Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Chuuk
  • PAIPEL
  • PUK
  • MEETINGS
  • w07 10/1 p. 8-12
  • “Kopwe Pworacho Ngeni Ar Ingau Ren Om Fofor Murinno”

Ese wor video fán iten ei kinikin.

Omusaaló, a wor osukosuk le eppietá ewe video.

  • “Kopwe Pworacho Ngeni Ar Ingau Ren Om Fofor Murinno”
  • Ewe Leenien Mas a Esilefeili án Jiowa We Mwú—2007
  • Itelap Kisikis
  • Pwal Ekkóch
  • “A Song o Fokkun Lingeringer”
  • ‘Äm Aupwe Nikemilo’
  • “Kopwe Feito, Pwe Sipwe Chufengen”
  • Esilefeili Kapas Allim Inaamwo Ika Sipwe Küna Minne mi Ngaü
  • Menlapen Pworaus Seni ewe Puken Nehemia
    Ewe Leenien Mas a Esilefeili án Jiowa We Mwú—2006
  • Ewe Ttitin Jerusalem
    Nei Puken Pwóróusen Paipel
  • Ewe Ttitin Jerusalem
    Lesen Ka Tongeni Káé Seni Paipel
  • Jerusalem—Ina Ewe Popun Om Pwapwa ‘Mwen Mettoch Meinisin’?
    Ewe Leenien Mas a Esilefeili án Jiowa We Mwú—1999
Pwal Och
Ewe Leenien Mas a Esilefeili án Jiowa We Mwú—2007
w07 10/1 p. 8-12

“Kopwe Pworacho Ngeni Ar Ingau Ren Om Fofor Murinno”

“Kosap kuf ren ar fofor ingau; nge kopwe pworacho ngeni ar ingau ren om fofor murinno.”—ROM 12:21.

EPWE tufich ach sipwe üppos le ü ngeni chokkewe mi wesewesen ü ngeni fel mi enlet? Epwe tufich ach sipwe akkufu ekkewe minen etipetipakich pwe sipwe liwinsefälliti ewe otot mi ingaü? Iei pölüen ekkeei ruu kapas eis, ewer! Pwata? Pokiten minne ewe aposel Paul a apasa lon nöün we taropwe ngeni chon Rom. A makkei: “Kosap kuf ren ar fofor ingau; nge kopwe pworacho ngeni ar ingau ren om fofor murinno.” (Rom 12:21) Ika sipwe lükülük woon Jiowa me tipeppos pwe sisap mwut ngeni ewe fönüfan an epwe pworacho ngenikich, an ngaü esap akkufukich. Pwal eü, alon pwe “kopwe pworacho ngeni ar ingaü” a pwäratä pwe sipwe tongeni akkufu minne mi ngaü ika sipwe chök fiffiu ngeni. Nge ir kewe mi tümününgaü me ükkütiu le fiffiu repwe kkuf ren ei otot mi ngaü me an we sou nemenem, Setan ewe Tefil.—1 Jon 5:19.

2 500 som ier me mwen fansoun Paul we, emön nöün Kot chon angang lon Jerusalem a pwäratä pwüngün alon Paul ussun ach fiu ngeni ngaü. Ena mwan itan Nehemia ese chök üppos fän riäfföü seni aramas mi ingaü nge a pwal akkufu minne mi ngaü ren föfföröch. Ikkefa ekkewe sossot a küna? Met a atufichi i an epwe sopwöch? Ifa ussun sipwe äkkäppirü i? Ren ach sipwe pölüeni ekkena kapas eis, sipwele käeö ekkoch pworaus lon manauen Nehemia.a

