MWBR18 11 Laif ahn Minischri Meetin Werkbuk Risaach Infamayshan
NOVEMBA 5-11
CHREZHAZ FAHN DI WERD A GAAD | JAN 20-21
“Yoo Lov Mee Moa Dahn Eniting Els?”
(Jan 21:1-3) Aftawodz Jeezas apyaa tu di disaipl dehn agen bai Gyalilee Lagoon. Dis da how ih du it: 2 Saiman Peeta ahn Tamas, hoofa niknaym da-mi di Twin, ahn Natanyel, weh kohn fahn Kayna da Gyalilee, ahn Zebidee too son dehn, lang wid too moa a Jeezas disaipl dehn, mi meet op deh. 3 Saiman Peeta tel dehn seh, “Ai gwehn goh fishin.” Den di res a dehn seh tu ahn, “Mek wi goh wid yu.” Soh dehn gaan owt eena di boat, bot da nait dehn neva kech notn.
(Jan 21:4-14) Lee bit afta day brok, Jeezas mi-di stan op pahn di shoa, bot di disaipl dehn neva noa dat da mi hihn. 5 Jeezas hala tel dehn seh, “Mi fren, unu noh kech no fish, noh chroo?” Dehn ansa seh, “No, wi noh kech notn.” 6 Jeezas tel dehn seh, “Chroa unu net pahn di rait said a di boat, ahn unu wahn kech sohn.” Soh dehn chroa dehn net, ahn dehn kech soh moch fish dat dehn kudn eevn haal it een. 7 Di disaipl weh Jeezas mi lov tel Peeta, “Bwai, da di Laad!” Wen Saiman Peeta yehr seh dat da mi di Laad, ih hori haal aan di kloaz weh ih mi tek aaf. Den ih jomp eena di waata. 8 Bot di ada disaipl dehn mi-di kom eena di boat di jreg di net ful a fish bihain dehn, kaa dehn oanli mi deh bowt wahn honjrid yaad fahn shoa. 9 Wen dehn reech shoa, dehn si fish di kuk pahn faiya koal. Bred mi dehdeh tu. 10 Jeezas tel dehn seh, “Bring som a di fish weh unu jos kech.” 11 Soh Saiman Peeta gaahn pahn di boat ahn haal di net pahn shoa. Wahn honjrid ahn fifti-chree big fish mi eena di net, ahn stil di net neva bos. 12 Jeezas tel dehn seh, “Unu kohn kohn jrink tee.” Non a di disaipl dehn neva dayr aks ahn seh, “Da hoo yoo?” kaa dehn mi noa seh dat da mi di Laad. 13 Den Jeezas kohn ahn tek di bred ahn gi dehn; den ih gi dehn di fish sayhn way. 14 Dis mi mek chree taim Jeezas apyaa tu ih disaipl dehn afta ih mi rayz op bak fahn di ded.
(Jan 21:15-19) Wen dehn don eet, Jeezas seh tu Saiman Peeta, “Saiman, yoo weh da Jan son, yoo lov mee moa dahn eniting els?” Peeta tel Jeezas seh, “Yes Laad, yoo noa Ai lov yoo.” Jeezas tel ahn seh, “Feed mi lam dehn, den.” 16 Jeezas aks Peeta wahn sekant taim, “Saiman, yoo weh da Jan son, yoo lov mee?” Peeta ansa seh, “Yes Laad, yoo noa Ai lov yoo.” Jeezas seh, “Wel, ten tu mi sheep dehn den.” 17 Den Jeezas aks ahn wahn terd taim seh, “Saiman, yoo weh da Jan son, yoo lov mee?” Peeta mi feel hert kaa Jeezas aks ahn if ih lov ahn chree taim. Peeta tel Jeezas seh, “Laad, yoo noa evriting. Yoo noa Ai lov yoo.” Jeezas seh, “Wel den, feed mi sheep dehn. 18 Ah di tel yu di chroot, wen yu mi yonga, yu yoostu put aan yu oan kloaz, ahn goh weh yu waahn. Bot wen yu get oal, yu wahn schrech owt yu han dehn ahn den sohnbadi els wahn put aan yu kloaz fi yu, ahn kehr yu weh yu noh waahn goh.” 19 Jeezas seh dat fi mek Peeta noa weh kaina det ih mi wahn ded, ahn dat da kaina det mi wahn aana Gaad. Afta dat, Jeezas tel Peeta, “Fala mi.”
nwtsty stodi noat dehn pahn Jan 21:15, 17
Jeezas seh tu Saiman Peeta: Dis kanvasayshan bitween Jeezas ahn Peeta mi hapm wahn lee wail afta Peeta mi disoan Jeezas chree taimz. Jeezas mi aks Peeta chree kweschanz soh ih kuda mi noa how hihn mi reeli feel bowt ahn, tu di point dat “Peeta mi feel hert.” (Jan 21:17) Di akonk da Jan 21:15-17 yooz too difrent Greek verb: a·ga·paʹo, weh meen lov, ahn phi·leʹo, weh meen fi ga afekshan (NW). Too taimz Jeezas mi aks Peeta: “Yoo lov mee?” Dehnya too taimz Peeta mi seh dat ih mi ga afekshan fi Jeezas fahn di batam a ih haat. Fainali, Jeezas mi aks: “Yoo ga afekshan fi mee?”(NW) Agen, Peeta mi seh yes. Eech taim Peeta mi seh dat ih mi ga lov fi ahn, Jeezas wuda point owt dat dis lov an afekshan shuda moov ahn fi feed ahn shepad ih disaipl dehn eena wahn spirichwal way. Jeezas mi kaal dehn ih lam dehn, er lee sheep. (Jan 21:16, 17; 1Peet 5:1-3) Jeezas mi gi Peeta di apachooniti fi proov ih lov chree taimz, ahn den ih giv ahn di rispansabiliti fi tek kyaa a di sheep dehn. Eena dis way, Jeezas mek shoar dat Peeta neva ga eni dowt dat hihn mi fagiv ahn fi di chree taimz weh ih disoan ahn.
