Eü Allükun Tong Lon Letipen Aramas
“Upwe atolonga äi kewe allük lor o makeretiu lon leluker.”—JEREMAIA 31:33.
LON ekkewe ruu lesen mi akkoom mwen ei, sia fen käeö pwe lupwen Moses a feitiu seni ewe Chuuk Sainai, a saramaram woon mesan pokiten an küna lingen Jiowa. Sia pwal käeö üssün ewe pwölüpwöl woon mesen Moses. Iei sipwe käeö eü pworaaus mi üssün chök ena, iwe, a lamot ngeni choon Kraist lon ei fansoun.
2 Lupwen Moses a nom woon ewe chuuk, a angei kapasen emmwen seni Jiowa. Lupwen choon Israel ra mumufengen mwen ewe Chuukun Sainai, ra küna och mettoch mi fokkun anenneiruk seni Kot. “Nge lesosorun ewe aulungatin rän a fis chopulap me fifi. A wor eü kuchuchol won ewe chuuk, a pwal tik eü rappwa mi tikimong. Iwe, ekewe aramas mi nom lon ewe leni ra chechech ren ar niuokus. . . . Ewe chuk Sinai a pwölüla ren ötüöt, pun ewe Samol mi Lapalap a feitiu won lon ekkei. Nge otun a ötütä usun ötün eü lenien um mi watte o unusen ewe chuk a fokun chechech.”—Ekistos 19:16-18.
3 Jiowa a kapas ngeni ekkena aramas reen an nöünöü emön choonläng, iwe, a awora ngeniir ekkewe Allük Engol. (Ekistos 20:1-17) Ina minne, esap wor tipemwaramwar pwe ekkena allük ra feito seni ewe Emön mi Unusen Tekia. Jiowa a makkei woon sileit faü ekkena allük, nge Moses a amökkuur lupwen a küna än choon Israel fel ngeni emön kowu mi fföör seni kolt. Jiowa a makkesefäälli woon sileit faü ekkena allük. Lon ei fansoun, lupwen Moses a pweretiu fän ekkena sileit faü, a saramaram woon mesan. Ina ewe atun meinisin repwe weweiiti pwe a fokkun lamot ekkena allük.—Ekistos 32:15-19; 34:1, 4, 29, 30.
4 Ekkewe ruuachö sileit faü mi mak woor ekkewe Allük Engol ra iseis lon pworun ewe pwon. Akkoom ena pwoor a nom lon ewe Leeni mi Unusen Fel lon ewe imwen fel mangaku, iwe mwirin, a nom lon ewe imwen fel. Ekkena allük ra affata ekkewe chüülapen kapasen alongolongun allük fän iten ewe Allükun Moses. Mwirin ra awora longolongun ewe kokkot seni läng fän iten nemenemen eü mwüü. Ra anneta pwe ekiekin Jiowa a weneiti eü chök sokkün aramas pwisin i a filaatä.
5 Ekkena allük ra pwääraalo choommong mettoch üssün Jiowa, äkkäeewin, an tong ngeni nöün kewe aramas. Ir eü liffang mi aücheea ngeni ir kewe mi alleasochisiir! Iei makkeien emön sou käeö: “Esor eü pinukun allük aramas ra föraatä me mwan are mwirin . . . a tongeni arap ngeni üküükün tekian ekkena engol allük seni Kot, iwe, ese fokkun wor eü leir mi tongeni löllö ngeni are lu seni tekian.” Iei aloon Jiowa üssün unusen ewe Allükun Moses: “Iei mine ika oupwe aleasochisi aloi o apwonueta ai we pwon, murin oupwe wesewesen nei aramas. Inaamwo ika unusen fanufan ai, nge ua filikemiita me lein aramas meinisin, pwe oupwe eu mwichen souasor me eu mwu mi pin fan itei.”—Ekistos 19:5, 6.
Eü Pinukun Allük mi Mak lon Letipen Aramas
6 Ewer, a mmen aücheea ekkena allük seni Kot. Iwe nge, ka silei pwe a nom reen choon Kraist mi kepit eü mettoch mi kon aücheea seni ekkewe allük mi mak woon sileit faü? Jiowa a oesini pwe epwe fföör eü pwon mi fö, nge epwe sokko seni ewe pwonen loom, Pwonen ewe Alluk mi fförütä fän iten ewe mwüün Israel. “Upwe atolonga ai kewe alluk lor o makeretiu lon leluker.” (Jeremaia 31:31-34) Jises, ewe Choon Afföör fän iten ewe pwon mi fö, ese pwisin ngeni nöün kewe choon käeö eü pinukun allük mi makketiu. A afalafalelong lon ekiekin me letipen nöün kewe choon käeö allükun Jiowa reen aloon me föfföörun kewe.