3 Nehemia a angang ngeni ewe kingen Persia itan Artaksasta. Inaamwo ika a nonnom lein chon lükün, nge ese “appiru pwomen fonufan” lon na fansoun. (Rom 12:2) Lupwen a wor osukosuk lon Juta, a likitalo nonnomun we mi kinamwe me lükülüköch, a säi towau ngeni Jerusalem fän weires, me a eäni ewe angang mi fokkun watte, angangen aüsefällietä tittin ewe telinimw. (Rom 12:1) Inaamwo ika i kepinaan Jerusalem, nge Nehemia a eti chienan kewe chon Israel le akkangang rän me rän “seni lesosorusich tori lepwin, lupwen ekewe fü ra tin.” Ina minne, mwirin kis seni ruu chök maram, a wes ewe angang! (Nehemia 4:21; 6:15) A fokkun amwarar ena, pun atun ra angang woon ewe tit, aramas ra ü ngeni ar angang. Iö ekkewe chon ü ngeni Nehemia, iwe, met ra achocho ngeni?

4 Ikkeei ir äkkäeüin chon ü ngeni ewe angang, Sanpalat, Topia, me Kesem, ir aramas mi föümmong mi nonnom arap ngeni Juta. Pokiten ir chon oputa nöün Kot kewe aramas, “ra fokun oput pwe eman a feito pwe epwe kütta feiöchün chon Israel.” (Nehemia 2:10, 19) Ra fokkun tinikken le eppeti än Nehemia kokkotun aüetä ewe tit, pwal mwo nge ren ar kewe raüangaü ngeni. Itä Nehemia ‘epwe kkuf ren ar föfföringaü’?

“A Song o Fokkun Lingeringer”

5 Nehemia a pwora le pesei nöün kewe aramas: “Ousipwe senisefälietä tittin ei telinimw Jerusalem.” Ra pölüeni: “Ousipwe popuetä le senisefälietä ewe tit.” Nehemia a erä: “Iei usun ra popuetä le föri ewe angang mi mürina,” nge chon ü ngenikem “ra esitakem o turunufaseekem. Iwe, ra üra, ‘Met popun oua föri ei? Ifa usun, oua mochen ü ngeni ewe king?’” Nehemia ese niuokkusiti ar kewe kapasen esiit me tipimwääl. A ereni ekkewe chon ü ngeniir: “Ewe Koten läng epwe atufichikem lon ei angang. Äm nöün chon angang, aipwe popuetä le senisefälietä ewe tit.” (Nehemia 2:17-20) Nehemia a tipeppos pwe repwe chök föri “ewe angang mi mürina.”

6 Emön me lein ekkewe chon ü ngeniir, Sanpalat, “a song o fokun lingeringer” me a lalapat. A turunufaseer ren an erä, “Met ekei chon Juta mi fokun apwangapwang ra föri? . . . Ifa usun, repwe tongeni aeasefäl ekewe fau mi karala seni ewe ioien pipi?” Topia a pwal fiti i le turunufaseer ren an apasa: “Ellet, are eman foks epwe mwetetä won mine ra senisefälietä, epwe ataetiu ar tittin fau.” (Nehemia 4:1-3) Iwe, Nehemia a fet?

7 Nehemia a chök tunalo ar kewe kapasen esiit. A älleäsochisi än Kot we allük me ese sotun liwini ngeniir ar ingaü. (Lifitikos 19:18) Iwe nge, a likiti ngeni Jiowa ewe osukosuk me a iotek: “Äm Kot, kopwe aüselingakem, pun äm aia küna turunufas. Kopwe ukun ngeniir ar takirin ämängau o asechirela.” (Nehemia 4:4) Nehemia a lükülük woon än Jiowa we kapas, a erä: “Ewe Samol mi Lapalap epwe ngeniir chappen ar föför me liwiningauer.” (Tuteronomi 32:35) Iwe, Nehemia me nöün kewe aramas ra “senätä unusen ewe tit.” Rese mwut ngeni ar ekiek an epwe rikilo. “Iei usun aia senätä unusen ewe tit tori tekian a esop, pun ekewe aramas ra achocho le angang.” (Nehemia 4:6) Chon oputa fel mi enlet rese tongeni pinei ewe angang! Ifa ussun sipwe tongeni äppirü Nehemia?