yoo lov mee moa dahn eniting els?: Di frayz “moa dahn eniting els” ku ga difrent meenin. Sohn teecha weh stodi hischri prifaa fi yooz wahn meenin laik “yoo lov mee moa dahn how yu lov dehnya ada disaipl?” er “yoo lov mi moa dahn how dehnya disaipl lov mee?” Bot, di frayz “yoo lov mi moa dahn eniting els?” praabli di rifaa tu di fish weh dehn mi kech er di tingz weh mi ga fi du wid di fishin bizniz. Soh di hoal aidyaa bowt dis vers ku bee: ‘Yoo lov mi moa dahn mateeryal tingz er yu jab? If soh, feed mi lam dehn.ʼ Dat da-mi di rait kweschan fi Peeta sayka weh ih mi du eena di paas. Eevn doa Peeta da-mi wan a Jeezas fos disaipl dehn (Jan 1:35-42), hihn neva staat tu fala Jeezas rait away. Insted, hihn gaahn bak tu ih fishin bizniz. Sohn monts layta, Jeezas mi tel Peeta fi lef da prafitabl bizniz ahn help “kech peepl fi Gaad.” (Mach 4:18-20; Lk 5:1-11) Agen, wahn lee wail afta Jeezas det, Peeta mi seh dat ih gwehn fishin, ahn di ada apasl dehn jain lang wid ahn. (Jan 21:2, 3) Soh ih luk laik Jeezas mi-di shoa Peeta dat ih mi need fi mek wahn impoatant disizhan: Hihn mi ga di chois fi eeda put di fishin bizniz fos er fi du di werk fi provaid spirichwal food fi Jeezas lam dehn, er falowaz.—Jan 21:4-8.
wahn terd taim: Peeta mi disoan ih Laad chree taimz. Soh now, Jeezas mi gi Peeta wahn nada apachooniti fi seh how ih mi reeli feel chree taimz. Wen Peeta mi du dat, Jeezas mi tel ahn dat if ih put spirichwal tingz heda evriting els, den hihn wuda di shoa chroo lov an afekshan. Peeta, lang wid sohn ada rispansabl bradaz, wuda feed, inkorij, ahn tek kyaa a Jeezas faytful falowaz. Eevn doa dehnya falowaz mi anointid, dehn mi stil need fi eet eena wahn spirichwal way.—Lk 22:32.
Saach fi Spirichwal Chrezhaz
(Jan 20:17) Jeezas tel ahn seh, “Yu mosn hoal aan tu mi kaa Ah noh gaan op da mi Faada yet. Soh goh da mi breda dehn ahn tel dehn seh, ‘Ah gwehn op da mai Faada, weh da fi unu Faada tu, an Ah gwehn da mai Gaad, weh da fi unu Gaad tu.ʼ”
nwtsty stodi noat pahn Jan 20:17
Yu mosn hoal aan tu mi: Di Greek verb haʹpto·mai ku meen eeda “fi toch” er “fi hoal aan tu; fi heng pan.” Sohn chranslayshan seh Jeezas werdz laik dis: “Noh toch mi.” Bot Jeezas neva meen dat hihn neva waahn Mayri Magdaleen toch ahn, bikaaz wen sohn ada uman mi si hihn afta Jehoava rezorek ahn, Jeezas neva stap dehn wen dehn mi “hoal aan tu ih fut.” (Mach 28:9) Ih luk laik Mayri Magdaleen mi frayd dat Jeezas mi soon gwehn op da hevn. Bikaaz shee mi reeli waahn deh wid ih Laad, shee mi hoal aan tait tu Jeezas soh dat ih noh goh no way. Soh fi kanvins Mayri dat ih neva gwehn op da hevn yet, ih tel ahn fi stap hoal aan tu hihn, an insted, fi goh ahn tel ih disaipl dehn bowt di gud nyooz a ih rezorekshan.
(Jan 20:28) Tamas seh, “Mi Laad ahn mi Gaad!”
nwtsty stodi noat pahn Jan 20:28
Mi Laad ahn mi Gaad!: Lit., “Di Laad a mi ahn di Gaad [ho the·osʹ] a mi!” Sohn teechaz weh stodi langwij seh dat Tamas seh dis bikaaz ih mi sopraiz, bot dat hihn akchwali mi-di seh it tu Gaad, di Faada, noh tu Jeezas. Adaz seh dat eena di orijinal Greek dehndeh werdz di rifaa tu Jeezas. Eevn if dat da chroo, wi andastan di meenin a dis ekspreshan “mi Laad ahn mi Gaad” bays pahn di res a di Skripchaz. Bifoa dis, Jeezas mi sen ih disaipl dehn di mesij, “Ah gwehn op da mai Faada, weh da fi unu Faada tu, an Ah gwehn da mai Gaad, weh da fi unu Gaad tu.” Soh den, no reezn noh deh fi bileev dat Tamas mi tink dat Jeezas da-mi di almaiti Gaad. (Si di stodi noat pahn Jan 20:17.) Tamas mi don hyaa Jeezas pray tu ih “Faada” ahn kaal ahn “di oanli chroo Gaad.” (Jan 17:1-3) Soh Tamas maybi mi kaal Jeezas “mi Gaad” fi dehnya reezn: Hihn mi si Jeezas az “wahn gaad,” bot nat az di almaiti Gaad. (Si di stodi noat pahn Jan 1:1.) Er hihn mosi mi-di taak tu Jeezas jos laik how Gaad servant dehn fahn way bak yoostu taak tu di aynjelz weh mi bring mesij fahn Jehoava, laik weh deh eena di Heebroo Skripchaz. Fi shoar, Tamas mosi mi noa bowt di akonk dehn wehpaat peepl er Baibl raitaz mi taak tu wahn aynjel weh mi reprizent Jehoava Gaad. (Kompyaa Ge 16:7-11, 13; 18:1-5, 22-33; 32:24-30; Jg 6:11-15; 13:20-22.) Soh den, wen Tamas mi kaal Jeezas “mi Gaad,” eena wahn way, hihn mi-di aksep Jeezas az di Wan weh reprizent ahn taak fi di chroo Gaad.
