Ka Fen Mmolnetä Fän Iten Ränin Jiowa We?
“Än Jiowa we rän mi lapalap a arapoto. A fen arapoto, me a wenewenen mwittirito.”—SEFANAIA 1:14, NW.
1-3. (a) Met ewe Paipel a apasa ussun ränin Jiowa we? (b) Sipwele küna menni “ränin Jiowa”?
TTAMEN än Jiowa we rän mi lapalap esap chök 24 awa. Nge ewe rän a ttam atun epwe fis än Kot kapwüng ngeni aramas mi ngaü. Mei wor popun ekkewe aramas mi ngaü repwe niuokkus pun ena rän epwe eü ränin rochopwak, song, lingeringer mi lapalap, riäfföü, me tatakkis. (Aisea 13:9; Amos 5:18-20; Sefanaia 1:15) Sowel a oesini: “Eniwokusun lon ewe rän. Pun ränin ewe Samol mi Lapalap a arap. Ewe rän a war, eu ränin afeiengau me ren ewe Kot mi Unusen Manaman.” (Sowel 1:15) Iwe nge, lon ena rän mi lap, Kot epwe amanaua ekkewe “aramas mi pung lon letiper.”—Kölfel 7:10.
2 Ewe mwuten kapas “ränin Jiowa” a weneiti än Kot kapwüng lon ekkoch fansoun. Ren chök awewe, eü “ränin Jiowa” a fis lupwen ekkewe chon Papilon ra apwönüetä än Jiowa kapwüng woon ekkewe chon Jus lon 607 B.C.E. (Sefanaia 1:4-7) A pwal ina ussun met a fis lon 70 C.E. lupwen Kot a nöünöü chon Rom le apwönüetä än we kapwüng ngeni chon Jus, ekkewe mi pöütalo Nöün we. (Taniel 9:24-27; Jon 19:15) Ewe Paipel a oesini ussun pwal eü “ränin Jiowa,” lupwen I epwe “maun ngeni chon ekewe mwü.” (Sekaraia 14:1-3) Fän emmwenien ewe ngün mi fel, ewe aposel Paul a eriri ena rän ngeni än Kraist nonnom, ewe a poputä lon 1914 lupwen Jises a seikitä ngeni ewe wis King lon läng. (2 Tesalonika 2:1, 2) Pokiten ränin Jiowa we a mwittirito, ewe 2007 lesenin ier fän iten Chon Pwäratä Jiowa a fokkun öchiti ach ei fansoun. Ena lesenin ier seni Sefanaia 1:14 a apasa: “Än Jiowa we rän mi lapalap a arapoto.”
3 Pokiten än Kot we rän mi lapalap a arapoto, iei ewe fansoun kopwe fokkun mmolnetä. Ifa ussun kopwe mmolnetä fän iten ena rän? Mei wor ekkoch mettoch kopwe tongeni föri pwe kopwe mmolnetä ngeni ena rän?
Kopwe Fokkun Mmolnetä
4. Jises a ammolnatä pwisin i fän iten menni sossot watte?
4 Lon an we oesini ussun sopwoloon ei otot, Jises Kraist a apasa ngeni nöün kewe chon käeö: “Oupwe pwal ammolata.” (Mattu 24:44) Lupwen Jises a apasa ena, i pwisin a fen mmolnetä ngeni ewe sossot watte epwe fis ngeni, an we mälo, ina eü asorun möön kepich. (Mattu 20:28) Met sia tongeni käeö seni napanapen än Jises ammolnatä pwisin i?
5, 6. (a) Ifa ussun ach tong ngeni Jiowa me aramas a älisikich ach sipwe mmolnetä ngeni ränin Jiowa we? (b) Ifa ewe leenien äppirü Jises a isetiu ussun tongen chon oruch?