7 Ena allük a iteni “ewe allükun Kraist.” Sap minne a akkoom kawor ngeni ewe mwüün Israel, weween, mwirimwirin Jekop kewe, pwe ngeni eü mwüü lon kapas awewe, “ewe Israelin Kot.” (Kalesia 6:2, 16; Rom 2:28, 29) Ewe Israelin Kot a wewe ngeni choon Kraist mi kepit. Mwirin, “eü mwich mi lapalap” a pacheriir, iwe, choon ena mwich seni mwüü meinisin, nge ra pwal mochen fel ngeni Jiowa. (Pwarata 7:9, 10; Sekaraia 8:23) Pokiten ir “eü mwichen siip” fän “emön chon masen siip,” ir me ruu ekkena küümi ra amwöchu “ewe allükun Kraist,” iwe, ra mut ngeni an epwe nemeni föfföörür meinisin.—Jon 10:16.
8 Choon Israel ra nom fän ewe Allükun Moses pokiten ar uputiu choon Israel. Nge choon Kraist ra sokko seniir puun ra filaatä ar repwe nonnom fän allükun ewe Kraist, iwe, ese lamot menni einang me fönü ra uputiu lon. Ra käkkäeö üssün Jiowa me lapalapan kewe, iwe, ra tipeni ar repwe fööri letipan. Pokiten än Kot allük a nonnom “lor,” me a üssün itä a mak “lon letiper,” iwe, sap minne choon Kraist mi kepit ra chök alleasochisi Kot pokiten an tuufichin apwungu ir kewe mi alleasolap. Rese pwal alleasochisi Kot pokiten chök a ina wiiseer. Ar alleasochis a longolong woon eü mettoch mi fokkun alollol me a mmen watte pöchökkülan, iwe, a pwal ina üssün än ekkewe pwal fitemön siip alleasochis puun allükun Kot a nom lon letiper.
Allük mi Longolong woon Tong
9 Enletin weween meinisin än Jiowa kewe allük a nom lon eü chök kapas, nge iei ewe kapas tong. Ina eü mettoch mi wenewenen lamot lon ewe fel mi enlet, iwe, epwe ina üssün toori feilfeilo chök. Lupwen emön a eisini Jises ika menni allük a lap seni meinisin lon ewe Allükun Moses, Jises a apasa pwe “Kopwe tongei om Samol Kot ren unusen letipom, o ren unusen ngunum, o ren unusen ekiekum.” Iei ewe oruuan: “Kopwe tongei chon orum üsün chök pwisin en.” Mwirin, a apasa pwe “Iwe, ekkewe allük meinisin, pwal ekkewe soufos, ra riri ngeni ekkeei ruu allük.” (Mattu 22:35-40) Iwe, a ina üssün än Jises pwääratä pwe unusen ewe Tesin Ipru a longolong woon tong, nge sap chök ewe Allükun Moses fitifengen me ekkewe Allük Engol.
10 Tong ngeni Kot me choon orur pwal ina longolongun ewe allük mi nom lon letipen choon Kraist? Ewer, fokkun ina! Allükun ewe Kraist a wewe ngeni tong ngeni Kot seni ewe letip, iwe, a kapachelong eü allük mi fö, weween, choon Kraist repwe pwääraatä tong lefiler reen ar pennuku manauer. Ar tong epwe üssün chök än Jises tong pwe iwe a fangolo manauan fän aseengesin chienan kewe. A aiti ngeni nöün kewe choon käeö pwe repwe tongei Kot me pwääraatä tong lefiler, üssün chök an tongeer. Ewe tong mi sokkolo watteen ra kan pwääraatä lefiler, ina äkkäeewin ewe esissin aramas repwe sinneni choon Kraist mi enlet reen. (Jon 13:34, 35; 15:12, 13) Jises a pwal aiti ngeniir pwe repwe tongei choon koputer.—Mattu 5:44.
