Ämi Fefin kana—Oupwe Fokkun Süföliti Pwülüwemi
“Ami fefin kana, oupwe alleasochisi pwülüemi.”—EFISUS 5:22.
LON chommong fönü lupwen rüüemön repwe pwüpwülü, ewe fin apwüpwülü epwe föri eü pwon pwe epwe alolloon an süföl ngeni pwülüwan we. iwe nge, mecheresin are weiresin än emön fefin apwönüetä ena pwon epwe alongolong woon föfförün ekkewe mwän ngeni pwülüwer kewe. Iwe nge, a fokkun amwarar förütään ewe kokkotun pwüpwülü me lepoputään. Kot a angei efoch chürärän Atam, ewe äemönün mwän, me a föratä ewe fefin seni. Atam a apasawu: “Iei chün chüi, nge fitukan fitukei.”—Keneses 2:19-23.
2 Inaamwo ika a mürinnö poputään ewe kokkotun förütään pwüpwülü, nge eü prokram a iteni än fefin ngaselo, eü ammwöküt ren fefin fän iten ar repwe itä ngaselo me pichiwu seni fän nemenemen mwän, a poputä lon 1960 som me lon Merika. Ika sipwe alöllöfengenni föfförün mwän me fefin lon ena fansoun, ika 300 mwän pwüpwülü ra pöütalo ar famili, emön chök fefin a pwal föri ena. Nge arap ngeni 1970, ika 100 mwän ra pöütalo ar famili, emön fefin a pwal föri ina ussun. Weween, a chommongolo ekkewe fefin ra likitalo ar kewe famili lap seni me loom. Iei, a pwal fen chommongolo ekkewe fefin ra ottek, ün sakau, ün supwa, me sikepwach ussun ekkewe mwän ra föfföri. Iwe nge, a itä lapolo pwapwaan ekkewe fefin lap seni me loom? Aapw. Lon ekkoch fönü, orun esopwun ekkewe mi pwüpwülü ra mufesen. Iwe, met, än ekkoch fefin achocho le äfeffeitääi ar pwüpwülü a amürinnölo ekkewe mettoch ika a fen angaüalo?—2 Timoti 3:1-5.
3 Ifa populapen ewe osukosuk? Ina ewe osukosuk a piitä seni chök me loom lupwen If a tupulo ren ewe chonläng mi ngaü, “ewe serpentin lom lom, ewe a iteni Tefil me Satan.” (Pwarata 12:9; 1 Timoti 2:13, 14) Setan a ü ngeni äitien Kot kewe. Awewe chök, ewe Tefil a föri pwe ussun itä pwe mi aweires me titchik ewe kkotun pwüpwülü. Ren än fönüfan kewe minen esilesil pworaus, nge i sou nemenem ei fönüfan, Setan a fen etipetipa aramas ar repwe ekieki pwe ese pwüng än Kot kewe emmwen me rese chüen aüchea. (2 Korint 4:3, 4) Iwe nge, ika pwe sipwe etittina met Kot a apasa ussun wisen fefin mi pwüpwülü, sipwe küna tipatchemen me lamoten än Kot we Kapas.
Öüröür ngeni Chokkewe Repwe Pwüpwülü
4 Ewe Paipel a awora eü kapasen öüröür. A apasa pwe woon ei fönüfan fän nemenien Tefil, chokkewe mi pwüpwülü, pachelong ir mi pwapwa, repwe küna “osukosuk.” Iwe, inaamwo ika ewe kkotun pwüpwülü a popu seni Kot, nge mei wor än ewe Paipel kapasen öüröür ngeni chokkewe mi ekiekin tolong lon ena kokkot. Emön sou makken Paipel fän emmwenien ewe ngün mi fel a kapas ussun emön fefin mi mälo pwülüwan me a fen mumutä ngeni an epwe pwüpwülüsefäl. A apasa: “Epwe chok feioch lap seni are epwe chok lipich.” Jises a pwal pesei pwe lipich epwe öch ngeni “iö mi tongeni.” Iwe nge, ika emön a filatä pwe epwe pwüpwülü, iwe, epwe pwüpwülü “lon chok ewe Samol,” weween, ngeni emön chon fel ngeni Kot mi fen fangolo manauan me papataiselo.—1 Korint 7:28, 36-40; Mattu 19:10-12.