8 Lon ach ei fansoun, chon ü ngenikich lon sukul, lon ach leenien angang, are pwal mwo nge lon ach kewe famili repwe esiita me turunufaseikich. Iwe nge, fän chommong epwe öch ach sipwe föri minne ewe Paipel a erä: “A wor fansoun . . . fanafanala.” (Än Salomon Afalafal 3:1,  7) Ina minne, ussun chök Nehemia, sisap liwini ngeni aramas ren kapas mi aletipengaüer. (Rom 12:17) Sia kan iotek ngeni Kot, me lükülük woon emönnewe mi alükülük ngenikich: “Ngang upwe liwini ngenir.” (Rom 12:19; 1 Piter 2:19, 20) Epwe ina ussun sisap mwut ngeni chon ü ngenikich ar repwe arikikichelo seni ach föfföri ach angang lon pekin ngün, ewe angangen afalafala ewe kapas allim ussun Mwuun Kot me föralo chon käeö. (Mattu 24:14; 28:19, 20) Iteiten fansoun sipwe fiti ewe angangen afalafal nge sisap kkuf ren chon ü ngenikich, sipwe pwäratä ewe sokkun tuppwöl Nehemia a eäni.

‘Äm Aupwe Nikemilo’

9 Lupwen ekkewe chon ü ngeni fel mi enlet lon ränin Nehemia we ra rongorong pwe “angangen senisefällietä ewe tittin Jerusalem a soposopola,” ra angei nöür kewe ketilas pwe repwe “fiu ngeni Jerusalem.” Ekkewe chon Jus ra meefi letipechou. A wor chon Sameria ennefenin Jerusalem, chon Amon le ötiuan, chon Arapia le öörün, me chon Astot le notoun. Ra pwellifeilli Jerusalem, me ekkewe chon aüetä resap tongeni sü! Met repwe föri? Nehemia a apasa, “Aia iotek ngeni äm Kot.” Ekkewe chon oputer ra apasa: “Aipwe nirela pwe ewe angang epwe ükütiu.” Nehemia a awisa ngeni ekkewe chon aüetä ewe tit ar repwe tümünü ewe telinimw “fän nöür ketilas, wokur siles me ar kewe esefich.” Pwüngün, me ren ekiekin aramas, ekkewe chon Jus mi chokisikis resap tongeni akkufu ekkewe chon oputer mi chommong, nge Nehemia a peseer: “Ousap niuokkus . . . Oupwe chechemeni [Jiowa] ewe Samol mi tekia.”—Nehemia 4:7-9, 11, 13, 14.

10 Iei a fis eü siwil mi lap. Ekkewe chon oput ra ükütiü le fiffiu. Pwata? Nehemia a erä, “Kot a ataela ar ekiek.” Iwe nge, Nehemia a mirititi pwe repwe chüen tongeni efeiengaüer. Ina minne, a tipatchem le siwili napanapen angangen ekkewe chon aüetä ewe tit. Seni ena rän, “ra angang won efoch pöür, nge won efoch ra amwöchü ar pisekin maun.” Nehemia a pwal awisa ngeni emön mwan an epwe “ettiki ewe rappwan asilesil” pwe epwe öüröüra meinisin ekkewe chon senatä ewe tit. Nehemia a äkkäeüin alükülükü ngeni ekkewe aramas: “Ach Kot epwe maun fän itach.” (Nehemia 4:15-20) Pokiten ekkewe chon aüetä ra pöchökkületä me mmolnetä le fiu, ra chök akkangang. Ikkefa ekkewe lesen sipwe käeö seni ei pworaus?