Sohn peepl aagyu dat di way how Jan mi yooz di Greek werd “di” fronta di werd “laad” ahn “gaad” shoa dat dehnya werdz di rifaa tu di almaiti Gaad. Bot, eena dis kanteks di way how Jan mi yooz di werd “di” mait jos ga fi du wid Greek grama. Sohntaim wahn sentens ku ga wahn proanong az di sobjek a di verb ahn soh di werd “di” deh fronta it eevn wen yu di taak tu da persn. Wi ku fain sohn egzampl a dis eena di literal chranslayshan a di nong dehn eena dehnya skripchaz: Lk 12:32 (lit., “di lee flak”) ahn Kol 3:18–4:1 (lit., “di uman dehn weh marid”; “di hozban dehn”; “di pikni”; “di pa dehn”; “di slayv dehn”; “di maasta dehn”). Eena wahn simila way, wahn werd fi werd chranslayshan a 1Peeta 3:7 wuda reed: “Di hozban dehn.” Soh di way how dehn yooz di aatikl rait ya noh mait bee reeli impoatant fi fain owt wat Tamas mi-di tink wen hihn mi seh da frayz tu Jeezas.
Baibl Reedin
(Jan 20:1-18) Soon-wan Sondeh maanin, wen ih mi stil daak, Mayri Magdaleen gaahn da di toom ahn noatis seh di stoan mi don moov fahn fronta di oapnin. 2 Soh ih ron gaahn da Saiman Peeta ahn di ada disaipl, di wan weh Jeezas mi lov, ahn tel dehn seh, “Dehn moov di Laad badi fahn owta di toom, ahn wee noh noa wichpaa dehn put ahn.” 3 Den Peeta ahn di ada disaipl set owt fi gaahn da di toom. 4 Too a dehn mi-di ron tugeda, bot di ada disaipl ron hed faasa dahn Peeta ahn hihn reech di toom fos. 5 Ih ben dong ahn luk eensaid ahn ih si di loan pees a linin klaat dehn weh dehn mi rap op Jeezas badi wid, bot ih neva gaan een. 6 Den Saiman Peeta, weh mi-di kohn bihain hihn, reech di toom ahn gaan eensaid. Peeta si di linin klaat dehn deh, 7 ahn ih si di klaat weh mi rap rong Jeezas hed tu, bot da klaat mi deh roal op wan said bai ihself. 8 Den di ada disaipl weh mi reech di toom fos, gaan een tu. Hihn si, ahn ih bileev. 9 Yu si, dehn stil neva andastan di Skripcha weh mi seh how Jeezas mi fi rayz op bak fahn di ded. 10 Aftawodz di disaipl dehn gaahn bak hoahn. 11 Bot Mayri stan op owtsaida di toom di baal. Wail ih mi-di baal, ih stup dong ahn luk eensaid. 12 Ih si too aynjel jres op eena wait kloaz di sidong rait wichpaa Jeezas badi mi deh, wan bai weh ih hed mi deh, ahn di neks wan weh ih fut mi deh. 13 Dehn aks Mayri, “Mis, da weh yu di krai soh fa?” Mayri tel dehn seh, “Dehn kehr weh mi Laad badi an Ah noh noa wichpaa dehn put ahn.” 14 Wen ih don seh dat, ih ton rong ahn si Jeezas di stan op deh, bot ih neva noa dat da mi hihn. 15 Jeezas aks ahn seh, “Mis, weh yu di krai fa? Da hoo yu di luk fa?” Mayri mi tink seh dat da mi di gyaadna, soh ih tel ahn seh, “Mista, if da yoo kehr ahn, pleez tel mi soh dat Ai ku goh get ahn.” 16 Jeezas seh tu ahn, “Mayri!” Den Mayri ton tu ahn, ahn seh eena di Jooish langwij, “Raboani!” (Dat meen Teecha.) 17 Jeezas tel ahn seh, “Yu mosn hoal aan tu mi kaa Ah noh gaan op da mi Faada yet. Soh goh da mi breda dehn ahn tel dehn seh, ‘Ah gwehn op da mai Faada, weh da fi unu Faada tu, an Ah gwehn da mai Gaad, weh da fi unu Gaad tu.ʼ” 18 Mayri Magdaleen gaahn gaahn tel di disaipl dehn seh, “Ai si di Laad!” Ahn ih tel dehn weh aal Jeezas mi seh tu ahn.
NOVEMBA 12-18
CHREZHAZ FAHN DI WERD A GAAD | AKS 1-3
“Jehoava Mi Poar Owt Ih Hoali Spirit Pahn di Kristyan Kangrigayshan”
(Aks 2:1-8) Wen di day weh nayhn Pentikaas mi kohn, aala di peepl dehn weh mi bileev eena Jeezas mi deh tugeda da wan plays. 2 Sodn-wan, dehn yehr wahn naiz fahn di skai weh mi song laik wahn haad breez di b loa. Di song ful op di hoal hows wehpaa dehn mi deh. 3 Den dehn si sohnting weh mi luk laik faiya weh divaid op ihself eena lata lee flaym ahn kohn dong ahn setl pahn eech a dehn. 4 Aala dehn mi geh ful op wid di Hoali Spirit ahn dehn staat taak eena aal kaina difrent tongz. Da di Spirit mi gi dehn di werd dehn fi seh. 5 Sohn rilijos Jooish peepl fahn aal oava di werl mi-di liv deh da Jeroosalem. 6 Wen dehn yehr di naiz, di hoal krowd a dehn gyada tugeda. Dehn mi-di wanda weh mi-di goh aan kaa dehn mi yehr di bileeva dehn di taak eena eech wan a dehn oan langwij. 7 Dehn kudn bileev weh dehn mi-di yehr, soh dehn aks, “Aala dehn man da noh fahn Gyalilee? 8 Soh da how aala wi ku yehr dehn di taak eena eech a fi wee langwij?
