Wajtaoa LAEBRI LONG INTENET
Wajtaoa
LAEBRI LONG INTENET
Bislama
  • BAEBOL
  • OL BUK
  • OL MITING
  • wp16 No. 1 pp. 12-14
  • ?I Tru Se Pita Nao i Faswan Pop?

I no gat video yet long haf ya.

Sori, i gat problem taem i stap lodem video ya.

  • ?I Tru Se Pita Nao i Faswan Pop?
  • Wajtaoa Pablik—2016
  • Ol Sabtaetol
  • Sem Samting
  • “LONG STON YA BAMBAE MI STANEMAP JOS BLONG MI”
  • “YU YU PITA . . . ”
  • ?POP NAO I TEKEM PLES BLONG PITA?
  • Beregraon Blong Pita—?Long Vatikan?
    Wajtaoa—1994
  • !Yumi Mas Holemstrong Long Bilif Blong Yumi We I Sas Tumas!
    Wajtaoa—1997
Wajtaoa Pablik—2016
wp16 No. 1 pp. 12-14

?I Tru Se Pita Nao i Faswan Pop?

Wan ripot we i kamaot long VATICAN INFORMATION SERVICE, VATICAN CITY, 13 MAJ 2013, i talem se: “Katolik Jos i putumap Cardinal Jorge Mario Bergoglio, S.J., olsem namba 265 Pop, we i tekem ples blong Pita.”

Man ya VINCENT ERMONI, i raetem tok ya long THE PRIMACY OF THE BISHOP OF ROME DURING THE FIRST THREE CENTURIES 1903, we i talem se: “Bisop blong Rom i hae moa long olgeta man blong evri Jos, from we hem nao i tekem ples blong Tabu Pita, aposol ya we Jisas Kraes i putumap hem blong lukaot long jos blong hem.”

Long 18 JULAE 1870 THE FIRST VATICAN COUNCIL i talemaot se: “Sipos wan man i talem se . . . Pop blong Rom i no man ya we i tekem ples blong Pita, aposol we Jisas Kraes i putumap hem, man ya i wan rabis man from we hem i stap agensem tijing blong Baebol.”

PLANTE milian man we oli joen long Katolik skul, oli mas bilif mo obei long tijing ya we faswan Kaonsel blong Vatican i stanemap long yia 1870. Nating se i olsem, i gud blong tingbaot ol kwestin ya: ?Tijing ya i kamaot long Baebol? ?I tru se Pop Francis i tekem ples blong aposol Pita? ?Mo i tru se Pita nao i faswan Pop?

“LONG STON YA BAMBAE MI STANEMAP JOS BLONG MI”

Desisen we Kaonsel blong Vatican i mekem long yia 1870, i folem save we i stap long Matiu 16:16-19 mo Jon 21:15-17. Ol vas ya mo sam narafala vas bakegen long Baebol, oli tokbaot stori blong Jisas mo Pita mo oli soemaot se Pita i gat wan impoten wok blong mekem long taem blong ol Kristin bifo. Long faswan taem we Jisas i mitim Pita, hem i talem se Pita bambae i strong blong mekem ol gudfala fasin. (Jon 1:42) ?Be, i tru se Jisas i talem se Pita i hae moa long ol narafala?

Jisas i talem long Pita, long Matiu 16:17, 18, se: “Mi talem long yu, yu yu Pita [we i minim “Wan Smol Ston”], mo long ston ya bambae mi stanemap jos blong mi.”a ?Yu ting se tok ya blong Jisas, i min se bambae hem i stanemap “jos” no kongregesen blong hem long Pita we i wan man nomo? ?I tru se Pita bambae i kam lida blong ol disaepol blong Jisas? ?Ol narafala disaepol blong Jisas we oli stap long taem ya, oli tingbaot wanem taem oli harem tok blong Jisas? Ol Gospel oli tokbaot se sam taem afta we Jisas i talem tok ya, ol disaepol oli raorao from tingting ya se hu nao i hae moa long olgeta. (Matiu 20:20-27; Mak 9:33-35; Luk 22:24-26) Sipos Jisas i talem finis long Pita se hem i hae moa long ol narafala aposol, ?i stret we oli raorao se hu i hae moa long olgeta?