5 Jises a tongei Jiowa me an kewe allük mi pwüng ren unusen letipan. Ipru 1:9 a apasa ussun Jises: “Ka fen tongei minne mi pung, o ka oput minne ese pung; iei minne Kot, om Kot, a fen epiti ngonuk löön pwapwa, sap ngeni chienom kewe.” Pokiten Jises a tongei Seman we lon läng, a amwöchü an tuppwöl ngeni I. Ika a pwal ina ussun ach tongei Kot me apwönüetä an kewe allük, I epwe tümünükich. (Kölfel 31:23) Ena esin tong me älleäsochis epwe älisikich ach sipwe mmolnetä fän iten ränin Jiowa mi lapalap.
6 Än Jises tong, ina napanapan mi fokkun lapalap. Enlet, “a fakkun tongei ir, pun ra riaffou me torotorongau usun chok siip mi esor chon maser.” (Mattu 9:36) Pokiten an tong, Jises a afalafala ewe kapas allim ngeni aramas. A pwal ina ussuch, tong a amwökütükich le arongafeili pworausen ewe Mwu ngeni chon oruch kewe. Ach tongei Kot me chon oruch a alikiitükich pwe sipwe apwönüetä wisach, wisen chon afalafal, ina minne, a älisikich le mmolnetä ngeni ränin Jiowa we mi lap.—Mattu 22:37-39.
7. Lon ei atun sia witiwiti ränin Jiowa we, pwata sipwe tongeni küna pwapwa?
7 Jises a pwapwaesini än föri letipen Jiowa. (Kölfel 40:8) Ika sia eäni ena esin ekiek, sipwe pwal küna pwapwa lon ach angang mi fel ngeni Kot. Ika sipwe fangafangöch ussun chök Jises, epwe toto rech pwapwa mi enlet. (Fofor 20:35) Ewer, ‘ewe pwapwa seni ewe Samol mi Lapalap epwe apöchökkülakich.’ Ren ena pwapwa, sipwe tongeni mmolnöch fän iten än Kot we rän mi lap. —Nehemia 8:10.
8. Pwata sipwe akkarap ngeni Jiowa lon iotek?
8 Än Jises tinikken le iotek ngeni Kot a älisi i le mmolnetä ngeni sossotun an lükü. A iotek atun Jon a papataisi i. Jises a iotek lon unusen ewe pwinin me mwen a filatä nöün kewe chon künö. (Luk 6:12-16) Iö esap ingelo ren än Jises iotek seni lon letipan lon ewe säingonoon pwinin manauan woon fönüfan? (Mark 14:32-42; Jon 17:1-26) En mi ikkiotek fansoun meinisin ussun chök Jises? Arap ngeni Jiowa iteitan, kosap atapwalapwal le iotek, kütta emmwenien ewe ngün mi fel, me mwittir etiwa ena emmwen lupwen a pwälo. A mmen lamot eü riri mi pöchökkül ngeni Semach woon läng lon ei fansoun mi weires lupwen ränin Kot we mi lap a mwittirito. Iwe nge, ren mettoch meinisin, akkarap ngeni Jiowa lon iotek.—Jemes 4:8.
9. Ifa ükükün lamoten ach sipwe ekkekieki ussun piniloon iten Jiowa we?
9 Än Jises ekkekieki ussun piniloon iten Jiowa we a ammolnatä i fän iten ekkewe sossot a küna. Ren enletin, Jises a asukula nöün kewe chon äppirü pwe repwe apachalong lon ar iotek ei tingor: “Itom epwe fel.” (Mattu 6:9) Ika sia wesewesen mochen pwe iten Jiowa epwe pinilo, sipwe achocho pwe sisap föri och mettoch epwe aitengaüa itan we. Iwe, epwe iei ussun ach sipwe fokkun mmolnöch fän iten ena rän mi lap än Jiowa.
Kopwe Itä Föri Och Siwil Lon Manauom?
10. Pwata mi mürinnö ach sipwe etittina manauach?
10 Ika ränin Jiowa epwe war nesor, ka fen wesewesen mmolnetä ngeni? Mi lamot ngeni emön me emön leich ach sipwe etittina manauach ika mei wor och föfför are ekiek itä sipwe siwili. Pokiten mwochomwochen me lükülüküngaüen manauach iei, a lamot kich meinisin sipwe mammasa lon pekin ngün iteiten rän. (Än Salomon Afalafal 9:11, 12; Jemes 4:13-15) Sipwe ekieki ussun ekkoch mettoch lon manauach sipwe etittina.