5 Ewe Paipel a öüröüra fefin ar repwe fokkun filiöchü iön repwe pwülüweni ren an apasa: “Eman fefin mi pwüpwülü a riri ngeni pwülüwan lon ükükün ränin manauan ren ewe allükün pwüpwülü.” Emön mi pwüpwülü epwe tongeni chök “ngaselo seni allükün [pwülüwan]” lupwen pwülüwan we a mälo are a föri tipisin lisowu mwääl me ra fen mufesen. (Rom 7:2, 3) Ewe memmeefin tong atun rüüemön ra kerän künafengenniir a tongeni efisi ar ekis pwapwafengen, nge esap ina longolongun eü pwüpwülü mi apwapwa. Ina popun, a lamot ngeni emön fefin mi lipich epwe pwisin eisini, ‘Ngang mi mmolnetä ai upwe nom fän allükün ei mwän?’ A lamot epwe ekieki ussun ena kapas eis me mwen epwe pwüpwülü nge esap mwirin.
6 Lon chommong leeni ikenäi, emön fefin a tongeni filatä an epwe etiwa are esap etiwa eü tingoren pwüpwülü. Nge, eli, ina eü mettoch mi fokkun aweires ngeni emön fefin lap seni meinisin an epwe föri lon manauan, pokiten a fokkun pöchökkül an mochen ewe sokkun chiechiöch me tong a tufichin küna lon pwüpwülü. Iei alon emön sou mak: “Atun a kon pöchökkül ach mochen föri och mettoch, ese lifilifil ika epwe pwüpwülü are tötä woon eü chuuk, nge a kon lap ach tümününgaü me äteneki chök ekkewe mettoch sia mochen rongorong.” Ika emön chon tötä woon chuuk a filingaü me tümününgaü, epwe tongeni efisatä an mälo. Pwal ina chök ussun, än emön filingaü ngeni emön epwe pwülüweni epwe tongeni fokkun efeiengaüa.
7 Emön fefin epwe wesewesen ekiekifichi met mi kapachelong lon an epwe nonnom fän allükün ewe mwän mi mochen pwülüweni. Fite ier loom, emön nengnginin India a apasa: “Semach kewe me inach ra watte me tipatchem lap senikich me rese tupukkäi ussun chök kich. . . . A mecheres ai upwe mwäällilo.” A lamot ewe älillis seni ekkewe sam me in me pwal ekkoch. Seni chök me loom, emön sou fön mi tipatchem a pesei ekkewe säräfö chök me ineet ewe pwe repwe sileöchü semen me inen kafotur kewe me nengeniöchü ar kewe föfför ngeni chon an we famili.
Ifa Ussun Jises A Pwäratä Älleäsochis
8 Inaamwo ika ese mecheres älleäsochis, nge ekkewe fefin repwe tongeni ekieki pwe ina eü mettoch mi ammafel, ussun chök Jises a ekieki. Inaamwo ika a kapachelong riäfföü me mälo woon efoch irään ninni lon an nonnom fän nemenien Kot nge Jises a chök küna pwapwa ren. (Luk 22:41-44; Ipru 5:7, 8; 12:3) Ekkewe fefin ra tongeni äppirü Jises, pun ewe Paipel a apasa: “Mokuren emon fefin puluan, o mokuren Kraist Kot.” (1 Korint 11:3) Iwe nge, ren enletin, fefin rese chök nom fän nemenien mwän atun repwe pwüpwülü.
9 Ewe Paipel a aweweei pwe ekkewe fefin, ir mi pwüpwülü ika ir mi lipich, repwe anomuur fän nemenemen ekkewe mwän re Kraist mi äsimaü mi wisen tümünü ewe mwichefel. (1 Timoti 2:12, 13; Ipru 13:17) Lupwen fefin ra apwönüetä ena allükün Kot, ra föratiu eü leenien äppirü ngeni ekkewe chonläng lon kokkotun än Kot we mwicheich. (1 Korint 11:8-10) Pwal eü, ren ar leenien äppirü mi mürinnö me ar älillis, ekkewe fefin chinnap mi pwüpwülü ra asukula ekkewe föpwül pwe repwe “alleasochisi pwisin puluer.”—Taitos 2:3-5.
10 Jises a silei aüchean ewe sokkun älleäsochis mi fich. Fän eü, Jises a akünölo ewe aposel Piter an epwe mönatiu ar takises ngeni ekkewe sou nemenem me a pwal mwo nge ngeni Piter ewe monien takises. Mwirin, Piter a makkei: “Fan asengesin ewe Samol, oupwe alleasochisi sokkun chon nemenem meinisin mi nemeni aramas.” (1 Piter 2:13; Mattu 17:24-27) Ussun än Jises we äkkäeüin leenien äppirü ren älleäsochis, sia älleäni: “A lapalapeni lapalapen emon chon kichiniwel, pun a uputiu usun chok aramas. Iwe, pokiten a nonnom lon lapalapen aramas, a pwal pwisin atekisonatiu o a chok alleasochik tori malo.”—Filipai 2:5-8.
