Holemstrong Wok Blong Jeova
“Man we i holemstrong long yu bambae yu [Jeova] yu save stap kolosap long hem oltaem.”—2 SAMUEL 22:26.
1. ?Jeova i stap mekem wanem long olgeta we oli stap holemstrong long hem?
OL MAN blong Jeova oli no save pembak hem from ol samting we hem i stap mekem long olgeta. (Ol Sam 116:12) !Ol presen blong hem long saed blong speret mo bodi mo fasin sore blong hem oli nambawan tumas! King Deved blong Isrel bifo i save we Jeova i no save lego tu olgeta we oli stap holemstrong long hem. Deved i talemaot samting ya long wan singsing we hem i wokem “long dei ya we Jeova i sevem hem long han blong ol enemi blong hem mo long han blong [King] Sol.”—2 Samuel 22:1.
2. ?Wanem sam poen we singsing blong Deved i tokbaot long 2 Samuel japta 22?
2 Deved i statem singsing blong hem (we i laenap wetem Sam 18) wetem singsing blong presem Jeova se hem i “Man blong Wokem rod blong man i ronwe long trabol” taem Jeova i ansa long prea blong hem. (2 Samuel 22:2-7) God we i stap long tempel blong hem long heven, i sevem man ya blong hem we i holemstrong long God i aot long han blong ol strong enemi blong hem. (Vas 8-19) Deved i kasem pei blong hem from we hem i stap folem wan rod we i stret mo hem i stap holemstrong long ol rod blong Jeova. (Vas 20-27) Nekis samting we hem i tokbaot, hemia ol samting we hem i mekem long paoa we God i givim. (Vas 28-43) Laswan samting, Deved i tokbaot fasin ya we God i sevem hem long ol man raonabaot long hem we oli stap traem faenem poen long hem mo long ol enemi long narafala nesen mo hem i talem tangkyu long Jeova olsem “Man blong wokem ol bigbigfala samting blong sevem king we hem i putumap mo hem i soemaot kaengud fasin long man ya we Hem i makemaot hem.” (Vas 44-51) Jeova i save sevem yumi tu sipos yumi stap folem wan rod we i stret mo yumi dipen long hem blong givim paoa long yumi.
Fasin Blong Holemstrong i Minim Wanem
3. ?Long saed blong Baebol, wanem mining blong tok ya holemstrong (loyal)?
3 Singsing we Deved i wokem blong soemaot fasin ya we God i sevem hem, i mekem yumi haremgud, i se: “Man we i holemstrong long yu bambae yu [Jeova] yu save stap kolosap long hem.” (2 Samuel 22:26) Hemia Hibru tok ya cha·sidhʹ we i tokbaot man olsem se hem i “man we i stap holemstrong,” no “hem i gat kaengud fasin.” (Ol Sam 18:25, futnot) Tok ya cheʹsedh i givim tingting blong fasin kaen we i joengud wetem wan samting blong gohed kasem plan we fasin ya i joen from, i kamtru. Jeova i soemaot fasin kaen ya long ol man blong hem, olsem we olgeta oli soem fasin ya long hem. Fasin ya we i stret, we i tabu fasin blong holemstrong i minim “kaengud fasin” mo “trufala lav.” (Jenesis 20:13; 21:23) Long Grik haf blong Baebol, “fasin blong holemstrong” i karem tingting blong fasin blong stap klin mo fasin ona, tingting ya i stap long tok ya ho·si·oʹtes mo tok ya hoʹsi·os. Fasin blong holemstrong olsem i minim fasin blong holemstrong bilif mo wosip long God mo i minim se man i givim laef blong hem mo i mekem olgeta wok ya long God long fasin fraetgud. Blong holemstrong long Jeova i minim fasin fasgud long hem long saed blong wosip we i strong olsem wan strong glu.
4. ?Olsem wanem Jeova i soemaot fasin ya we hem i stap tru long ol man?