11 Jises a isetiu ewe leenien äppirü mi unusöch reen pwääraatään tong. Lupwen i emön ngüün mi fokkun manaman lon läng, a pwaapwa ngeni an epwe tuufichin afeffeitäi än Jiowa angaang me woon fönüfan. Lukun an fangolo manauan fän iten än aramas repwe tuufichin küna manau esemwüch, a pwal aiti ngeni aramas meet sokkün föfföör repwe eäni. A tipetekison, kirekiröch, me sou ateneki aramas, iwe, a alisi ir kewe mi chouchou me riääfföü. A pwal uwawu “kapasen manau esemuch” reen an achoocho le alisi aramas pwe repwe silei Jiowa.—Jon 6:68.
12 A enlet pwe a wenewenen ririfengen tong ngeni Kot me tong ngeni choon oruch. Iei makkeien ewe aposel Jon: “Tong a pop seni Kot . . . Are emön epwe apasaatä, ‘Ua tongei Kot,’ nge a oput pwin Soulang, iwe, i emön mi chofona; pun are emön esap tongei pwin we mi a fen nengeni, iwe, esap tongeni tongei Kot mi ese mo nengeni.” (1 Jon 4:7, 20) Tong a popu seni Jiowa me Jiowa a liosuueetä tong. Föfföörun kewe meinisin ra longolong woon tong. Sia pwääraatä tong puun sia fföör lon lapalapan. (Keneses 1:27) Reen ach pwäpwääraatä tong ngeni choon oruch, sia kan pwääraatä ach tongei Kot.
Tong a Wewe Ngeni Alleasochis
13 Ifa üssün sia tongeni tongei Kot, inaamwo ika sisap tongeni küna i? Akkoom, a mmen lamot ach sipwe silei i. Sise tongeni enletin tongei are lükü emön ika sise silei i. Ina minne, än Kot we Kapas a peseikich pwe sipwe silei Kot reen ach äkkälleääni ewe Paipel, reen ach ikkiotek, me pwal reen ach fiffiti ir kewe mi silei me tongei i. (Kol Fel 1:1, 2; Filipai 4:6; Ipru 10:25) Ekkewe ruuänu puken Pworaaus Allim ra äkkäeewin lamot, puun ra affata lapalapen Jiowa üssün an a pwäälo lon manauen Jises Kraist me an angaangen afalafal. Ach mochen alleasochisi Kot me äppirü lapalapan a kan pöchökkületä fansoun ach sipwe silei i me aücheeääni ewe tong a pwääraatä reech. Ewer, tong ngeni Kot a wewe ngeni ach alleasochisi i.
14 Lupwen sia tongei aramas, sia silei minne ra efich me minne ra oput, iwe, föffööruch a tipeeü ngeni sileach. Sise kan mochen ach sipwe asonga ir kewe sia tongeer. Iei makkeien ewe aposel Jon: “Pun iei weween ewe tongen Kot, pwe sipwe alleasochisi an kewe allük, o an kewe allük rese mo chourek.” (1 Jon 5:3) Sap minne ra chounikich, iwe, rese pwal kon choommong. Tong a kan ekkemmwenikich. Ese lamot ach sipwe amwöchunnukun choommong allük pwe repwe itä emmweni föffööruch meinisin puun ach tong ngeni Kot a kan emmwenikich. Ika sia tongei Kot, sia kan pwaapwa le fööri letipan. A ina üssün ach küna chen seni Jiowa me ach pwisin efeiöchukich, puun an emmwen a ochiitikich fansoun meinisin.—Aisea 48:17.
15 Ach tong ngeni Kot a amwokutuukich pwe sipwe äppirü lapalapan kewe. Ika sia tongei emön, sia möngüü lapalapan kewe me ekiekin äppirü i. Ekieki mwo ewe riiri lefilen Jiowa me Jises. Eli a fite pilion ier ar nonnomfengen lon läng. A mmen watte me alollol ewe tong lefiler. Jises a wenewenen mwirifichi Seman we lon läng, ina minne, a tongeni apasa pwe “Ewe mi künaei a fen küna ewe Sam.” (Jon 14:9) Fansoun an epwe lapalo ach silei me aücheeääni Jiowa me Nöün we, letipach epwe amwokutuukich pwe sipwe üssür. Ach tong ngeni Jiowa fitifengen me alillisin an we ngüün mi fel, epwe atuufichikich ach sipwe “pwiliti senikich ewe aramasen lom me an kewe fofor.”—Kolose 3:9, 10; Kalesia 5:22, 23.