11 Lupwen Piter a pesei ekkewe chon Kraist ar repwe älleäsochisi ekkewe sou nemenem woon fönüfan pwal mwo nge ir kewe mi pwüngüngaü me arochongaü, a aweweei: “Pun iei popun a fen korikemi, pwe Kraist a pwal kuna riaffou fan asengesimi, o a isetiu eu leenien appiru mwemi, pwe ami oupwe tapwelo mwirin lon ipwan.” (1 Piter 2:21) Mwirin an aweweei ifa ükükün watteen än Jises riäfföü me an likiitü, Piter a pwal pesei ekkewe fefin nge meit ika pwülüwer kewe rese etiir lon ar lükü, a apasa: “Pwal usun chok, ami fefin kena, oupwe alleasochisi puluemi, pwe, inaamwo ika ekkoch leir rese alleasochisi ewe kapas, nge repwe chok Soulangelo ren an puluer fofor murinno, nge esap ren ar kapas, lupwen ra nennengeni ami fofor mi limelimoch, eti niuokus.”—1 Piter 3:1, 2.
12 Ekkoch ra ekieki pwe än emön mosonoson fän turunufas me kapas pöchökkül, ina eü esissilen apwangapwang. Nge esap ina ussun ekiekin Jises. Piter a makkei: “Lupwen ra lalingau ngeni i, ese mo lalingau-sefal; lupwen ra eriaffoua i, ese mo amosoku ir.” (1 Piter 2:23) Ekkoch mi küna än Jises riäfföü ra wiliti chon lükü, ussun chök ewe chon solä mi nom ünükkün Jises me pwal ewe meilapen sounfiu mi katol an ninniilo. (Mattu 27:38-44, 54; Mark 15:39; Luk 23:39-43) Piter a pwal affata pwe epwe pwal ina ussun ekkoch mwän pwüpwülü rese lükü—pwal mwo nge ekkewe ra arochongaü—repwe pwal tongeni wiliti chon Kraist lupwen ra küna napanapen pwülüwer kewe mi kan älleäsochis. Sia fen küna pisekin pwäratä pwe ei lapalap a fis ikenäi.
Ifa Ussun Ekkewe Fefin Repwe Tongeni Winneni Pwülüwer kewe
13 Ekkewe fefin chon lükü ra tongeni winneni pwülüwer kewe rese lükü ren ar napanapeni napanapen Kraist. Lon eü mwichelap än Chon Pwäratä Jiowa a kerän chök fis, emön mwän pwüpwülü a kapas ussun pwülüwan we chon Kraist: “Ussun itä ngang mi umwes lon ai föfför ngeni pwülüwei we. Iwe nge, pwülüwei we mi chök fokkun süfölitiei. Ese mwo esiitaei fän eü. Ese pwal aumwesiei ai upwe fiti lon an lükü. A tümünüei fän tong. Me mwen an epwe feilo ngeni eü mwichelap, a fokkun angang weires an epwe ammolnatä enei me awesalo angangen lon ewe imw. Napanapan a efisatä ai pwapwaiti ewe Paipel. Iwe, iei ua fen wiliti emön Chon Pwäratä Jiowa!” Ewer, neminewe a winneni pwülüwan we ‘esap ren an kapas’ nge ren an föfför.
14 Ussun Piter a menlapei, sap än emön fin pwüpwülü kapas epwe uwaaöch, nge an kewe föfför. Iei met a fis ngeni emön fefin mi käeö ewe enlet seni Paipel me a achocho an epwe fiffiti mwich. Pwülüwan we a püchör ngeni me erä: “Agnes, ika kopwe towu lon na asam, kesap chüen liwinlong!” Neminewe ese towu lon “ena asam” nge a fen towu me lon pwal eü asam. Lon ewe pwinin mwich mwirin, ätewe a pwal amösökü: “Ika kopwe liwinto, ngang usap chüen nom.” Pwüngün, pun ätewe ese chüen nom—pun a sü seni imwan lon ükükün ülüngät rän. Nge lupwen pwülüwan we a liwinsefäl, neminewe a kirekiröch me kapas pwotete le eisini: “En mi mochen möngö?” Agnes a chök tipeppos lon an tuppwöl ngeni Jiowa. Lo, lo, lo, pwülüwan we a mochen käeö Paipel, a fangolo manauan ngeni Kot, iwe, mwirin, a wiliti emön elter mi wiseni chommong wis.