11. Met kopwe achocho ngeni lon om älleäni ewe Paipel?
11 Ewe fön mi fokkun lamot seni ewe “chon angang mi tuppwel,” ina ach sipwe älleäni ewe Paipel iteiten rän. (Mattu 24:45) Iteiten ier kopwe achocho le älleäni unusen ewe Paipel, seni Keneses tori Pwäratä me ekilonei masouan. Ren om älleäni rüänü sopwun iteiten rän, kopwe tongeni älleäni 1,189 sopwun lon ewe Paipel lon eü ier. Ürürün pwe ekkewe kingen Israel meinisin repwe älleäni Allükün Jiowa ‘lon ränin manauer meinisin.’ Pwal ina met Josua a föri. (Tuteronomi 17:14-20; Josua 1:7, 8) A mmen lamot ngeni ekkewe elter lon ewe mwichefel ar repwe älleäni ewe Kapasen Kot iteiten rän. A atufichiir le awora “afalafal-murinno”!—Taitos 2:1.
12. Pokiten a arapoto än Jiowa we rän, itä met kopwe föri?
12 Pokiten a chök arapoto ränin Jiowa, ina epwe amwökütük om kopwe fiti mwich iteitan me achocho le uwawu meefiom. (Ipru 10:24, 25) Ren om föri ena, kopwe tongeni lipwäköchülo lon wisom, wisen emön chon afalafala ewe Mwu mi kükkütta me älisi ekkewe mi fich ngeni manau esemuch. (Fofor 13:48) Neman kopwe pwal achocho le älisi ewe mwichefel lon pwal ekkoch mettoch, ren om äämwa ekkewe chinnap me apöchökküla ekkewe säräfö. A ifa me watteen ewe pwapwa epwe nom rech!
Om Ririöch Ngeni Ekkoch
13. Ikkefa ekkoch kapas eis sipwe pwisin eisinikich ussun ewe napanap mi fö sipwe pwilitalong woch?
13 Pokiten a mwittirito ränin Jiowa we, ka kan achocho le ‘pwilitalong napanapom mi fö, ewe mi förietä ussun lapalapen Kot lon ewe pwüng mi enlet pwal ewe tuppwöl mi enlet’? (Efisus 4:20-24) Lupwen ka ämääraatä napanapen Kot kewe lon manauom, ekkoch repwe esilla pwe en mi “fefetal lon Ngun” me uwaani uwaan kewe. (Kalesia 5:16, 22-25) En mi tongeni titchiki ekkewe mettoch ämi me chon leimwom kewe oua föri pwe oupwe pwilitalong woomi ewe napanap mi fö? (Kolose 3:9, 10) Ren chök awewe, oua sinnelo ren ämi kirekiröch ngeni chiechiemi kewe chon Kraist me pwal ekkoch? (Kalesia 6:10) Ämi käkkäeö ewe Paipel iteitan epwe tongeni älisikemi le ämääraatä napanapen Kot kewe lon manauemi me ammolnatä fän iten ränin Jiowa we.
14. Lupwen emön a achocho le ämääraatä engilo, pwata a lamot an epwe iotek fän iten ewe ngün mi fel?
14 Met ika ka songokai me ka silei pwe a lamot om kopwe engilo? Än Kot we ngün mi fel a tongeni älisuk le ämääraatä ena napanap engilo, ina eü me lein uwaan kewe. Ina minne, kopwe tingorei Jiowa fän iten an we ngün mi fel, ussun Jises a apasa: “Oupwe titingor, o epwe ngenikemi; oupwe kukutta, o oupwe kuna; oupwe fichifich, o epwe suuk ngenikemi. . . . Iwe, are ami mi ingau nge oua sinei usun liffang mettoch mi murinno ngeni noumi semirit, ifa usun Semach we mi nom lang, esap lapelo an liffang ewe Ngun mi Fel ngenir mi tingorei i?”—Luk 11:9-13.