4 Jeova i soemaot prapa fasin blong hem blong stap holemstrong promes blong hem long ol man long plante rod. Eksampel, hem i jajem ol rabis man from we hem i holemstrong lav blong hem long ol man blong hem mo hem i holemstrong long stret fasin blong jajem man, mo stret fasin. (Revelesen 15:3, 4; 16:5) Fasin blong holemstrong long promes we hem i mekem wetem Ebraham i mekem se hem i gat longfala tingting long ol man Isrel. (2 King 13:23) Olgeta we oli stap holemstrong long God oli save dipen long help blong hem gogo kasem en blong rod ya we oli holemstrong long hem mo oli sua se bambae hem i tingbaot olgeta. (Ol Sam 37:27, 28; 97:10) Jisas i gat paoa from we hem i save se sipos hem i gohed olsem nambawan man blong “stap strong” long wok we God i givim long hem, bambae God i no save fogetem hem long Seol.—Ol Sam 16:10; Ol Wok 2:25, 27.
5. ?From we Jeova i stap holemstrong long promes blong hem, ol man blong hem oli mas mekem wanem, mo wanem kwestin yumi save tingbaot?
5 From we Jeova God i stap holemstrong long promes blong hem, ol man blong hem oli mas holemstrong long hem. (Efesas 4:24) Eksampel, ol man oli mas man blong holemstrong promes blong oli save kam naf blong oli putumap olgeta olsem ol elda blong kongregesen. (Taetas 1:8) ?Wanem samting i mas pusum ol man blong Jeova blong oli holemstrong wok blong hem?
Fasin Tangkyu Long Ol Samting We Oli Lanem
6. ?Olsem wanem yumi mas tingbaot ol samting long Baebol we yumi lanem finis, mo wanem samting yumi mas tingbaot long saed blong save ya?
6 Fasin tangkyu long ol samting we yumi lanem long Baebol i mas pusum yumi blong holemstrong blong mekem wok blong Jeova. Aposol Pol i talem long Timote se: “Yu yu mas holemstrong ol samting ya we mifala i tijim yu long hem bifo, mo we yu bilifgud long hem finis, from we yu save gud wanem man oli tijim yu. Mo yu save tu we taem yu pikinini yet, kam kasem naoia, be yu yu savegud ol tok blong Baebol. Tok ya i save mekem yu yu waes, i save lidim yu long rod ya we God i stap yusum blong sevem olgeta we oli bilif long Jisas Kraes.” (2 Timote 3:14, 15) Tingbaot se save olsemia God i stap givim long yumi tru long “slef ya we i stret mo waes.”—Matyu 24:45-47, NW.
7. ?Olsem wanem ol elda oli mas tingbaot kakae long saed blong speret we God i stap givim tru long slef ya we i stret mo waes?
7 Ol elda nao oli mas gat fasin tangkyu long kakae long saed blong speret we God i stap givim tru long slef ya. Long sam yia bifo sam elda oli no gat fasin tangkyu from ol kakae ya long saed blong speret. Wan woman we i lukluk samting ya i makemgud se ol elda ya oli “toktok smol agens long ol samting we i stap insaed long Wajtaoa, oli no wantem akseptem . . . olsem rod we God i stap yusum blong givimaot trutok blong hem, oltaem oli stap traem blong pulum ol narafala man long tingting ya blong olgeta.” Be, ol elda we oli stap holemstrong oli neva traem blong pulum ol narafala man blong sakemaot ol kakae long saed blong speret we God i stap givim tru long slef ya.
8. ?Olsem wanem sipos yumi no rili luksave fulwan ol poen blong Baebol we slef ya i stap givimaot?
8 Olsem ol Wetnes blong Jeova we yumi givim laef blong yumi finis long hem, yumi evriwan i mas holemstrong long hem mo long ogenaesesen blong hem. Yumi neva mas tingbaot blong tanem baksaed long gudfala laet blong God, folem rod blong apostasia we i save lidim man blong i ded long saed blong speret naoia mo biaen hem i save lus blong olwe. (Jeremaea 17:13) ?Be olsem wanem sipos i hadwok long yumi blong akseptem no luksave fulwan long sam poen long Baebol we slef ya i givim? Nao yumi mas gat tingting daon blong luksave se fastaem yumi lanem trutok weples mo prea from waes fasin blong yumi save winim traem ya go kasem taem we ol poen ya oli kam klia moa.—Jemes 1:5-8.
Fasin Tangkyu From Kampani Blong Ol Kristin Brata
9. ?Olsem wanem 1 Jon 1:3-6 i soemaot se ol Kristin oli mas gat tingting blong joengud?