(Aks 2:14) Den Peeta stan op wid di ada ilebm apasl dehn ahn staat tu preech haad-wan. “Mi felo Jooz, ahn aala unu ada peepl weh liv ya da Jeroosalem, Ah wahn eksplayn egzakli weh di goh aan rait ya soh; soh unu lisn gud tu weh Ah ga fi seh.
(Aks 2:37, 38) Wen di peepl dehn yehr dis, dehn mi oanli feel bad. Soh dehn aks Peeta ahn di ada apasl dehn, “Mi brejrin, da weh wi fi du?” 38 Peeta ansa dehn ahn seh, “Unu ton fahn unu sin dehn, aala unu, ahn geh baptaiz eena di naym a Jeezas Krais, soh dat Gaad ku fagiv unu a unu sin dehn, ahn gi unu di Hoali Spirit weh ih mi pramis.
(Aks 2:41) Dehn wan weh aksep ih mesij mi geh baptaiz. Da day bowt chree towzn mi jain di groop a peepl weh bileev eena Jeezas.
(Aks 2:42-47) Dehn kantinyu fi laan fahn di apasl dehn. Dehn shayr dehn laif tugeda, di eet, ahn di taak, ahn di pray. 43 Evribadi kudn bileev dehn aiy wen dehn si aala di wandaful ting dehn ahn miraklz weh di apasl dehn mi-di du. 44 Aal di bileeva dehn kip tugeda ahn shayr evriting weh dehn mi ga wid wan anada. 45 Dehn sel dehn lan ahn ada ting dehn weh dehn mi oan, ahn dehn gi di moni weh dehn mi geh fahn it tu aala dehn wan weh mi need. 46 Evri day dehn meet da di templ ahn dehn eet da wan anada hows. Dehn mi hapi fi shayr dehn food ahn dehn mi feel gud eena dehn haat bowt wan anada. 47 Dehn mi-di prayz Gaad, ahn ada peepl mi laik si di way how dehn mi-di liv. Ahn evri day di Laad ad aan moa ahn moa peepl weh mi-di geh sayv.
w86-E 12/1 29 ¶4-5, 7
Contributions That Make the Heart Happy
On the first day of the birth of the Christian congregation in the year 33 C.E., a ‘sharing with one another, taking of meals, and prayersʼ were practiced by the 3,000 newly baptized converts. For what good reason? To make it possible for them to bolster their fledgling faith by ‘continuing to devote themselves to the teaching of the apostles.ʼ—Acts 2:41, 42.
Jews and proselytes had come to Jerusalem planning to stay only for the period of the Pentecost Festival. But those that became Christians desired to remain longer and learn more to strengthen their new faith. This created an emergency food and housing problem. Some of the visitors did not have sufficient funds with them, while others had a surplus. So there was a temporary pooling and a distribution of material things to those in need.—Acts 2:43-47.
The sale of real estate and the common sharing of all things was strictly voluntary. No one was obligated to sell or donate; neither was this a promotion of poverty. The idea expressed is not that the richer members sold all their property and thus became poor. Rather, out of compassion for fellow believers under the circumstances at that time, they sold property and contributed all the proceeds in order to provide what was needed to advance Kingdom interests.—Compare 2 Corinthians 8:12-15.
Saach fi Spirichwal Chrezhaz
(Aks 3:15) Unu kil di Wan weh mek laif, bot Gaad rayz ahn op fahn di ded. Wee da witnis tu dat.
it-2-E 61 ¶1
Jesus Christ
“Chief Agent of life.” As an expression of his Fatherʼs undeserved kindness, Christ Jesus laid down his perfect human life in sacrifice. This made possible the union of Christʼs chosen followers with him in his heavenly reign and also made possible the arrangement for earthly subjects of his Kingdom rule. (Mt 6:10; Joh 3:16; Eph 1:7; Heb 2:5; see RANSOM.) He thereby became “the Chief Agent [“Prince,” KJ; JB] of life” for all mankind. (Ac 3:15) The Greek term here used means, basically, “chief leader,” a related word being applied to Moses (Ac 7:27, 35) as “ruler” in Israel.
(Aks 3:19) Soh unu mos ton fahn unu sin dehn ahn ton tu Gaad soh dat Gaad ku waip owt unu sin dehn. Den, sayka weh Gaad deh wid unu, hihn wahn poar blesin pahn unu fi rifresh unu
cl-E 265 ¶14
A God Who Is “Ready to Forgive”
14 Jehovahʼs forgiveness is further described at Acts 3:19: “Repent, therefore, and turn around so as to get your sins blotted out.” That last phrase translates a Greek verb that can mean “to wipe out, . . . cancel or destroy.” According to some scholars, the image expressed is that of erasing handwriting. How was this possible? The ink commonly used in ancient times was made of a mixture that included carbon, gum, and water. Soon after working with such ink, a person could take a wet sponge and wipe the writing away. Therein is a beautiful picture of Jehovahʼs mercy. When he forgives our sins, it is as though he takes a sponge and wipes them away.