15. Met kopwe föri ika mei wor osukosuk lefilemi me emön chiechiom chon lükü?
15 Awewe chök, ika mei wor osukosuk lefilemi me emön chiechiom chon lükü, kopwe mwo achocho le ataweei ewe osukosuk pwe epwe wor kinamwe me tipeeü lon ewe mwichefel. (Kölfel 133:1-3) Apwönüetä än Jises fön mi mak lon Mattu 5:23, 24 are Mattu 18:15-17. Kosap akkamwöchü om song tori tuputiuen ewe akkar, nge kopwe mwittir ataweei ekkewe osukosuk. Fän chommong, epwe chök lamot oupwe omusomusfengen. Paul a apasa: “Oupwe umoumochfengen o kirokirochfengen, oupwe pwal omusamusfengen lefilemi, usun chok Kot a fen pwal omusalo ami lon Kraist.”—Efisus 4:25, 26, 32.
16. Ifa ussun ewe napanap ümöümöch a lamot lon pwüpwülü?
16 A lamot ngeni chon pwüpwülü ar repwe ümöümöchfengen me omusomusfengen. Ika a lamot om kopwe alapalo om tong me ümöümöch ngeni pwülüwom, kopwe achocho ngeni ren älillisin Jiowa me an we Kapas. Mei wor mettoch kopwe pwisin angang woon pwe kopwe apwönüetä 1 Korint 7:1-5 pwe kopwe akükkünalo ewe osukosuk me eppeti föfförün sikepwach? Enlet, a lamot ar repwe ur ren tong me “ümöümöch” lon ei kinikinin manauen chon pwüpwülü.
17. Met sokkun mettoch emön epwe föri ika a tipis watte?
17 Epwe ifa ussun ika ka tipis watte? Kopwe mwittir mwökütüküt le ataweei om na osukosuk. Kopwe mwittir kütta älillis seni ekkewe elter. Ar iotek me kapasen fön repwe apöchökkülasefäluk lon pekin ngün. (Jemes 5:13-16) Iotek ngeni Jiowa fän tipetekison me aier. Ika kese apwönüetä ekkena fön, mwelien letipom epwe mengiringir. Ina met a fis ngeni Tafit, nge a fokkun meefi kinamwe lupwen a pwäri an we tipis ngeni Jiowa! Tafit a makkei: “Mi feioch emon are an fofor ingau a fen musolo, are an tipis a fen pwoluelo. Mi feioch emon are ewe SAMOL ese liwini ngeni an tipis, are ese pwisin otupu ngunun.” (Kölfel 32:1-5) Jiowa a omusalo tipisin chokkewe mi enletin aier seni letiper.—Kölfel 103:8-14; Än Salomon Fos 28:13.
Imulo Seni Fönüfan
18. Ifa om ekiek ussun ewe fönüfan?
18 Ese mwääl ka äneänei ewe fönüfan sefö mi amwarar Semach lon läng a fen pwonetiu. Iwe, ifa om ekiek ussun ei fönüfan mi ur ren aramas rese pwüng mi imulo seni Kot? Setan, i ewe “samolun fonufan,” esor än nemenem woon Jises Kraist. (Jon 12:31; 14:30) Enlet, kesap mochen pwe ewe Tefil me an we fönüfan repwe nemenem woom, ina popun kopwe lefareni alon ewe aposel Jon: “Ousap tongei fonufan, are ekkena mettoch mi nonnom lon fonufan.” Ina ewe alen tipachchem pun “ewe fonufan epwe morelo, o pwal an kewe mochenia ingau; nge i mi fori letipen Kot epwe nonnom feilfeilo chok.”—1 Jon 2:15-17.