9 Trufala fasin tangkyu from fasin joengud long medel blong ol Kristin brata blong yumi i pusum yumi blong holemstrong blong mekem wok blong Jeova. Tru ya, fasin fren blong yumi wetem God mo Kraes i no save stapgud sipos tingting ya i no stap. Aposol Jon i talem long ol Kristin we tabu speret i makemaot olgeta, i se: “Ol samting ya we mifala i luk finis, mo we mifala i harem finis, hemia nao mifala i stap talemaot long yufala. Mifala i wantem blong yufala i joen wetem mifala, yufala i kampani [“wosip,” Diaglott] wetem mifala, stret olsem we mifala i joen wetem Papa blong yumi mo Pikinini blong hem Jisas Kraes, nao oltaem mifala i stap kampani wetem tufala. . . . Oraet, nao sipos yumi talem se yumi stap kampani wetem God, be long semtaem nomo yumi stap wokbaot long tudak, hemia yumi stap gyaman nomo, fasin blong yumi i no folem trutok nating.” (1 Jon 1:3-6) Rul ya i stret long olgeta Kristin, nating se oli gat hop blong go long heven no long wol.
10. ?Nating se Yuodia mo Sintike tufala i faenem i had blong winim trabol bitwin long tufala, Pol i soemaot wanem tingting long tufala?
10 Evriwan i mas traehad blong holem tingting ya blong stap joengud. Eksampel, i luk olsem i hadwok long tufala Kristin woman ya, Yuodia mo Sintike, blong winim wan trabol we i stap bitwin tufala. Pol i talem long tufala i se: “Yutufala i mas gat wan tingting nomo.” Hem i gohed i se: “Mo yu tu we yumitufala i bin wok tugeta longtaem finis, mi wantem blong yu yu givhan long tufala woman ya. Tufala ya i hadwok finis long ol wok blong gud nyus blong Kraes, wetem mi, mo Klemen, mo ol narafala man ya we oli wok wetem mi. Nem blong olgeta ya oli stap finis long buk ya blong God we nem blong olgeta we oli gat laef oli stap long hem.” (Filipae 4:2, 3) Ol woman ya we oli fasgud long God oli stap wok wetem Pol mo ol narafala man “long ol wok blong gud nyus,” mo hem i bilif se tufala ya oli stap long medel blong olgeta we “nem blong olgeta ya oli stap finis long buk ya blong God we nem blong olgeta we oli gat laef oli stap long hem.”
11. ?Sipos wan trufala Kristin i kasem wan trabol long saed blong speret, wanem samting yumi mas tingbaot?
11 Ol Kristin oli no stap werem wan baj blong soemaot wok we oli stap mekem insaed long ogenaesesen blong Jeova mo blong soemaot olsem wanem oli stap holemstrong blong mekem wok blong hem. !Sipos wan i gat wan trabol long saed blong speret, i no soemaot lav sipos ol narafala long kongregesen oli fogetem se hem i bin holemstrong wok blong Jeova long plante yia finis! I luk olsem we, man we Pol i tokbaot hem olsem “yumitufala i bin wok tugeta” hem i wan brata we i laekem blong givhan long ol narafala man. Sipos yu yu wan elda, ?yu yu wan man we yu “wok tugeta” wetem narafala man, yu yu rere blong givhan long wan kaen fasin? I gud we yumi evriwan i tingbaot ol gudfala wok we ol narafala man blong bilif oli bin mekem, olsem we God i stap mekem, mo long kaengud fasin yu save givhan long ol trabol blong olgeta.—Galesia 6:2; Hibrus 6:10.
No Gat Narafala Ples Blong Go
12. ?Taem ol tok blong Jisas i mekem “plante man blong hem oli gowe long hem,” Pita i mekem wanem?
12 Sipos yumi stap tingbaot se i no gat narafala ples we yumi save go long hem blong kasem laef we i no save finis, bambae samting ya i pusum yumi blong holemstrong blong mekem wok blong Jeova wetem ogenaesesen blong hem. Taem ol tok blong Jisas i mekem “plante man blong hem oli gowe long hem,” hem i askem ol aposol blong hem i se: “?Olsem wanem long yufala? ?Yufala tu i wantem gowe long mi?” Pita i ansa se: “?Masta, mifala i save go long hu? Yu nomo yu gat ol tok blong laef ya we i no save finis. Mo mifala i bilif finis long yu. Mifala i save finis we yu yu Tabu Man ya blong God.”—Jon 6:66-69.
