya i save pulum hem blong wantem mekem moa long wok blong God. Ol gudfala tok blong presem narafala oli save mekem hem i sua moa long hem wan, ale, fasin ya i save pusum hem moa blong traem winim ol slak fasin blong hem. (Skelem wetem 1 Korin 11:2.) Fasin blong stap bisi long wok blong talemaot Kingdom mo long ol narafala wok blong kongregesen tu, i save leftemap tingting blong gohed strong moa long trutok. (Ol Wok 18:5) Taem ol elda oli givim wok long ol brata we i stret long fasin blong olgeta blong gru long saed blong speret, ol brata ya oli save lanem plante impoten samting, mo i sua se samting ya bambae i pusum olgeta blong wantem gruap moa long saed blong speret.—Filipae 1:​8, 9.

Gudfala Risen Blong Gruap Long Saed Blong Speret

Ol man oli luk ol daemon olsem wan ston we i sas tumas. Olgeta we oli stap joen wetem ol man we oli wosipim Jeova olsem wan famle long fulwol, oli sas tumas tu. Yes, God hem wan i kolem olgeta se ol “gudgudfala” samting, no ol “sas” samting blong olgeta nesen. (Hagae 2:7, NW, futnot) Las yia, 375,923 man oli tekem baptaes blong kam ol Wetnes blong Jeova. Blong bigfala namba blong man ya oli save kam joen wetem ol man blong Jeova, i gat nid blong ‘mekem haos tapolen i kam bigwan moa.’ Taem yumi gruap long saed blong speret,​—mo taem yumi wokhad blong traem kasem ol bigfala Kristin wok​—yumi stap joen long wok ya blong lukaot long ol nyufala man ya.​—Aesea 54:2; 60:22.

Plante daemon we oli sas tumas, ol man oli putum olgeta oli stap sef long bang nomo, mo ol narafala oli no save luk olgeta. Be i defren long ol sas fasin blong yumi long saed blong speret, olgeta ya oli save saenaot klia. Mo sipos yumi saenem mo soemaot ol Kristin fasin blong yumi oltaem, yumi stap leftemap nem blong Jeova God. Jisas i talem long ol man we oli folem hem, i se: “Yufala i mas letem laet blong yufala i saenaot i kasem ol man, blong oli save luk ol gudgudfala wok we yufala i stap mekem. Nao bambae ol man ya oli save leftemap nem blong Papa blong yufala, we i stap long heven.” (Matyu 5:16) I sua se samting ya i givim wan nambawan risen long yumi blong gruap long saed blong speret.

[Ol futnot]

a Mifala i jenisim sam nem long haf ya.

b Wan grup blong man we oli joen wanples blong wosip.

    Ol buk long Bislama (1987-2026)
    Logaot
    Login
    • Bislama
    • Serem
    • Setemap Olsem Yu Wantem
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Ol Rul
    • Privacy Policy
    • Privacy Settings
    • JW.ORG
    • Login
    Serem