11 Fän ekkoch, Chon Kraist mi enlet ra küna föfförün akkachofesä seni chon oputer. Lon ekkoch fönü, chon ü ngeni fel mi enlet ra wesewesen chommong me mwänesol. Me ren ekiekin aramas, ussun itä nge pwiich kana resap tongeni likiitü. Iwe nge, ekkena Chon Pwäratä ra lükülük pwe ‘Kot epwe maun fän iter.’ Enlet, chokkana mi küna riäfföü watte fän iten ar lükü ra küna pwe fän chommong, Jiowa a pölüeni ar kewe iotek me ‘ataela ekiekin’ chon oputer mi fokkun watte manamaner. Pwal mwo nge lon ekkewe fönü ikewe a pinepin angangen ewe Mwu ie, Chon Kraist ra sopwosopwolo le afalafala ewe kapas allim. Ussun ekkewe chon kaü lon Jerusalem ra siwili napanapen ar angang, a pwal ina chök ussun Chon Pwäratä Jiowa ra siwili napanapen ar angangen afalafal fän riäfföü. Pwüngün, resap äkkäeä pisekin maun lon pekin futuk. (2 Korint 10:4) Pwal mwo nge föfförün akkachofesä esap aükalo ar angangen afalafal. (1 Piter 4:16) Iwe nge, pwiich kana ra “pworacho ngeni ar ingau ren [ar] fofor murinno.”

“Kopwe Feito, Pwe Sipwe Chufengen”

12 Mwirin ekkewe chon oputa Nehemia ra weweiti pwe ar fiffiu ngeni a chök sopwongaü, ra sotuni ülüngät sokkun raüangaü. Iwe, ikkefa?

13 Äeüin, chon oputa Nehemia ra sotuni le otupu. Ra ereni: “Kopwe feito pwe sipwe chufengen lon eü kewe sopw lon ewe maasiesin Ono.” Ono a nonnom lefilen Jerusalem me Sameria. Iwe, ekkewe chon oputa Nehemia ra erä pwe repwe etto me esopw, me i epwe pwal etto me esopw, iwe, repwe chufengen fän iten ar repwe ataweei ekkewe osukosuk. Nehemia a tongeni ekieki: ‘Eli epwe öch ena. Epwe mürinnö ach sipwe pworausfengen lap seni ach sipwe fiffiu.’ Nge Nehemia ese tipeeü ngeni. A aweweei ewe popun: “Ra ekiekin afeiengauei.” A silei ussun ar raüangaü nge ese tupulo rer. Fän rüänü a ereni ekkewe chon oput: “Üsap tongeni feila remi. Pwota ewe angang epwe kaüla pokiten ai likitala o feila remi?” Ese sopwöch ar sotuni le otupu Nehemia pwe epwe kkuf rer. A chök ännefota ewe angangen kaü.—Nehemia 6:1-4.

14 Oruuan, ekkewe chon oput Nehemia ra chofonatä pworaus, me ra tipimwääl ngeni Nehemia pwe a “ekiekin ü ngeni” King Artaksasta. Mwirin, ra pwal ereni Nehemia: “Sipwe pwüngüpwüngfengen won.” Iwe, Nehemia ese pwal mochen, pun a esilla met ra mochen föri. Nehemia a aweweei: “Ir meinisin ra chök mochen aniuokusukem, pun ra ekieki pwe aipwe ükütiu le angang, pwe ewe angang esap wes.” Iwe nge, lon ei fansoun, Nehemia a appölüa än emön tipimwääl ngeni i, a apasa: “Ekei mettoch ka kapas usun resap pwüng, pun ka chök afisätä seni püsin lon om ekiek.” Pwal eu, Nehemia a kütta älillis seni Jiowa, a iotek: “Kopwe apöchökülaei.” A lükü pwe ren än Jiowa älillis, esap kkuf ren ar we raüangaü me epwe chök sopwosopw ar angang.—Nehemia 6:5-9.