13, 14. (a) ?From wanem God i no glad long skul blong ol man Isrel (Judaism) long faswan handred yia? (b) ?Wan Wetnes blong Jeova we i stap longtaem long trutok i talem wanem long saed blong ogenaesesen blong God long wol?
13 “Ol tok blong laef ya we i no save finis” oli no stap long skul blong ol man Isrel long faswan handred yia K.T. Bigfala sin blong skul ya se hem i sakem Jisas we hem i Mesaea. Olgeta defdefren rod blong skul ya blong ol man Isrel (Judaism) i no stanap long Hibru haf blong Baebol. Ol Sadusi oli no bilif se i gat ol enjel mo oli no bilif long laef bakegen long ded. Nating se ol Farisi oli no agri wetem ol Sadusi long ol bilif ya, be oli mekem Tok blong God i nating nomo from ol kastom blong olgeta. (Matyu 15:1-11; Ol Wok 23:6-9) Ol kastom ya oli mekem ol man Jyu oli stap kalabus long olgeta mo i mekem hadwok long plante man blong oli akseptem Jisas Kraes. (Kolosi 2:8) Strong tingting we Sol (Pol) i gat blong folem “ol fasin blong skul blong ol man Isrel” i mekem se Pol i stap ronem ol man blong Kraes be hem i no luksave.—Galesia 1:13, 14, 23.
14 Jeova i no laekem skul ya blong ol man Isrel (Judaism), Hem i blesem ogenaesesen blong ol man blong Pikinini blong hem—‘wan kampani blong ol man we oli strong blong mekem ol gudfala samting.’ (Taetas 2:14) Ogenaesesen ya i stap yet kam kasem tede, mo wan Wetnes blong Jeova we i stap longtaem long hem i tokbaot ogenaesesen ya i se: “Sipos i gat wan samting we i impoten moa long mi, hemia i fasin blong stap kolosap long ogenaesesen blong Jeova long wol. Ekspiryens blong mi bifo i tijim se i no stret nating blong stanap long tingting blong man nomo. Taem mi luksave samting ya, mi wantem tumas blong stap wetem gudfala ogenaesesen ya. ?Sipos no, olsem wanem wan man i save mekem Jeova i glad long hem mo kasem blesing from?” I no gat narafala ples moa blong go long hem blong mekem God i glad long yu mo kasem laef we i no save finis.
15. ?From wanem yumi mas wok tugeta wetem ogenaesesen blong Jeova long wol mo wetem olgeta we oli gat wok insaed long hem?
15 Hat blong yumi i mas pusum yumi blong wok tugeta wetem ogenaesesen blong Jeova from we yumi save se ogenaesesen ya nomo Jeova i stap lidim wetem tabu speret blong hem mo ogenaesesen ya i stap talemaot nem blong hem mo ol plan blong hem. Tru ya, olgeta we oli stap karem ol hevi responsabiliti insaed long hem oli no stretgud olgeta. (Rom 5:12) Be “kros blong Jeova i strong” agens long Eron mo Miriam taem tufala i wantem faenem ol mastik blong Moses mo tufala i fogetem se i no tufala we God i givim responsabiliti long tufala, be hem i givim long Moses. (Namba 12:7-9) Tede, ol Kristin we oli stap holemstrong oli wokgud tugeta wetem “ol man we i stap lidim yufala” from we hemia samting we Jeova i wantem. (Hibrus 13:7, 17) Fasin blong stap go oltaem long ol miting mo givim ansa we i givhan long narafala “blong mekem ol gudfala fasin,’ oli soemaot se yumi stap holemstrong.—Hibrus 10:24, 25.
Leftemap Tingting Blong Narafala
16. ?Wanem samting yumi mas wantem mekem long ol narafala man, we i save pusum yumi blong holemstrong blong mekem wok blong Jeova tu?