19. A wor kapasen pesepes ngeni Chon Kraist säräfö ar repwe achocho ngeni met?
19 En mi kan älisi noum kewe pwe repwe ‘tumunu pwisin ir, pwe esap wor ar tikitikipwul ren manauen fonufan’? (Jemes 1:27) Setan a mochen efi noum kewe ussun än emön chon attau efi iik. Sokkopaten mwichen aramas ra luki ekkewe säräfö pwe repwe napanapeni napanapen än Setan we fönüfan. Nge nöün Jiowa kewe chon angang ra fen nom lon ewe chök mwicheich epwe küna manau atun epwe sopwolo ei otot mi ngaü. Ina popun a wor kapasen pesepes ngeni chon Kraist säräfö ar repwe ‘fori chommong angangen ach we Samol.’ (1 Korint 15:58, NW) Sam me in mi niuokkusiti Kot repwe älisi nöür kewe ar repwe achocho ngeni ekkewe angangen Kot pun epwe atoto rer pwapwa me ewe sokkun manau mi asamolu Kot me älisiir le mmolnetä fän iten ränin Jiowa we.
Nenneloi ewe Paratis
20. Pwata sipwe nenneloi manau esemuch?
20 Kopwe tongeni wikkiti ränin Jiowa we fän eü letip mi kinamwe ika kopwe nenneloi manau esemuch. (Juta 20, 21) Ka äpilükülükü ewe manau esemuch lon Paratis, lupwen kopwe pöchökkülsefäl ussun emön säräfö me esap chüen kaük om fansoun le föri angang mi mürinnö me alapalo om silei Jiowa. Kopwe tongeni käeö ussun Jiowa tori feilfeilo chök pun iei aramas ra chök silei ekisi chök, “eu kükün kinikinin an kewe föför.” (Hiop 26:14) A mmen ammeseik ach äpilükülük!
21, 22. Met sokkun pworausfengen epwe tongeni fis lefilemi me ekkewe chon manausefäl?
21 Lon Paratis, ekkewe mi manausefäl repwe tongeni apworausa titchikin pworausen loom. Inok epwe tongeni aweweei ifa ussun an a tipepwora lupwen a arongafeili kapasen Jiowa ngeni aramas mi ngaü. (Juta 14, 15) Noa epwe pwal apworausa ifa ussun an a aüetä ewe waimw. Eperiam me Sara repwe tongeni pwäratä meefier ussun ar likitalo manauer mi kinamwe lon Ur me imweimw imw mangaku. Anchangei mwo än Ester epwe apworausa ngenikich ifa ussun a älisi nöün kewe aramas fän pwora me ataielo än Haman raüangaü. (Ester 7:1-6) Anchangei mwo än Jona epwe apworausa ussun ekkewe ülüngät rän a nonnom lon luken ewe iik watte, are än Jon epwe aweweei meefian fansoun an a papataisi Jises. (Luk 3:21, 22; 7:28) Mwa met ren amwararen ekkewe pworaus sipwe tongeni käeö ussun!
22 Fän än Kraist Nemenem ükükün Engeröü Ier, eli kopwe tongeni älisi ekkewe mi manausefäl ar repwe “silei Kot.” (Än Salomon Fos 2:1-6) Ikenäi, a mmen apwapwa lupwen sia küna än aramas silelo Jiowa me anganga ena sile lon manauer! Nge anchangei mwo om chengel chapur lon mwachkkan lupwen Jiowa epwe efeiöchü om achocho le asukula aramas me loom, me repwe mwökütüküt fän letiper mi ur ren kilisou!
23. Sipwe tipeppos le föri met?
23 Ekkewe feiöch nöün Jiowa kewe aramas ra pwapwaiti iei ra kon chommong seni minne sipwe tongeni älleäni. (Kölfel 40:5) Äkkäeüin, sia kilisou ren än Kot älillis lon pekin ngün. (Aisea 48:17, 18) Ese lifilifil nonnomun manauach, nge sipwe letip unus le angang ngeni Kot atun sia witiwiti ränin Jiowa we mi lapalap.
Ifa Ussun Kopwe Pölüeni?
• Met weween “ränin Jiowa we”?
• Ifa ussun kopwe ännetatä pwe ka fen mmolnetä ngeni ränin Jiowa we?
• Pokiten ränin Kot mi lapalap a chök arapoto, met sokkun siwil a lamot ach sipwe föri lon manauach?
• Met ka äpilükülükü epwe fis lupwen ränin Jiowa we a fen pwönüetä?