Baibl Reedin
(Aks 2:1-21) Wen di day weh nayhn Pentikaas mi kohn, aala di peepl dehn weh mi bileev eena Jeezas mi deh tugeda da wan plays. 2 Sodn-wan, dehn yehr wahn naiz fahn di skai weh mi song laik wahn haad breez di bloa. Di song ful op di hoal hows wehpaa dehn mi deh. 3 Den dehn si sohnting weh mi luk laik faiya weh divaid op ihself eena lata lee flaym ahn kohn dong ahn setl pahn eech a dehn. 4 Aala dehn mi geh ful op wid di Hoali Spirit ahn dehn staat taak eena aal kaina difrent tongz. Da di Spirit mi gi dehn di werd dehn fi seh. 5 Sohn rilijos Jooish peepl fahn aal oava di werl mi-di liv deh da Jeroosalem. 6 Wen dehn yehr di naiz, di hoal krowd a dehn gyada tugeda. Dehn mi-di wanda weh mi-di goh aan kaa dehn mi yehr di bileeva dehn di taak eena eech wan a dehn oan langwij. 7 Dehn kudn bileev weh dehn mi-di yehr, soh dehn aks, “Aala dehn man da noh fahn Gyalilee? 8 Soh da how aala wi ku yehr dehn di taak eena eech a fi wee langwij? 9 Yu ga peepl ya fahn aal bowt. Yu ga Paatyanz, ahn Meedz, ahn Eelamaits. Den peepl deh ya fahn Mesopotaymya ahn Judeeya, fahn Kapadosha ahn Pontus, ahn Aysha. 10 Den yu ga peepl fahn Frijya, Pamfilya, ahn Eejip ahn fahn sohn paat a Libya weh deh kloas tu Saireen. Yu ga sohn vizitaz fahn Roam weh da Joo ahn ada peepl weh mi jain di Jooish rilijan, 11 lang wid peepl fahn Kreet ahn Araybya. Wi yehr dehn di taak eena aala wi oan langwij bowt di grayt ting dehn weh Gaad du.” 12 Dehn kudn bileev weh mi-di hapm, bot sayhn taim dehn mi kanfyooz. Dehn aks wan anada, “Da weh dis meen now?” 13 Bot yu mi ga sohn ada peepl weh mi tek di hoal ting mek joak. Dehn seh, “Dehn peepl ya mosi mi-di jrink tu moch wain!” 14 Den Peeta stan op wid di ada ilebm apasl dehn ahn staat tu preech haad-wan. “Mi felo Jooz, ahn aala unu ada peepl weh liv ya da Jeroosalem, Ah wahn eksplayn egzakli weh di goh aan rait ya soh; soh unu lisn gud tu weh Ah ga fi seh. 15 Dehn peepl weh unu si ya noh jronk laik weh unu di tink, yu noh; kaa da jos nain aklak da maanin. 16 Dis weh yu si di hapm ya da weh di prafit Joawel mi taak bowt fahn lang lang taim. Dis da weh Gaad tel Joawel: 17 ‘Dis da weh Ah wahn du eena di laas dayz: Ai wahn poar owt mi Spirit pahn evribadi. Unu son ahn unu daata dehn wahn preech weh Ai tel dehn fi preech. Unu yong man dehn wahn si vizhan, ahn unu oal man dehn wahn ga jreemz. 18 Yes, eevn pahn mi servant dehn, man ahn uman sayhn way, Ah wahn poar owt mi Spirit eena dehndeh dayz. Ahn dehn wahn preech weh Ah tel dehn fi preech! 19 Ah wahn du aal kaina mirakl ahn wandaz op eena di skai ahn dong ya pahn ert. Blod, faiya, ahn tik smoak wahn deh. 20 Di son wahn geh daak daak, ahn di moon wahn ton red laik blod, bifoa di grayt ahn wandaful Day wen di Laad wahn kohn bak. 21 Ahn enibadi weh kaal owt tu di Laad fi help wahn geh sayv.ʼ”
NOVEMBA 19-25
CHREZHAZ FAHN DI WERD A GAAD | AKS 4-5
“Dehn Neva Frayd fi Preech Bowt Gaad Werd”
(Aks 4:5-13) Di neks day, di cheef prees dehn ahn di Jooish leeda dehn, ahn di teecha dehn a di Jooish Laa dehn meet da Jeroosalem. 6 Anas di hai prees mi dehdeh, lang wid Kaiyafas ahn Jan ahn Alegzanda, ahn di ada big taim man dehn weh da-mi paat a di hai prees faamli. 7 Dehn bring Peeta ahn Jan fronta dehn ahn staat kweschan dehn seh, “Da weh kaina powa unu yooz, ahn eena hoofa naym unu di du aala dis?” 8 Peeta mi ful op wid di Hoali Spirit ahn ih tel di membaz a di Jooish Kongsl ahn di Jooish leeda dehn seh, 9 “If unu waahn kweschan wi tudeh bowt di gud weh wi du fi di kripl man, ahn waahn noa how ih geh heel, 10 den unu ahn evribadi eena Izrel beta noa dis: Wai dis man stan op fronta unu gud gud-wan da sayka di powa weh deh eena di naym a Jeezas fahn Nazaret. Unu kroosifai ahn, bot Gaad rayz ahn op bak fahn di ded. 11 Jeezas da di Wan weh di Skripcha mi-di taak bowt wen ih seh, ‘Dis stoan weh unu bilda dehn neva tink mi wot notn, ton owt fi bee di moas impoatant wan owta aala dehn.ʼ 12 Unu kyaahn fain salvayshan eena nobadi els eksep Jeezas! Gaad neva giv no ada naym disya said a hevn weh peepl ku kaal pan fi geh sayv!” 13 Wen dehn si how Peeta ahn Jan neva frayd fi dehn ataal, ahn dehn si dat dehn da-mi jos aadineri peepl, dehn mi sopraiz ahn dehn mi hafu agree dat dehn da-mi Jeezas falowaz fi chroo.
w08-E 9/1 15, box
From Spoken Words to Sacred Texts—Writing and the Early Christians
Were the Apostles Illiterate?
When the rulers and older men of Jerusalem “beheld the outspokenness of Peter and John, and perceived that they were men unlettered and ordinary, they got to wondering.” (Acts 4:13) Were the apostles really unlettered, or illiterate? Regarding this assertion, The New Interpreterʼs Bible comments: “These terms are probably not to be taken literally as though Peter [and John] were unschooled and could not write or read. They simply recognize the profound difference in social class between those sitting in judgment and the apostles.”
w08-E 5/15 30 ¶6
Highlights From the Book of Acts
4:13—Were Peter and John illiterate or uneducated? No, they were not. They were called “unlettered and ordinary” because they did not attend rabbinic schools for religious training.