15 Ekkewe fefin sia kerän fos ussun ra föri minne ewe aposel Piter a pesei ngeni fefin ussun ‘fouter,’ pwe resap kon alamota napanaper me lükün ren ‘firesin mökürer’ are ar üfeni “mangaku mi lingoch.” Piter a apasa: “Nge epwe fouten letipemi mi monomon ren ewe fout mi esap morelo, fouten ngunumi mi mosonoson o tipemecheres—ei sokkun fout mi fakkun auchea fan mesen Kot.” Ei sokkun ngün a pwal pwälo ren ngingi me fairo nge esap ren än emön u ngeni pwülüwan we. Epwe ina ussun än emön fin pwüpwülü chon Kraist a kan pwäratä süföl mi alolloon ngeni pwülüwan we.—1 Piter 3:3, 4.
Ekkewe Leenien Äppirü Sipwe Käeö Seni
16 Piter a makkei: “Pun a chok iei usun ekkewe fefinen lom ra foutei pwisin ir, neminkewe mi apilukuluk allim ren Kot o alleasochisi puluer.” (1 Piter 3:5) Ekkena fefin ra mirititi pwe ren ar apwönüetä ena kapasen fön, repwe apwapwai Kot, me atoto pwapwaan ar famili me manau esemuch. Piter a kapas ussun Sera, pwülüwan Eperiam we mi liemürinnö, pwe a “äkälleäsochis ngeni Eperiam, me a kö ngeni ‘Samol.’” Sera a älillisöch ngeni pwülüwan we mi niuokkusiti Kot me a angang ngeni lon eü fönü towau. A likitalo nonnomun we mi kinamwe me a fen pwal mwo nge tipeeü ngeni an epwe pennüküolo manauan. (Keneses 12:1, 10-13) Piter a mwareiti än Sera tipepwora, a apasa: “Iwe, iei ami oupwe noun neminewe, are oupwe fori minne mi murinno, o ousap niuokusiti och mettoch.”—1 Piter 3:6.
17 Eli, Piter a pwal ekieki ussun Apiken, emön fefin mi pwora mi äpilükülük woon Kot. I emön “fefin a miritöch,” nge pwülüwan we Nepel emön “mwän a aramasangau o miritingau.” Lupwen Nepel ese mochen awora älillis ngeni Tafit me nöün kewe mwän, ra ammolnatä ar repwe arosalo Nepel me unusen chon leimwan. Nge Apiken a mwittir mwöküt le amanaua chon leimwan kewe. A amasoua möngö me watä woon ekkoch ass, me a feilo chuuri Tafit me nöün kewe sounfiu atun ra pwepwereto woon ewe al. Lupwen a küna Tafit, a fotupukutiu me a tingormaü ngeni pwe esap föri och mettoch mi ngaü. A fokkun chüng letipen Tafit. A apasa: “Üa mwareiti ewe Samol mi Lapalap ewe Koten Israel mi tinuketo ikenai pwe kopwe churiei. Kopwe feiöch, pun ka mirit.”—1 Samuel 25:2-33.
18 Pwal eü leenien äppirü ngeni fin pwüpwülü, ina i ewe fin Sunem mi tuppwöl ngeni köfötun we, emön chon mäsen siip. A lüküchar an tong ngeni köfötun we inaamwo ika emön king a fokkun etipetipa. A pwärawu meefian ngeni köfötun we ren an apasa: “Kopwe pwauni lelukom fan itei, kosap romi eman luki. Pun tong a pochokul usun mala . . . Chommong koluk resap tongeni kunuela tong, nge chomong lolo resap pwal tongeni amopu.” (Än Salomon Köl 8:6, 7) Amwo epwe pwal ina ussun meefien neminkewe meinisin mi etiwa eü tingörun pwüpwülü pwe repwe tuppwöl ngeni pwülüwer kewe me pwäratä alolloonun ar süföl ngeniir.
Pwal Ekkoch Kapasen Emmwen Seni Kot
19 Säingonoon, ekieki mwo wiliorun ei wokisin: “Ami fefin kena, oupwe allesochisi puluemi usun chok ach Samol.” (Efisus 5:22) Met popun a lamot älleäsochis? Pun ewe wokisin mwirin a apasa, “popun, pun mwan mokuren fefin usun chok Kraist mokuren ewe mwichefel.” Ina minne, iei ewe kapasen pesepes fän iten fin pwüpwülü: “Usun ewe mwichefel a nonom fan nemenien Kraist, epwe pwal iei ussun ren fefin ngeni puluer lon mettoch meinisin.”—Efisus 5:23, 24, 33.