15 Aülüngätin, ekkewe chon oputa Nehemia ra nöünöü emön chon afangemä, ewe re Israel itan Semaia, pwe epwe sotuni le etipetipa Nehemia an epwe atai än Kot we Allük. Semaia a ereni Nehemia: “Ousipwe chufengen lon imwen Kot me lon ewe leni mi pin o apüngala ekewe asam, pun repwe feito o niik. Lon eu pwin repwe feito o niikela.” Semaia a erä pwe Nehemia epwele ninniilo nge epwe tongeni seläni manauan ren an opolo lon ewe imwenfel. Iwe nge, Nehemia esap i emön samol-fel. Epwe tipis ika epwe opolo lon imwen Kot we. Epwe itä sotuni le seläni manauan ren an epwe ataielo än Kot we Allük? Nehemia a pölüeni: “Ifa usun, eman mwän usun ngang epwe opolong lon ewe imwenfel pwe epwe manau? Üsap tolong.” Pwata Nehemia ese tupulo? Pun a silei pwe inaamwo ika Semaia, i pwal emön chon Israel, nge a “mefi pwe Kot esap [tinato] Semaia.” Enlet, emön soufos mi enlet esap ereni Nehemia an epwe atai än Kot we Allük. Nehemia ese pwal kkuf lon ei aülüngätin raüangaü. Ekiselo mwirin, a tongeni repotei: “Lon rüe me limuen ränin ewe maram Elul ewe tit a wesila. Ra angang ngeni lon ükükün lime me ruu rän.”—Nehemia 6:10-15; Numperis 1:51; 18:7.

16 Chiechi mi chofona, chon tipimwääl, me pwipwi chofona repwe tongeni sotunikich, ussun chök Nememia. Eli ekkoch repwe etiwakich ach sipwe etto chuuriir esopwun ewe al, lon kapas awewe. Repwe sotun etipetipakich pwe ika sipwe akükkünalo ach tinikken le angang ngeni Jiowa, sipwe pwal tongeni achocho ngeni ekkewe mettochun fönüfan. Iwe nge, pokiten sia akkomwa Mwuun Kot lon manauach, sisap tipeeü ngeni. (Mattu 6:33; Luk 9:57-62) Chon ü ngenikich repwe pwal chofonatä pworaus ussuch. Lon ekkoch fönü, ra tipimwääl pwe sia ü ngeni ewe Mwu, ussun chök ekkoch ra tipi ngeni Nehemia pwe a ü ngeni ewe king. A fen pwüngülo lon imwen kapwüng pwe ese pwüng ekkewe kapasen tipimwääl. Nge ese lifilifil met epwe pwüngülo lon eü me eü osukosuk, nge sia kan iotek fän lükülük pwe Jiowa epwe emmweniir me ren letipan. (Filipai 1:7) Ekkoch mi tipin angang ngeni Jiowa repwe pwal tongeni ü ngenikich. Ussun chök emön re Jus a pesei Nehemia an epwe atai än Kot we Allük fän iten an epwe seläni manauan, a pwal ina ussun ekkoch chon rikilo repwe sotun etipetipakich ach sipwe föri minne ese pwüng. Iwe nge, sipwe pöönalo ekkewe chon rikilo pun sia silei pwe sipwe seläni manauach ren ach älleäsochisi än Kot kewe allük nge sap ren ach ataiirelo! (1 Jon 4:1) Ewer, ren än Jiowa älillis, sipwe tongeni pworacho ngeni sokkun ingaü meinisin.

Esilefeili Kapas Allim Inaamwo Ika Sipwe Küna Minne mi Ngaü

17 Än Kot we Kapas a apasa ussun pwiin Kraist kewe mi kepit: “Ra pworaiti [Satan] ren . . . kapasen ar we pwarata.” (Pwarata 12:11) Iwe, ra ririfengen ach pworaiti Setan, popun ingaü, me ach afalafala pworausen ewe Mwu. Sise mäirü pwe Setan a fiffiu ngeni lusun ekkewe mi kepit me ewe “mwich mi lapalap” ren an efisi än aramas ü ngeniir!—Pwarata 7:9; 12:17.

18 Ussun sia fen küna, epwe tongeni torikich sossot ren kapasen esiit are turunufas, are föfförün akkachofesä, are pwal ekkoch. Ese lifilifil met epwe äkkäeä, nge Setan a chök mochen aükalo ewe angangen afalafal. Iwe nge, esap pworacho pun nöün Kot kewe aramas ra äkkäppirü Nehemia me tipeppos le “pworacho ngeni minne mi ngau ren minne mi murinno.” Repwe sopwelo le afalafala ewe kapas allim tori fansoun Jiowa epwe apasa pwe a wesöch ewe angang!—Mark 13:10; Rom 8:31; Filipai 1:27, 28.