(Aks 4:18-20) Soh dehn kaal dehn een ahn aada dehn noh fi teech er preech eena Jeezas naym agen. 19 Bot Peeta ahn Jan tel dehn seh, “Unu joj fi unuself; unu tink seh eena Gaad sait ih beta fi obay man er Gaad? 20 Wi kyaahn help wiself. Wee hafu taak bowt weh wi si wid wi oan too aiy, ahn weh wi yehr wid wi oan too ayz.”
(Aks 4:23-31) Peeta ahn Jan gaahn bak da dehn groop ahn dehn tel dehn weh di cheef prees dehn ahn di Jooish leeda dehn mi seh. 24 Wen dehn yehr, aala dehn staat tu pray haad haad-wan tu Gaad ahn seh, “Gaad, da yoo mek hevn, ahn di ert, ahn di see, ahn evriting weh deh eena it. Yoo da di baas a evriting. 25 Dis da weh yu mi tel wi bai di Hoali Spirit chroo yu servant, wi grayt-grayt-grayt-granfaada Dayvid: ‘Da weh di peepl dehn di kik op soh fa? Ahn wai dehn plan aal kaina wikidnis weh kyaahn werk? 26 Dehn king ahn dehn roola a di werl dehn set dehnself gens di Laad Gaad ahn di Wan weh ih mi pik.ʼ 27 Herod ahn Ponchos Pailat mi akchwali put hed tugeda gens Jeezas rait ya eena dis siti wid wi oan Jooish peepl dehn, ahn dehn wan weh da noh Joo. Jeezas da yu Hoali Servant, weh yoo mi pik fi bee di Krais. 28 Dehn mi-di du egzakli weh yoo mi don disaid fi hapm fahn bifoa taim. Yoo ku disaid dat kaa yoo ga di powa. 29 Now Laad, luk how dehn di chretn wi noh! Gi wee, yu hombl servant dehn, lata korij fi preech yu Werd. 30 Schrech owt yu han fi heel ahn du mirakl ahn wandaful tingz eena di naym a yu Hoali Servant Jeezas, soh dat peepl ku si yu powa.” 31 Den wen dehn finish pray, di plays weh dehn mi deh eena staat tu shayk. Aala dehn geh ful op wid di Hoali Spirit, ahn dehn staat tu preech di Werd a Gaad, ahn dehn neva feel frayd ataal.
it-1-E 128 ¶3
Apostle
Activity in Christian Congregation. The outpouring of Godʼs spirit upon them at Pentecost greatly strengthened the apostles. The first five chapters of the Acts of Apostles testify to the great fearlessness of the apostles and their boldness in declaring the good news and the resurrection of Jesus in spite of jailing, beatings, and threats of death from their rulers. During those early days after Pentecost, the dynamic leadership of the apostles, under the power of the holy spirit, resulted in amazing expansion in the Christian congregation. (Ac 2:41; 4:4) Their ministry was at first concentrated in Jerusalem, then extended to Samaria, and in time, throughout the known world.—Ac 5:42; 6:7; 8:5-17, 25; 1:8.
Saach fi Spirichwal Chrezhaz
(Aks 4:11) Jeezas da di Wan weh di Skripcha mi-di taak bowt wen ih seh, ‘Dis stoan weh unu bilda dehn neva tink mi wot notn, ton owt fi bee di moas impoatant wan owta aala dehn.ʼ
it-1-E 514 ¶4
Cornerstone
Psalm 118:22 discloses that the stone rejected by the builders would become “the head of the corner” (Heb., roʼsh pin·nahʹ). Jesus quoted and applied this prophecy to himself as “the chief cornerstone” (Gr., ke·pha·leʹ go·niʹas, head of the corner). (Mt 21:42; Mr 12:10, 11; Lu 20:17) Just as the topmost stone of a building is conspicuous, so Jesus Christ is the crowning stone of the Christian congregation of anointed ones, which is likened to a spiritual temple. Peter also applied Psalm 118:22 to Christ, showing that he was “the stone” rejected by men but chosen by God to become “the head of the corner.”—Ac 4:8-12; see also 1Pe 2:4-7.
(Aks 5:1) Now wahn neks man weh nayhn Ananaiyas, ahn ih waif Safaira, mi sel wahn pees a lan tu.
w13-E 3/1 15 ¶4
Peter and Ananias Lied—What Lesson Can We Learn?
Ananias and his wife sell some property to get money to help the newly baptized ones. When Ananias brings the money to the apostles, he says it is the total amount from the sale. But it is not! He keeps some money for himself! God lets Peter know this, so Peter tells Ananias: “You have played false, not to men, but to God.” At that, Ananias falls down dead! About three hours later, his wife comes in. Not knowing what has happened to her husband, she also tells a lie and falls down dead.
