Ol Yangfala Oli Askem . . .
?Mi Mas Mekem Wanem Sipos Wan Fren Blong Mi i Kasem Trabol?
Sherrie we i gat 14 yia, i talem se: “Sloslou, bes fren blong mi i lego ol Kristin fasin. Samting ya i mekem mi mi sore. !Mi traehad bigwan blong leftemap tingting blong hem!”a
?I GAT wan fren blong yu we i kasem trabol no we i stat folem sam fasin blong laef we oli no stret? Johnny i talem se: “Mi mi savegud Chris. Mitufala i bes fren. Wan dei, hem i ronwe long haos blong hem. Samting ya i mekem mi mi sapraes, mo mi harem se mi mas go faenem hem. Mi draevem trak blong mi ful naet blong traem faenem hem.”
Baebol i givim woning se long ol lasdei, bambae i gat plante trabol i kasem olkaen man, ol yangfala mo ol olfala tu. (2 Timote 3:1-5) Taswe, yumi no mas sapraes tumas, sipos sam samtaem wan yangfala Kristin i mestem. Be, taem samting ya i hapen long wan gudfala fren blong yu, maet yu harem se filing blong yu i narakaen, ating yu harem nogud, yu sore no yu kros. Yu wantem halpem fren blong yu. Be ?olsem wanem blong mekem olsem?
‘Mi Save Sevem Hem’
Baebol i talem se: “Man we i tanem man nogud i aot long rong rod, i kambak long stret rod bakegen, hem i sevem laef blong man nogud ya, bambae man nogud ya i no lus. Mo i mekem rod blong God i tekemaot plante sin.” (Jemes 5:20) ?Samting ya i minim se hem i wok blong yu blong mekem olsem? I no rili minim samting ya. Fastaem, wok ya i stap long papa mama blong fren blong yu. (Efesas 6:4) Baebol i talem moa long Galesia 6:1, i se: ‘Ol brata mo sista. Sipos wan long yufala i foldaon, i mekem samting we i no stret, yufala we speret blong God i stap long yufala, yufala i mas givhan long hem blong stretem hem.’ Ol elda long kongregesenb oli kasem spesel trening blong mekem samting ya. Taswe, oli save moa bitim yu olsem wanem blong givhan long narafala.
Yu mas luksave se, from we yu yangfala yet, yu no gat plante save long laef. (Skelem wetem Hibrus 5:14.) Taswe, wetem tingting daon, yu mas luksave se yu no naf long saed ya, mo yu no mas traem mekem moa bitim samting we yu naf blong mekem. (Proveb 11:2) Tingbaot wan yangfala we nem blong hem Rebekah. Hem i traem halpem wan boe, wan famle blong hem nomo, we i stap tekem drag. Hem i talem se: “Samting we i hevi long mi se, hem i talemaot evri tokhaed blong hem long mi, i no long papa mama blong hem. Mi traem blong halpem hem, be mi harem se i hadwok tumas long mi. Taem mi luksave se mi no naf blong mekem wan samting, ale, mi haremgud lelebet . . . Mi luksave se mi mi no save sevem hem.” Ale, Rebekah i pulum hem blong i go toktok wetem sam man we oli olfala moa, we oli gat moa save.
Yangfala Matthew i gat wan fren we i kasem trabol tu. Ale, Matthew i luksave kwiktaem se hem i no naf blong givhan long fren blong hem. Hem i talem long saed blong fren ya, se: “Hem i kam talemaot olgeta problem blong hem long mi. Be oltaem mi talem long hem blong go luk papa mama blong hem. Mi save se samting ya i moa gud i bitim we mi nomo mi karem ol problem blong hem.”
?Olsem Wanem Yu Save Givhan?
Samting ya i no minim se yu no save mekem wan samting blong givhan. Wanem samting we bambae yu mekem, i dipen bigwan long wanem kaen problem we fren blong yu i gat. Ating fren blong yu i wantem talem sam tokhaed long yu. Yes, i stret se yu wantem givhan long hem, mo lesingud long hem. (Proveb 18:24; 21:13) Maet hem i stat blong folem wan fasin blong laef we i no stret. Ale, i gud we yu talem stret long hem se yu laekem hem, be yu no save agri long samting we hem i stap mekem.