[Footnote]

a Älleäni ekkena pworaus lon Nehemia 1:1-4; 2:1-6, 9-20; 4:1-23; 6:1-15.

En mi Chechchemeni?

• Met sokkun föfförün ü ngeniir nöün Kot kewe chon angang me loom me pwal ikenäi ra küna?

• Met ekkewe chon oputa Nehemia ra achocho ngeni, me met ekkewe chon oputa Kot ra achocho ngeni lon ach ei fansoun?

• Ifa ussun kich sipwe pworacho ngeni minne mi ngaü ren föfför mürinnö?

[Study Questions]

1. Pwata sipwe lükü pwe mei tufich ach sipwe pworacho ngeni minne mi ngaü?

2. Met popun sipwe käeö ussun manauen Nehemia?

3. Ifa pworausen nonnomun Nehemia, iwe, ifa ewe angang mi amwarar a apwönüetä?

4. Met ekkewe chon ü ngeni Nehemia ra achocho ngeni?

5, 6. (a) A fet ekkewe chon oputa Nehemia ussun ewe angangen senisefällietä ewe tit? (b) Met popun Nehemia ese niueiti ekkewe chon ü ngeni?

7. A fet Nehemia ussun än ekkewe chon ü ngeni tipimwääl?

8. (a) Epwe ifa ussun sipwe äppirü Nehemia lupwen chon ü ngenikich repwe tipimwääl ngenikich? (b) Apworausa mwo met a fis ngonuk are ngeni pwal emön nge a pwäratä tipatchemen ach sisap liwini ngeni chon föfföringaü ar ngaü.

9. Ra fet ekkewe chon oputa Nehemia, me met Nehemia a föri?

10. (a) Met a efisatä eü siwil mi lap me lein chon oputa Nehemia? (b) Met Nehemia a föri?

11. Met a atufichi Chon Kraist mi enlet ar repwe akkufu minne mi ingaü lon ekkewe fönü ikewe angangen ewe Mwu a pinepin ie, me ifa ussun ar ra pworacho ngeni ngaü ren föfför mürinnö?

12, 13. (a) Met sokkun raüangaü ekkewe chon ü ngeni Nehemia ra sotuni? (b) Met popun Nehemia ese tipeeü ngeni an epwe lo chuuri ekkewe chon ü ngeni i?

14. Nehemia a fet ngeni ekkewe chon tipimwääl ngeni i?

15. Ifa ewe kapasen pesepes emön soufos chofona a ereni Nehemia, iwe, pwata Nehemia ese tipeeü ngeni?

16. (a) Sipwe fet ngeni chiechi mi chofona, chon tipimwääl ngenikich, me pwipwi chofona? (b) Ifa ussun ka pwäratä pwe om lükü ese wiliwilikkis lon imwom, lon sukul, are lon om leenien angang?

17, 18. (a) Met Setan me ekkewe chon tupuni ra achocho le föri? (b) Met kopwe tipeppos le föfföri, iwe, pwata?

[Box/​Picture on page 10]

Ekkewe Lesen mi Nom lon ewe Puken Nehemia

Nöün Kot kewe chon angang ra küna

• esiit

• kapasen eniwu

• otuputup

Föfförün otuputup a popu seni

• chiechi mi chofona

• chon tipimwääl

• pwipwi chofona

Nöün Kot kewe chon angang ra pworacho ngeni ingaü ren

• ar likiitü lon wiser me ren Kot

[Picture on page 9]

Nehemia me chienan kewe chon angang ra senisefällietä tittin Jerusalem inaamwo ika a wor chon ü ngeniir

[Picture on page 11]

Chon Kraist mi enlet ra pwora le afalafala ewe kapas allim

    Meinisin mi Peres lón Fósun Chuuk (1987-2025)
    Log Out
    Log In
    • Chuuk
    • Share
    • Preferences
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Settings
    • JW.ORG
    • Log In
    Share