Baibl Reedin
(Aks 5:27-42) Dehn bring di apasl dehn fronta di Jooish Kongsl fi mek di hai prees kweschan dehn. Dehn seh, 28 “Wi neva gi unu schrik aadaz noh fi teech eena di naym a Jeezas? Stilyet, unu gaahn hed ahn preech eena da naym, ahn aala Jeroosalem yehr weh unu ga fi seh, ahn unu mek ih luk laik da wee kil Jeezas. Soh now da wee gilti den?” 29 Peeta ahn di ada apasl dehn seh, “Wee hafu obay Gaad, noh man. 30 Unu mek dehn kil Jeezas wen unu heng ahn pahn da chree, bot di sayhn Gaad weh fi wee grayt-grayt-grayt-granfaada dehn doz wership rayz ahn op fahn di ded. 31 Gaad rayz ahn rait op ahn put ahn pahn ih rait han said fi bee Prins ahn Sayvya, soh dat hihn ku gi di Jooish peepl dehn di chaans fi chaynj dehn wayz soh dat hihn ku fagiv dehn sin. 32 Wee ahn di Hoali Spirit, weh Gaad gi tu evribadi weh obay ahn, da witnis tu dehndeh ting dehn.” 33 Wen di membaz a di Kongsl yehr dis, dehn mi soh beks dat dehn mi waahn kil di apasl dehn rait dehsoh. 34 Bot wahn Farisee nayhn Gamalyel weh teech di Laa, ahn weh evribadi rispek, stan op fi taak. Ih tel dehn fi mek di apasl dehn goh owtsaid fi wahn lee wail. 35 Ih tel di Kongsl, “Unu man a Izrel, unu shuda kyaaful how unu handl dehndeh man. 36 Unu memba da man Toodas weh mi kohn pahn di seen? Hihn mi tink hihn soh big, ahn bowt foa honjrid man fala ahn. Bot hihn mi geh kil, aala ih man dehn mi skyata, ahn ih hoal moovment gaahn tu notn. 37 Afta dat, joorin di taim a di sensos, Joodas fahn Gyalilee kohn pahn di seen. Hihn mi leed wahn krowd fi chrai fi oavachroa di govament. Bot hihn anaal geh kil, ahn fi hihn falowaz skyata tu. 38 Soh eena dis kays ya, fi mee advais tu unu da fi unu noh tek no akshan ataal. Lef dehn loan, ahn mek dehn goh bowt dehn bizniz. If weh dehn di plan er weh dehn di du kohn fahn man, ih noh wahn kohn tu notn. 39 Bot if ih kohn fahn Gaad, unu wahn kyaahn stap dehn ahn unu wahn fain unuself di fait gens Gaad.” 40 Di Kongsl disaid fi fala di advais weh Gamalyel gi dehn. Dehn kaal een di apasl dehn, beet dehn, ahn aada dehn noh fi taak bowt Jeezas nohmoh. Den dehn let dehn goh. 41 Afta di apasl dehn lef di Jooish Kongsl, dehn mi hapi bikaa dehn sofa shaym fi sayka Jeezas. Dehn mi feel gud dat Gaad pik dehn fi sofa fi hihn. 42 Ahn evri day dehn goh da di templ, ahn fahn hows tu hows, ahn dehn kantinyu fi teech di peepl dehn ahn preech dis mesij: “Jeezas da di Krais weh unu di luk fa!”
NOVEMBA 26–DISEMBA 2
CHREZHAZ FAHN DI WERD A GAAD | AKS 6-8
“Di Nyoo Kristyan Kangrigayshan Mi Fays Sohn Chraiyal”
(Aks 6:1) Sohn taim layta, az di nomba a bileeva dehn geh moa ahn moa, wahn kwaaril staat monks di peepl dehn. Dehn wan weh taak Greek komplayn gens di Jooz dehn fahn deh. Di Greek wan dehn mi-di seh dat fi dehn wido dehn neva mi-di geh fi dehn amonk a food weh dehn fi geh evri day.
bt-E 41 ¶17
“We Must Obey God as Ruler”
17 The young congregation now faced a subtle danger that threatened it from within. What was that? Many of the disciples being baptized were visitors to Jerusalem and wanted to learn more before returning home. Disciples living in Jerusalem willingly donated funds to meet the need for food and other supplies. (Acts 2:44-46; 4:34-37) At this time, a delicate situation arose. “In the daily distribution” of food, the Greek-speaking widows “were being overlooked.” (Acts 6:1) The Hebrew-speaking widows, however, were not being overlooked. The problem, then, apparently involved discrimination. Few issues have the potential to be more divisive than this one.
(Aks 6:2-7) Soh di twelv apasl kaal di hoal groop a bileeva dehn tugeda ahn seh, “Ih noh rait fi wee niglek fi preech di Werd a Gaad sayka di luk afta food. 3 Soh den, mi brejrin, pik owt sebm man fahn monks unu weh unu noa ful a di Hoali Spirit ahn ga lata gud sens, ahn wi wahn put dehn in chaaj a dis hoal bizniz. 4 Den wee wahn ga moa taim fi pray ahn preech.” 5 Dis mi mek sens tu evribadi, soh dehn pik owt Steeven, wahn man weh mi ga lata fayt ahn ful a di Hoali Spirit. Neks dehn pik Filip, Prokorus, Nikano, Timon, Parmeenas, ahn Nikolas, fahn di tong a Antiyak. (Hihn da neva wahn Joo fos, bot ih mi jain di Jooish rilijan bifoa ih bileev eena Jeezas.) 6 Dehn bring dehn fronta di apasl dehn, ahn di apasl dehn pray fi dehn ahn put dehn han pahn dehn ahn bles dehn. 7 Soh di mesij a Gaad kantinyu fi spred. Moa ahn moa peepl rong Jeroosalem staat tu bileev di Gud Nyooz bowt Jeezas Krais, ahn wahn lata di Jooish prees dehn staat tu bileev tu.
bt-E 42 ¶18
“We Must Obey God as Ruler”
18 The apostles, acting as the governing body of the expanding congregation, recognized that it would not be wise for them “to leave the word of God to distribute food.” (Acts 6:2) To resolve matters, they directed the disciples to search for seven men “full of spirit and wisdom” whom the apostles could appoint over this “necessary business.” (Acts 6:3) Qualified men were needed because the work likely involved not just serving food but also handling money, purchasing supplies, and keeping careful records. The men chosen all had Greek names, which perhaps made them more acceptable to the offended widows. After giving prayerful consideration to the recommendation, the apostles appointed the seven men to care for this “necessary business.”
(Aks 7:58–8:1) Dehn chroa ahn owta di siti ahn stoan ahn. Aal di witnis dehn weh mi deh rong gi wahn yong man weh nayhn Saal dehn koat fi hoal. 59 Dehn kantinyu fi stoan Steeven wail ih krai owt tu di Laad seh, “Laad Jeezas, tek mi spirit!” 60 Ih neel dong ahn baal owt haad haad seh, “Laad! Noh mek dis sin kohn gens dehn!” Ih seh dat ahn jrap dong ded.
8 Ahn Saal mi deh rait deh di injai di hoal ting. Pahn da sayhn day big taim persikyooshan brok owt gens di cherch da Jeroosalem. Aal di bileeva dehn, eksep di apasl dehn, mi skyata aal oava di konchrisaid a Judeeya ahn Samayrya.