16 Fasin blong wantem leftemap tingting blong ol narafala i mas pusum yumi tu blong holemstrong blong mekem wok blong Jeova. Pol i raetem se: “Save ya i stap mekem tingting blong man i go antap, i blong flas nomo. Be fasin ya blong laekem God mo blong laekem ol man, hem i stap mekem man i go antap.” (1 Korin 8:1) From we wankaen save i save mekem man we i kasem i flas, taswe Pol i minim se lav i leftemap tu, tingting blong olgeta we oli gat fasin ya. Wan buk we tufala tija ya Weiss mo English, tufala i raetem, hem i talem se: “Man we i gat fasin ya lav, oltaem ol man oli stap laekem hem tu. Fasin blong mekem i gud long narafala man mo blong tingbaot evri haf blong laef blong man, . . . hem i gat paoa long man ya we i stap soem ol filing olsem mo tu hem i gat paoa long man we hem i stap kasem ol filing ya mo from samting ya hem i mekem tufala evriwan i glad.” Taem yumi soem lav, yumi leftemap tingting blong narafala mo tingting blong yumi wanwan, olsem Jisas i talem long ol tok blong hem, i se: “Man we i stap givim presen i go, hem i save harem gud moa, i winim man we i stap kasem presen blong hem.”—Ol Wok 20:35.
17. ?Olsem wanem lav i mekem ol man we oli slak oli kam strong, mo lav bambae i blokem yumi long wanem?
17 Long 1 Korin 8:1, Pol i yusum Grik tok ya a·gaʹpe, we i minim lav we i stanap long stret fasin. Fasin ya i mekem man we i slak i kam strong, man we i gat lav hem i gat longfala tingting mo hem i kaen, hem i save holemstrong mo i save stanap strong longtaem long olgeta samting, mo fasin ya i no save lus samtaem. Lav ya i tekemaot ol filing we oli no stret, olsem flas, mo fasin jelas. (1 Korin 13:4-8) Lav olsem bambae i mekem se yumi no stap toktok smol agens long ol brata blong yumi, we oli no stretgud olgeta tu olsem yumi. Bambae fasin ya i blokem yumi blong yumi no kam olsem ol “man we oli agensem God” we “oli kam joen” long ol trufala Kristin long faswan handred yia. Ol man ya “oli no gat respek long ol masta, mo oli tok nogud long olgeta we oli gat haenem,” (NW) i klia we oli stap talem gyaman tok long saed blong ol Kristin man blong lukaot we tabu speret i makemaot olgeta we oli gat haenem blong olgeta. (Jud 3, 4, 8) Blong stap holemstrong long Jeova, yumi neva mas foldaon long ol samting blong traem man blong i mekem sem mak long olgeta ya.
!Blokem Devel Setan!
18. ?Setan i wantem mekem wanem long ol man blong Jeova, mo from wanem hem i no save mekem olsem?
18 Taem yumi save se Setan i wantem spolem fasin joengud blong yumi ol man blong God, samting ya i mas mekem se yumi wantem moa blong holemstrong blong mekem wok blong Jeova. Setan i wantem tu blong spolem olgeta man blong God, mo samtaem ol man blong Setan long wol oli kilim ded sam trufala man blong wosip long God. Be God bambae i no letem Setan i kilim evriwan i ded. Jisas i ded blong “bambae i save brekem paoa blong Setan ya, we i holem paoa blong ded.” (Hibrus 2:14) Ples we Setan i save wok long hem i kam smol moa taem olgeta long heven oli sakemaot hem afta we Kraes i kam King long 1914. Mo long stret taem we Jeova i wantem, bambae Jisas i finisim Setan mo ogenaesesen blong hem.
19. (a) ?Wanem woning we magasin ya bifo finis i stap givimaot long saed blong fasin blong Setan? (b) ?Blong no foldaon long ol trap blong Setan, yumi mas lukaotgud long wanem samting taem yumi stap wetem ol narafala man blong bilif?