Tong mi Pwäälo Reen Föfföör
16 Pokiten kich choon Kraist, sia mut ngeni ach tong ngeni Kot me choon oruch an epwe amwokutuukich pwe sipwe fiti ewe angaangen afalafala pworaausen ewe Mwüü me ewe angaangen föraalo choon käeö. Reen ach föffööri ena angaang, sia apwaapwaai Jiowa Kot, pwe “a mochen pwe aramas meinisin repwe küna amanauen ngunur o sineifichi minne mi enlet.” (1 Timoti 2:3, 4) Epwe ina üssün sia tongeni küna chengel seni ach alisi aramas pwe epwe mak lon letiper allükun ewe Kraist. Iwe, sia pwal pwaapwa reen ach küna wilifötään sorosorur pwe epwe pwäälo lon manauer ekkewe lapalap mi fel, lapalapen Jiowa kewe. (2 Korint 3:18) A enlet pwe ach alisi aramas ar repwe silei Kot, iei ewe liffang mi aücheea seni liffang meinisin sia tongeni ngeniir. Ir kewe mi wiliiti chiechien Jiowa ra tongeni pwaapwaesini ena mettoch toori feilfeilo chök.
17 Sia manau lon eü fansoun lupwen aramas ra mmen aücheeääni are pwal mwo nge tongei pisek. Iwe nge, pisek esap tongeni nomofoch. Pisek a tongeni tatiu are aramas ra tongeni soläniir. (Mattu 6:19) Ewe Paipel a ourourakich pwe “fönüfan epwe morelo, o pwal an kewe mochenia-ingaü; nge i mi föri letipen Kot epwe nonnom feilfeilo chök.” (1 Jon 2:16, 17) Ewer, Jiowa epwe nonnom toori feilfeilo chök, iwe, epwe pwal ina üssün ir kewe mi tongei i me angaang ngeni. Ina popun, esap iei ewe mettoch mi mürinnö seni meinisin, ach sipwe amääraatä tong ngeni Kot me aramas, nge esap ach chechchei mettochun fönüfan puun repwe nom fansoun mwochomwoch chök?
18 Ir kewe mi akkoomwa tong ra kan mwareiti Jiowa. Ekieki mwo Sonia, emön misineri lon Senegal. A käeö Paipel ngeni emön feefin itan Heidi, nge a tööki neminnei ewe mönün samaü mi efisaatä AIDS seni pwuluwan we choon lukun. Mwirin mäloon pwülüwan we, Heidi a papatais, nge ekiselo mwirin a apwangapwangelo, iwe, a luing pokiten an üri AIDS. Sonia a apasa pwe “Choon pioing ra alisi üküükün ar tuufich, nge ra chookükkün chök. Ra köri choon ewe mwichefel pwe repwe kampioni lon ewe pioing. Lon ewe oruuen pwinin, ua moot woon echö kieki ünükkün an we pet, iwe, üa kampioni toori an mälo. Iei aloon ewe tokter mi wiisen angaang woon: ‘Iei nampa eü ach osukosuk, pwe fän choommong aramas ra kan su seni choon ar famili lupwen ra silei pwe a uriir AIDS. Iwe, pwata ka tongeni nom reen ena choon samaü, inaamwo ika esap i märäärum me en choon pwal eü fönü?’ Ua awewei ngeni pwe me reei nge Heidi wesewesen pwii, iwe, a üssün itä nge emön chök inem me semem. Mwirin äi sissileelo pwii ei minefö, ua fokkun pwaapwa le tüttümünü.” Nge ese üri Sonia ena samaü mwirin an we a tümünü Heidi pokiten an tongei.
19 Fän choommong sia küna ewe sokkün tong mi fokkun watte lein nöün Jiowa kewe choon angaang. Esor eü pinukun allük mi asokkolo nöün Kot kewe aramas seni lusun aramas lon ei fansoun. Nge, sia küna pwönütään minne a mak lon Ipru 8:10: “O iei pwal alon ewe Samol: iei ewe pwon upwe pwon ngeni imwen Israel mwirin ekkewe rän: upwe isenalong äi kewe allük lon letiper, o upwe pwal makkeiretiu won letiper; iwe, upwe nöür Kot, o repwe nei aramas.” Amwo sipwe aücheeääni ewe allükun tong Jiowa a fen makkelong lon letipach me pwääraatä tong ngeni aramas fansoun meinisin.