?Pita i tingbaot wanem taem Jisas i talem ol tok ya long hem? Pita i wan man Isrel, mo hem i savegud ol profet tok we oli tokbaot wan “ston” no “fandesen.” (Aesea 8:13, 14; 28:16; Sekaraea 3:9) Taem Pita i raetem wan leta i go long ol Kristin, hem i eksplenem se tok ya “fandesen,” i minim Masta Jisas Kraes we i Mesaea. Pita i yusum Grik tok ya pe’tra (hemia sem tok we i Jisas i talem long Matiu 16:18) blong minim Jisas Kraes nomo.—1 Pita 2:4-8.

Aposol Pol i wan gudfala man blong Masta Jisas. ?Olsem wanem? ?Pol i bilif se Jisas i talem se Pita i hae moa long ol narafala? Long wan leta we Pol i raetem i go long ol fas Kristin, hem i tokbaot Pita wetem sam narafala Kristin se oli olsem “ol stamba pos blong kongregesen.” From we long tingting blong Pol, i gat plante Kristin we oli olsem ol ‘stamba pos.’ (Galesia 2:9) Taswe, sipos Jisas i putumap Pita olsem hed blong kongregesen, ?from wanem ol Kristin oli luk Pita se hem i sem mak long ol narafala Kristin we oli olsem ol stamba pos?

Taem Pol i raetem leta blong tokbaot nogud fasin we Pita i mekem long ol man, hem i toktok wetem respek mo i se: “Mi tok strong long hem from we i klia nomo se hem i rong.” (Galesia 2:11-14) Pol i no gat tingting ya se Kraes i stanap jos no kongregesen blong hem long Pita, no long wan narafala sinman. Be hem i bilif se Jisas Kraes nao, i fandesen ya we kongregesen i stanap long hem. Mo long tingting blong Pol, “ston ya hem i Kraes.”—1 Korin 3:9-11; 10:4.

“YU YU PITA . . . ”

Taswe, ?olsem wanem yumi save kasemsave long toktok ya se: “Yu yu Pita, mo long ston ya bambae mi stanemap jos blong mi”? Blong kasemsave stret, yumi mas ridim ol vas we oli stap raonabaot. ?Jisas mo Pita tufala i stap tokbaot wanem? Jisas i jes askem nomo long ol disaepol blong hem se: “?Yufala i stap talem se mi mi hu?” Wantaem nomo Pita i ansa se: “Yu yu Mesaea, yu pikinini blong God ya we i laef i stap.” From samting ya, Jisas i glad long Pita mo i talem se, bambae hem i stanemap “jos” blong hem no kongregesen long wan “ston” we i strong moa. Ston ya hem i Jisas, man ya we Pita i soemaot se hem i bilif long hem.—Matiu 16:15-18.

?Olsem wanem yumi save kasemsave long tok ya blong Jisas se: “Yu yu Pita, mo long ston ya bambae mi stanemap jos blong mi”?

Folem tingting ya, plante “Bigman Blong Ol Jos” oli raetem se Kraes nao i ston ya we Matiu 16:18 i tokbaot. Eksampol, wan bigman blong jos we nem blong hem Augustine, i raetem plante yia bifo se: “Kraes i talem se: ‘Long ston ya bambae mi stanemap jos blong mi.’ Ston ya hem i Kraes from we Pita i bin talem long hem se: ‘Yu yu Kraes ya, yu yu Pikinini blong God.’ Taswe, folem tok ya we Pita i talem, Kraes i talem se hem bambae i stanemap jos blong hem long ston ya.” Augustine i talem bakegen se “Ston ya (Petra) hem i Kraes.”