Saach fi Spirichwal Chrezhaz
(Aks 6:15) Den aala dehn eena di Kongsl staat tu stayr pahn Steeven bikaa ih fays mi-di shain laik wahn aynjel.
bt-E 45 ¶2
Stephen—“Full of Graciousness and Power”
2 There is something remarkable about Stephenʼs countenance at this moment. The judges gaze at him and see that his face is “as an angelʼs face.” (Acts 6:15) Angels bear messages from Jehovah God and thus have reason to be fearless, serene, and peaceful. So it is with Stephen—even those hate-filled judges can see that. How can he be so calm?
(Aks 8:26-30) Now wahn aynjel fahn di Laad seh tu Filip, “Geh redi ahn goh sowt tu di road weh goh fahn Jeroosalem tu Gaza, weh haadli enibadi eva yooz agen.” 27 Soh Filip staat owt, ahn pahn ih way ih meet wahn impoatant ofishal fahn Eetiyopya, weh mi in chaaj a di chrezhri a di kween a Eetiyopya. Dis man mi gaahn da Jeroosalem fi wership Gaad. 28 Pahn ih way hoahn ih mi deh eena ih kehrij di reed di Skripcha weh Aizaiya di oal taim prafit mi rait. 29 Di Hoali Spirit tel Filip seh, “Goh oava bai di kehrij ahn ron lang saida it.” 30 Soh Filip gaahn ron lang saida di kehrij, ahn ih yehr di man di reed weh Aizaiya mi rait. Filip aks ahn seh, “Yu andastan eniting weh yu di reed?”
bt-E 58 ¶16
Declaring “the Good News About Jesus”
16 Christians today are privileged to share in work like that done by Philip. Often, they are able to present the Kingdom message to those they meet in informal settings, such as when traveling. In many cases, it is apparent that their meeting up with an honesthearted individual is no coincidence. This is to be expected, for the Bible makes clear that the angels are directing the preaching work so that the message reaches “every nation and tribe and tongue and people.” (Rev. 14:6) Angelic direction in the preaching work is precisely what Jesus foretold. In his illustration about the wheat and weeds, Jesus said that during the harvesttime—the conclusion of the system of things—“the reapers are angels.” He added that these spirit creatures would “collect out from his kingdom all things that cause stumbling and persons who are doing lawlessness.” (Matt. 13:37-41) At the same time, the angels would gather prospective heavenly heirs of the Kingdom—and later “a great crowd” of “other sheep”—whom Jehovah wants to draw to his organization.—Rev. 7:9; John 6:44, 65; 10:16.
Baibl Reedin
(Aks 6:1-15) Sohn taim layta, az di nomba a bileeva dehn geh moa ahn moa, wahn kwaaril staat monks di peepl dehn. Dehn wan weh taak Greek komplayn gens di Jooz dehn fahn deh. Di Greek wan dehn mi-di seh dat fi dehn wido dehn neva mi-di geh fi dehn amonk a food weh dehn fi geh evri day. 2 Soh di twelv apasl kaal di hoal groop a bileeva dehn tugeda ahn seh, “Ih noh rait fi wee niglek fi preech di Werd a Gaad sayka di luk afta food. 3 Soh den, mi brejrin, pik owt sebm man fahn monks unu weh unu noa ful a di Hoali Spirit ahn ga lata gud sens, ahn wi wahn put dehn in chaaj a dis hoal bizniz. 4 Den wee wahn ga moa taim fi pray ahn preech.” 5 Dis mi mek sens tu evribadi, soh dehn pik owt Steeven, wahn man weh mi ga lata fayt ahn ful a di Hoali Spirit. Neks dehn pik Filip, Prokorus, Nikano, Timon, Parmeenas, ahn Nikolas, fahn di tong a Antiyak. (Hihn da neva wahn Joo fos, bot ih mi jain di Jooish rilijan bifoa ih bileev eena Jeezas.) 6 Dehn bring dehn fronta di apasl dehn, ahn di apasl dehn pray fi dehn ahn put dehn han pahn dehn ahn bles dehn. 7 Soh di mesij a Gaad kantinyu fi spred. Moa ahn moa peepl rong Jeroosalem staat tu bileev di Gud Nyooz bowt Jeezas Krais, ahn wahn lata di Jooish prees dehn staat tu bileev tu. 8 Steeven da-mi wahn man weh Gaad mi oanli bles, ahn ih mi ga di powa a Gaad fi du aal kaina mirakl ahn wandaz monks di peepl dehn. 9 Bot dehn mi ga sohn man weh mi deh gens ahn. Dehn mi kohn fahn wahn Jooish sinagag weh mi nayhn Cherch a di Free Slayv. Dehn da-mi Jooz fahn Saireen, Alegzanjriya, Silisya, ahn di dischrik a Aysha. Dehn mi-di aagyu wid Steeven bowt weh ih mi-di teech. 10 Bot di Spirit mi gi Steeven di karek werd dehn fi seh, ahn dat shet dehn rait op. 11 Soh dehn braib sohn man fi seh, “Wee yehr hihn di taak gens Moaziz ahn gens Gaad.” 12 Wen dehn seh dat now, dehn get evribadi beks—di peepl dehn, di Jooish leeda dehn, ahn di teecha dehn a di Jooish Laa. Dehn ares Steeven ahn kehr ahn fronta di Jooish Kongsl. 13 Di witnis dehn weh mi-di tel lai seh, “Dis man aalwayz taak gens fi wi hoali templ ahn gens Moaziz Laa. 14 Wi yehr ahn seh dat dis Jeezas weh kohn fahn Nazaret wahn tayr dong di templ ahn chaynj aala di rilijos wayz weh kohn dong fahn Moaziz tu wee!” 15 Den aala dehn eena di Kongsl staat tu stayr pahn Steeven bikaa ih fays mi-di shain laik wahn aynjel.