20 A mmen watte ach chengel pokiten ach tuufichin angaang ngeni Kot fitifengen me eü mwicheich mi nom woon unusen fönüfan, eü mwicheichen pwipwi mi pwääraatä ena sokkün tong! Chookkewe mi mak lon letiper ewe allükun Kraist ra eäni eü mettoch mi sokkolo aücheeaan lon ei fönüfan ikewe ese okkor tong ie. Sap minne ra chök küna tong seni Jiowa, nge ra pwal küna pwaapwa seni ewe ririin tong mi pöchökkül lon ar we mwicheichen pwipwi. “Nengeni üsün mürinan me apwapwan, lupwen pwipwi ra nonomfengen fän tipeeü.” Inaamwo ika Choon Pwääraatä Jiowa ra nonnom lon choommong fönü, me a sokkopaat ar kewe foos, me a sokkofesen ar kewe leewo, nge a sokkolo watteen ar tipeeüfengen lon ar peekin lamalam. Ar tipeeüfengen a atooto ngeniir an Jiowa chen. Iei makkeien ewe soumakken kölüpin: “Pun ikenan [lein eü mwichen aramas mi tipeeüfengen lon tong] ewe Samol mi Lapalap a anomu an feiöch, ewe manau esemüch.”—Köl Fel 133:3.
En mi Tongeni Pölüeni?
• Ifa lamoten ekkewe Allük Engol?
• Ifa ewe allük mi mak lon letipen aramas?
• Ifa lamoten ewe mettoch tong lon “allükun ewe Kraist”?
• Ifa üssün sia tongeni pwääraatä ach tong ngeni Kot me choon oruch?
[Ekkewe kapas eis fan iten ewe lesen]
1, 2. (a) Meet sipwe käeö üssün iei? (b) A ifa üssün Jiowa a pwää woon ewe Chuukun Sainai?
3. Ifa üssün Jiowa a awora ngeni Israel ekkewe Allük Engol, me meet ena mwüü epwap miritiiti?
4. Pwata a fokkun lamot ekkewe Allük Engol?
5. Ifa üssün än Kot kewe allük ngeni Israel ra pwääratä an tong?
6. Menni allük a kon aücheea seni ekkewe allük mi mak woon sileit faü?
7. Ewe allükun Kraist a akkoom kawor ngeni iö, nge mwirin, iö ekkewe ra pwal amwöchu?
8. Ifa sokkofesenin ewe Allükun Moses me allükun ewe Kraist?
9. Ifa üssün Jises a pwääraatä pwe tong, iei wesewesen longolongun än Jiowa kewe allük?
10. Pwata sia silei pwe tong, iei longolongun ewe allükun Kraist?
11. Ifa üssün Jises a pwääraatä tong ngeni Kot me aramas?
12. Pwata sia tongeni apasa pwe tong ngeni Kot me tong ngeni choon oruch ra wenewenen ririfengen?
13. Reen ach sipwe tuufichin tongei Kot, meet sipwe fööri akkoom?
14. Pwata sia tongeni apasa pwe än Kot kewe allük rese kan chounikich?
15. Meet epwe amwokutuukich pwe sipwe äppirü Jiowa? Awewei mwo.
16. Ifa üssün tong ngeni Kot me choon oruch a kan pwääpwäälo reen ach angaangen afalafala me asukuula aramas?
17. Pwata a mürinnö ach sipwe amääraatä tong ngeni Kot me choon oruch, nge esap pisek?
18. Ifa üssün emön misineri a pwääraatä pwe a mmen watte an tong?
19. Pokiten allükun Kot a nom lon letipach, meet sipwe föffööri fansoun meinisin?
20. Pwata allükun ewe Kraist eü mettoch mi sokkolo aücheeaan?
[Lios lon pekin taropwe 15]
A nom reen choon Israel ekkewe allük mi mak woon sileit faü
[Lios lon pekin taropwe 17]
Sonia me emön nengnginin Senegal lon ewe 2004 district convention