Wan narafala samting i save kamaot: Maet fren blong yu i talemaot long yu se i mekem wan bigfala sin. Maet hem i traem fosem yu blong no talem samting ya long wan man. Be, Baebol i talem se: “Yu no go joen long narafala man, blong go insaed long sin we hem i stap mekem. Yu mas holem laef blong yu i klin gud.” (1 Timote 5:22) Sipos fren blong yu i sik bigwan mo i nidim blong go luk wan dokta, ating bambae yu yu fosem hem blong go luk dokta. Long sem fasin, sipos fren blong yu i mekem wan bigfala sin, hem i nidim help long saed blong speret. Sipos yu haedem sin ya we hem i bin talem long yu, samting ya i save kilim hem i ded long saed blong speret—mo i save spolem kongregesen tu. Taswe, wok blong yu i blong mekem se ol elda blong kongregesen oli save long bisnes ya.—Skelem wetem Levitikas 5:1.
Yangfala Caroline i no fraet blong mekem samting we i stret, taem wan fren blong hem i stap gyaman long papa mama blong hem. Hem i talem se: “Mi mi talem long hem se sipos hem i no go luk ol elda bifo we tu wik i pas, bambae mi mi go luk olgeta. I no isi long mi blong mekem samting ya.” Johnny, we yumi bin tokbaot hem finis, i soem semkaen strong tingting ya. Johnny i tingtingbak long fren blong hem se: “Mi sapraes blong faenemaot se hem i stap wetem wan gel. Mo i gat sam narafala man tu oli stap long haos ya, mo oli stap dring mo smok.” Johnny i singaotem fren blong hem i kam afsaed, mo i tok strong long hem se hem i mas go luk ol elda blong kongregesen blong askem olgeta blong halpem hem.
Maet fren blong yu i laekem no maet i no laekem samting ya we yu talem long hem. Baebol i talem se taem ol brata blong Josef oli mekem samting we i no stret, yangfala Josef i “ripotem olgeta long papa blong olgeta.” Samting ya i no mekem hem i frengud wetem ol brata blong hem. Yes, “oli no moa laekem hem, oli agens long hem tumas.”—Jenesis 37:2-4.
?Mekem Olsem We i No Gat Wan Samting i Bin Kamaot?
Be, sipos yu gohed blong joen wetem fren blong yu olsem we i no gat wan samting i bin hapen, bambae yu no givhan long hem. Long 1 Korin 15:33, aposol Pol i givim woning long ol Kristin agensem fasin blong joen wetem ol man we oli mekem nogud. !Fasin blong joengud tumas wetem ol man olsem i save mekem yu yu kam slak!
Yangfala Mollie i lanem samting ya long wan strong fasin, taem fren blong hem Sally i stat fren wetem wan boe, long fasin haed. Sally i yangfala tumas blong mared, mo tu, hem i stap fren wetem ol boe we oli no Kristin. Mollie i no tinghevi long samting ya, mo i gohed blong joen wetem Sally. ?Wanem samting i kamaot from? Mollie i talem se: “Sam taem biaen, Sally i pusum mi blong fren wetem wan boe long wol, ale mitufala i goaot tugeta.” I gud we ol elda blong kongregesen oli givhan long Mollie, bifo we trabol i kamaot.
Sem mak long Lynn, hem i folem sam fasin we oli denja, jes blong holemtaet fasin fren blong hem wetem wan gel we nem blong hem Beth. Lynn i tingtingbak se: “Mi ting se mi save sevem hem, be plan blong mi i no wok. Mi folem hem i go long ol naetklab. Mi save se samting ya i rong, be mi no wantem se bambae hem i kasem trabol. Ol problem blong hem oli kam hevi tumas long mi. Mi no tokbaot samting ya long wan man, from we mi ting se bambae problem ya i finis, be hem i kam bigwan moa.” Bigfala trabol we i kamaot biaen i mekem Lynn i sek bigwan. Yangfala man we Beth i stap fren wetem hem, i kilim Beth i ded.