Ol man we oli bilif se tijing ya blong Katolik i tru, maet oli luk Augustine mo ol narafala bigman blong jos, se oli stap agensem tok blong Baebol. Ulrich Luz wan man Swiselan we i man blong stadi long Baebol, i talem se tede, ol man we oli gat hae save long Baebol mo oli no agri long tijing ya blong Katolik, oli stap brekem loa we Kaonsel blong Vatican i stanemap long yia 1870.

?POP NAO I TEKEM PLES BLONG PITA?

Aposol Pita i neva save taetel ya “pop.” Long ol yia bifo kam kasem ol yia 800, plante bisop we oli no blong Rom oli yusum taetel ya pop blong tokbaot olgeta. Nating se i olsem, afta long ol yia 1000, taetel ya pop i kam ofisol mo plante man oli save long hem. Mo tu, ol fas Kristin oli save se Pita i sem mak long ol narafala mo hem i no gat wan taetel we hem i pasem long ol narafala man. Taswe, Martin Hengel blong Jemani we i gat hae save long Baebol, i talem se “ol man we oli stadi long Baebol mo histri, oli no gat pruf blong soemaot se i gat ol man we oli tekem ples blong Pita olsem ol ‘hae man’ blong jos.”

Folem ol save we yumi tokbaot: ?I tru se Pita nao i faswan pop? ?I gat sam narafala man we oli tekem ples blong hem? Katolik skul i bilif se pop i hae moa long olgeta man, ?tijing ya i kamaot long Baebol? Ansa blong ol kwestin ya hemia se, nogat. Jisas i stanemap jos no trufala kongregesen, long hem wan nomo. (Efesas 2:20) From samting ya, wanwan long yumi i mas tingbaot impoten kwestin ya se, ?Mi mi faenem trufala kongregesen ya finis?

a Ol vas blong Baebol we oli yusum long haf ya, oli kamaot long New American Bible, blong Katolik. Baebol ya i stap long ofisol Websaet blong Vatican.

Stat Blong Tijing Ya Se Pop i Hae Moa Long Olgeta Man Long Jos

  • Yia 32 Kristin Taem: Jisas i talemaot se bambae hem i stanemap jos no kongregesen blong hem, long hem wan. Hem i no givim wan taetel long aposol Pita

  • Yia 55-64: Long sam leta blong aposol Pol mo Pita, tufala i eksplenem se Jisas nao i fandesen blong Kristin kongregesen

  • Yia 254-257: Stephen we i bisop blong Rom, i talem se hem i hae moa long ol narafala bisop mo hem nao i tekem ples blong Pita. Be ol narafala bisop olsem Firmilian blong Caesarea mo Cyprian blong Carthage, tufala i agensem toktok we Stephen i talem

  • Yia 296-304: Faswan taem we taetel ya “papa,” no “pop,” i kamaot blong tokbaot bisop blong Rom

  • Ol yia 400: Wan narafala bisop blong Rom we nem blong hem Leo I, i yusum Matiu 16:18 blong soemaot se hem i hae moa long ol narafala bisop

  • Ol yia 500: Taetel ya papa (pop) oli yusum plante taem blong tokbaot ol bisop blong Rom. Be ol bisop we oli no blong Rom, olgeta tu oli gohed blong yusum taetel ya kasem ol yia 800

  • Yia 1075: Gregory VII i talem se “pop” i wan taetel we bisop blong Rom nomo i gat raet blong yusum. Hem i raetem lis blong ol samting we oli soemaot paoa no raet blong wan pop long Dictatus Papae (Papal Dictates). Wan man blong raetem histri i talem se ol tok ya blong hem i mekem se pop i “kam olsem man we i tekem ples blong Kraes”

  • Yia 1870: Fas Kaonsel blong Vatican i talemaot se “Pop blong Rom hem i man we i tekem ples blong Pita, Prins blong ol Aposol, hem i stret Man blong Wok blong Kraes, mo i Hed blong olgeta Jos”

    Ol buk long Bislama (1987-2026)
    Logaot
    Login
    • Bislama
    • Serem
    • Setemap Olsem Yu Wantem
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Ol Rul
    • Privacy Policy
    • Privacy Settings
    • JW.ORG
    • Login
    Serem