20 Fän iten ar repwe älleäsochisi ena allük, a lamot ngeni ekkewe fin pwüpwülü ar repwe käeö ussun me äkkäppirü än Kraist we mwichefelin chon kepit. Kese mochen älleäni 2 Korint 11:23-28 iwe, mwirin kopwe käeö minne ewe aposel Paul, emön chon ena mwichefel, a likiitü fän lon an tuppwöl ngeni Möküran we, Jises Kraist. Ussun chök Paul, a pwal lamot ngeni ekkewe fin pwüpwülü me pwal chon ewe mwichefel meinisin ar repwe tuppwöl le nonnom fän nemenemen Jises. Ren ar äkkälleäsochisi pwülüwer kewe, ekkewe fefin ra kan anomu pwisin ir fän än Jises nemenem.
21 Inaamwo ika chommong fin pwüpwülü ikenäi ra mängaüeiti ar repwe älleäsochis, nge fefin mi mirit ra kan ekilapei feiöchün ei napanap. Awewe chök, ren än fin pwüpwülü älleäsochisi pwülüwan we ese lükü lon mettoch meinisin rese ü ngeni allükün Kot, eli, epwe tongeni ‘amanaua pwülüwan we.’ (1 Korint 7:13, 16) Neminewe epwe pwal tongeni menemenöch le silei pwe Jiowa a pwapwa ren me epwe efeiöchü i pokiten an äppirü Nöün we mi ächengicheng.
En Mi Chechchemeni?
• Pwata epwe tongeni aweires ngeni emön fin pwüpwülü an epwe süföliti pwülüwan?
• Pwata a fokkun lamot emön fefin epwe fokkun ekieki me mwen epwe etiwa eü tingörun pwüpwülü?
• Ifa ussun Jises a isetiu eü leenien äppirü ngeni ekkewe fin pwüpwülü, nge met feiöchür seni ar tapwelo mwirin an we leenien äppirü?
[Ekkewe kapas eis fan iten ewe lesen]
1. Fän ekkoch, pwata a weires ngeni emön fefin an epwe süföliti pwülüwan we?
2. Met a fisitä ren fefin mi pwüpwülü lon ekkewe ier mi kanoto?
3. Ifa populapen ewe osukosuk mi kkü pwüpwülü?
4, 5. (a) Pwata emön epwe tümünüöch lupwen a ekiekin pwüpwülü? (b) Met emön fefin epwe föri me mwen epwe tipeeü ngeni an epwe pwüpwülü?
6. Met sokkun kefil chommong fefin ikenäi ra tongeni föri, me pwata a fokkun lamot ena?
7. Ifa ewe kapasen fön a kawor fän iten ekkewe mi kükkütta pwülüwer?
8, 9. (a) Ifa än Jises ekiek ussun an älleäsochis ngeni Kot? (b) Menni feiöch sipwe küna seni älleäsochis?
10. Ifa ussun Jises a isetiu eü leenien äppirü ren älleäsochis?
11. Pwata Piter a pesei ekkewe fefin pwe repwe älleäsochis ngeni pwülüwer kewe rese lükü?
12. Ikkefa uwaaöchün än Jises älleäsochis?
13, 14. Ifa ussun än ekkewe fefin älleäsochis ngeni pwülüwer kewe rese lükü a uwaani uwa mi mürinnö?
15. Met sokkun “fout” ekkewe fin Kraist repwe föüteni?
16. Ifa ussun Sera a isetiu eü leenien äppirü mi mürinnö fän iten ekkewe fin pwüpwülü chon Kraist?
17. Pwata Piter a ekieki pwe Apiken eü leenien äppirü ngeni fin pwüpwülü chon Kraist?
18. Ika ra küna sossot seni emön mwän lükün pwülüwer we, menni leenien äppirü ekkewe fin pwüpwülü repwe chechchemeni, me pwata?
19, 20. (a) Met popun ekkewe fin pwüpwülü repwe älleäsochisi pwülüwer kewe? (b) Menni leenien äppirü a kawor fän iten ekkewe fin pwüpwülü?
21. Ikkefa ekkewe mettoch repwe amwökütü ekkewe fin pwüpwülü ar repwe likiitü le älleäsochisi pwülüwer kewe?
[Lios lon pekin taropwe 23]
Met popun emön fefin epwe fokkun ekiekifichi
me mwen an epwe etiwa eü tingörun pwüpwülü?
[Lios lon pekin taropwe 25]
Ifa ewe lesen ekkewe fin pwüpwülü repwe käeö seni ekkewe fefin lon Paipel ussun Apiken?