Maet yu ting se fasin blong fasgud long wan fren i wan nambawan fasin. Be sipos fren blong yu i stap draon long wan reva we i ron strong bitim mak, ?bambae yu yu jyam i go insaed wetem hem blong sevem hem? No gat. Sipos yu mekem olsem, bambae yutufala tugeta i ded. Samting we i moa waes, i blong sakem wan rop no narafala samting blong givhan blong sevem laef blong hem. Long sem fasin, yu nidim blong givhan long fren blong yu, be yu mas stap longwe long wanem we hem i stap mekem.—Jud 22, 23.
I impoten se yu stap longwe, sipos kongregesen i sakemaot fren blong yu. Baebol i givim oda se yu ‘no mas joen’ wetem wan man olsem. (1 Korin 5:11) I tru se yu kea long fren ya. Be yu save halpem hem moa, sipos yu soemaot se yu fasgud long Jeova i bitim we yu joen wetem hem long ol rong blong hem. (Ol Sam 18:25) Maet from we yu no moa joen wetem hem, samting ya nao i save pusum hem blong tingting dip long rong we hem i bin mekem. Impoten moa, bambae Jeova i glad long fasin we yu mekem blong fasgud long Hem.—Proveb 27:11.
Karem Tumas Hevi Samting
Be, plante taem, nating se yumi traehad, i blong nating nomo. Rebekah i tingtingbak long fren blong hem se: “Mi traehad blong givhan long hem. Mi raetem wan leta long hem tu, be hem i no ansa long mi.” Afta we Caroline i traehad blong sam manis blong halpem fren blong hem we i stap long rod blong kasem trabol, hem i “stat blong harem nogud long tingting” blong hem.
I impoten blong luksave se “yumi evriwan i mas talemaot olgeta fasin blong yumi long fes blong God.” (Rom 14:12) I tru se i gud blong givhan long narafala blong karem baden no problem blong hem, be yumi no save karem “basket” blong narafala—hemia i minim, wok we narafala i mas mekem i go long God. Baebol i talem se: “Evri man i gat basket blong hem blong karem.” (Galesia 6:5) Yu yu no bos long ol disisen we fren blong yu i mekem.
Be, i tru se taem yumi luk wan fren we i stap spolem laef blong hem, yumi harem nogud. Wan yangfala man we nem blong hem Mike, i tokbaot taem we hem i mas lego wan fren blong hem, i se: “Mi mi harem nogud tumas. Mi bin frengud wetem Mark mo papa mama blong hem. Tingting blong mi i foldaon bigwan.”
I tru se yumi mas harem nogud olsem taem wan fren i lusum rod. Be, i gud blong tokbaot ol filing blong yu wetem narafala we yu save trastem hem. (Proveb 12:25) Rebekah i talem se: “Papa mama blong mi oli halpem mi blong stretem ol filing blong mi bakegen.” Mo tu, yu save prea long Jeova God mo talemaot olgeta filing blong yu long hem. (Ol Sam 62:8) Caroline i tokbaot samting ya i se: “Prea long Jeova, mo wok blong prij, i halpem mi bigwan. Mo tu, mi traehad blong frengud wetem plante narafala long kongregesen, antap moa, wetem ol woman we oli olfala moa long mi. Mi luksave se yumi evriwan i mas karem frut blong ol fasin we yumi mekem, mo se mi mas gohed nomo long laef blong mi.” Sipos yu mekem olgeta samting ya, bambae yu givhangud long yu wan. Mo tu, maet bambae yu save givhan long fren blong yu we i folem rong rod.
[Ol Futnot]
a Oli jenisim sam nem.
b Wan grup blong man we oli joen wanples blong wosip.
[Tok Blong Pija Long Pej 29]
Traem pulum fren blong yu blong kasem help