19 Bifo, Wajtaoa i talemaot se: “Sipos Devel Setan i save mekem ol man blong God oli seraot, i save mekem olgeta oli rao mo oli faet, no oli soem mo gat fasin blong tingbaot olgeta nomo we i save lidim olgeta blong oli no moa gat lav blong ol brata blong olgeta, bambae hem i save spolem olgeta.” (The Watch Tower, Mei 1, 1921, pej 134) Yumi no mas letem Setan i spolem fasin joengud blong yumi, olsem taem hem i pulum yumi long fasin blong gyaman blong spolem nem blong narafala no rao wetem narafala. (Levitikas 19:16) I gud blong Setan i no mas winim yumi long wan fasin we i pulum yumi blong spolem olgeta we oli stap holemstrong blong mekem wok blong Jeova mo mekem laef i strong tumas long olgeta. (Lukluk 2 Korin 2:10, 11.) Be, yumi folem ol tok blong Pita se: “Yufala i mas lukaot gud. Yufala i mas rere. Enemi ya blong yufala Setan, hem i stap raon long yufala oltaem. Hem i olsem wan laeon we i stap singaot bigfala, i stap lukaot man blong i kakae. Yufala i mas stanap strong long bilif blong yufala, blong blokem hem.” (1 Pita 5:8, 9) Taem yumi stanap strong agensem Setan, yumi save holem fasin joengud blong yumi ol man blong Jeova.—Ol Sam 133:1-3.
Prea Blong Dipen Long God
20, 21. ?Olsem wanem fasin blong dipen long Jeova long prea i joen wetem fasin blong holemstrong blong mekem wok blong Jeova?
20 Fasin blong prea blong dipen long God bambae i givhan long yumi blong stap gohed blong stap tru long Jeova blong mekem wok blong hem. Taem yumi luk se hem i stap ansa long ol prea blong yumi, yumi kam moa kolosap long hem. Fasin blong dipen long Jeova God long prea, Pol i bin tokbaot taem hem i talem se: “Nao long evri ples, mi wantem ol man oli ona long God, nao oli leftemap han blong olgeta blong prea blong hem, we oli no gat kros, oli no gat rao.” (1 Timote 2:8) !Eksampel, i impoten tumas we ol elda oli save dipen long Jeova long prea! Fasin olsem i soemaot se oli holemstrong long Jeova long taem blong miting blong tokbaot ol bisnes blong kongregesen. Fasin ya bambae i givhan blong blokem ol rao mo ol fasin kros we oli save kamaot.
21 Fasin blong dipen long Jeova God long prea i givhan long yumi blong mekemgud ol wok blong hem. Wan man we hem i stap holemstrong long Jeova blong mekem wok blong hem long plante yia finis i talem se: “Fasin blong yumi blong rere blong akseptem enikaen wok we oli givim long yumi long ogenaesesen blong God long olgeta ples long wol, mo fasin blong yumi blong holem wok blong yumi, yumi no lego, i save mekem God i glad long fasin traehad blong yumi. Nating sipos wok we oli givim long yumi i luk olsem we ol man oli no tinghae long hem nating, be sipos i no gat man blong mekem wok ya, yumi no save mekem plante impoten wok. Taswe sipos yumi gat tingting daon mo yumi gat rili intres blong leftemap nem blong Jeova be i no nem blong yumi nomo, nao bambae yumi save se oltaem bambae yumi ‘stanap strong, no slak, mo yumi wok strong long ol wok ya blong Masta blong yumi.’—1 Korin 15:58.
22. ?Olsem wanem plante blesing we Jeova i givim oli mas pusum yumi blong holemstrong long God?
22 Nating se yumi stap mekem wanem kaen samting long wok blong Jeova, yes, yumi no save pembak hem long ol samting we hem i stap mekem long yumi. !Yumi stap sef insaed long ogenaesesen blong God, long medel blong ol fren blong God! (Jemes 2:23) Jeova i blesem yumi wetem fasin joengud we i stanap strong from lav blong ol brata, mekem se Setan i no save tekemaot fasin ya. Taswe i gud yumi stap holemstrong long Papa blong yumi long heven we i stap kolosap long yumi mo wok wanples wetem ol man blong hem. I gud we yumi mekem wok blong Jeova long fasin we i tru naoia mo gogo i no save finis.
[Futnot]
a Fasin blong lego trutok mo tanem baksaed long hem.
?Olsem Wanem Yu Ansa?
◻ ?I minim wanem blong stap holemstrong long God?
◻ ?Wanem sam samting we i mas pusum yumi blong holemstrong blong mekem wok blong Jeova?
◻ ?From wanem yumi mas blokem Setan?
◻ ?Olsem wanem prea i save givhan long yumi blong stap holemstrong long Jeova?
[Tok Blong Pija Long Pej 23]
Ol man blong Jeova we oli stap holemstrong long hem oli no letem Enemi blong olgeta, Devel Setan we i olsem laeon i spolem fasin joengud blong olgeta