Ekkewe Napanap Sipwe Fokkun Achocho Le Napanapeni
“Kopwe achocho ngeni minne mi pung, o ngeni ewe manau mi fich ngeni Kot; kopwe pwal achocho ngeni luku, me tong, me likiitu, me umoumoch.”—1 TIM. 6:11.
1. Eäni kapas awewe mi affata weween ewe kapas “tapwei.”
MET ka ekieki lupwen ka rong ewe kapas “tapwei”? Neman ka ekieki ussun ränin Moses we lupwen ekkewe sounfiun Isip ra ‘tapwei’ Israel, nge ra mälo lon ewe Setipar. (Eks. 14:23) Are, eli ka chechchemeni ewe feiengaü epwe tongeni fis ngeni emön chon ni manau nge esap turun tipan lon Israel loom. Epwe mwittir süüri eü me lein ekkewe wonu telinimwen op. Ika ese föri, “epwe fis pwe ewe chon kütta liwinin chan aramasan epwe tapweri ätewe fän an lingeringer, epwe liapeni o niela.”—Tut. 19:6.
2. (a) Ifa ewe liwin Kot a etiwa ekkoch Chon Kraist ar repwe achocho ngeni? (b) Ifa ewe äpilükülük allim Jiowa a isetiu mwen lape ngeni Chon Kraist ikenäi?
2 Nge mi sokkolo ekiekin ewe aposel Paul ussun minne a chei are tapwei, iwe, a erä: “Iei mine üa säwenewen ngeni ewe sopolan ai üpwe angei ewe win, iei än Kot kö ren Kraist Jesus ngeni ewe manau esemüch.” (Fil. 3:14) Ewe Paipel a apasa pwe 144,000 Chon Kraist mi kepit, pachelong Paul, repwe angei ena liwin, manau esemuch lon läng. Repwe eti Jises Kraist le nemeni fönüfan ükükün Engerou Ier. A ifa me watteen amwararen ena mettoch Kot a etiwer pwe repwe achocho ngeni! Iwe nge, lape ngeni Chon Kraist mi enlet ikenäi ra eäni pwal eü äpilükülük allim are liwin. Fän tong, Jiowa a mochen ngeniir minne a pöüt seni Atam me If, weween, ewe äpilükülükün manau esemuch, pwal manau mi unusöch, lon eü paratisin fönüfan.—Pwar. 7:4, 9; 21:1-4.
3. Ifa ussun sipwe pwäratä ach kilisou ren än Jiowa kirekiröch?
3 Aramas rese unusöch resap tongeni angei manau esemuch ren chök ar öttüres le föfföri minne mi pwüng. (Ais. 64:6) Epwe chök tufich ar repwe küna manau esemuch ren ar lükülük woon minne Kot a awora fän tong ren Jises Kraist. Met sipwe föri le pwäratä ach kilisou ngeni Kot ren an kirekiröch me chen? Sipwe tongeni älleäsochisi ei allük: “Kopwe achocho ngeni minne mi pung, o ngeni ewe manau mi fich ngeni Kot; kopwe pwal achocho ngeni luku, me tong, me likiitu, me umoumoch.” (1 Tim. 6:11) Ach eteneki ekkeei napanap epwe älisikich le “alapalo” ach achocho ngeniir.—1 Tes. 4:1.
“Achocho ngeni Minne mi Pung”
4. Pwata sia lükülük pwe a lamot ach achocho ngeni “minne mi pwüng,” iwe, met emön epwe akkom föri?
4 Lon nöün kewe rüüachö taropwe ngeni Timoti, ewe aposel Paul a eiteita ekkewe napanap sipwe achocho ngeni, iwe, iteiten fansoun, a akkomwa “minne mi pwung.” (1 Tim. 6:11; 2 Tim. 2:22) Iwe, lon pwal ekkoch wokisin, ewe Paipel a chök ekkenniwili ena pesepes pwe sipwe achocho ngeni minne mi pwüng. (SalF. 11:19; 21:21; Ais. 33:15) Emön epwe poputä le föri ena ren an “[silelo] . . . ewe emon chok Kot mi enlet, pwal Jises Kraist ewe [a] akünööto.” (Jon 17:3) Än emön achocho le föri minne mi pwüng epwe amwökütü, pwe epwe aier me niamamesini tipisin, “kulsefäl,” me föri letipen Kot.—Fof. 3:19.
5. Met a lamot ach sipwe föri ika sipwe üöch me akkamwöchü ach pwüng mwen mesen Kot?
5 Fite million aramas mi enletin achocho ngeni minne mi pwüng ra fangolo manauer ngeni Jiowa me papataiselo lon konik. Ika en emön Chon Kraist mi fen papatais, ka fen ekieki pwe manauom a pwäratä pwe ka achocho ngeni minne mi pwüng? Ka föri ena mettoch ren om mirititi seni ewe Paipel met “mi mürinnö” me met “mi ngau” lupwen kopwe filatä met kopwe föri. (Älleäni Ipru 5:14.) Awewe chök, ika en emön Chon Kraist mi lipich a tori ierum mi fich ngeni pwüpwülü, ka unusen tipeppos pwe kesap ekiekin pwülüweni emön ika esap i emön Chon Kraist mi papatais? Kopwe ina ussun ika ka achocho ngeni minne mi pwüng.—1 Kor. 7:39.
6. Met a kapachelong lon ach enletin achocho ngeni minne mi pwüng?
6 Om küna pwüng a sokko seni om apwönüetä pwisin om pwüng are “achomonga om föförün pwüng.” (SalAf. 7:16) Jises a öüröüra pwe sisap föri ena sokkun föfförün pwüng mwen mesen aramas chök pwe repwe ekieki pwe kich mi pwüng lap seni ekkewe ekkoch. (Mt. 6:1) Ach enletin achocho ngeni minne mi pwüng a popu seni letipach—ach apwüngü ach ekiekmwääl, meefiach, minne a amwökütükich, me mochenich. Ika sipwe akkangang woon, epwe tti senikich tipis watte. (Älleäni Än Salomon Fos 4:23; apöpö ngeni Jemes 1:14, 15.) Pwal eü, Jiowa epwe efeiöchükich me älisikich lon ach achocho ngeni pwal ekkoch napanapen Chon Kraist mi lamot.
“Achocho ngeni . . . Manau mi Fich ngeni Kot”
7. Met weween “ewe manau mi fich ngeni Kot”?
7 A kapachelong lon ach echeni emön ach sipwe tuppwöl me letip-unus ngeni. Eü puken aweweei fos lon Paipel a erä pwe ewe kapasen Krik mi aföü ngeni “manaueni ewe manau mi fich ngeni Kot” a wewe ngeni “eäni ekiek pwüng me tümünüfichi pwe esap wor eppetin ach niuokkusiti Kot.” Fän chommong, ekkewe chon Israel rese manaueni ewe manau mi fich ngeni Kot, ussun sia küna ren ar kewe föfförün älleäsolap mwirin än Kot angaserelo seni lon Isip.
8. (a) Tipisin Atam a efisatä menni kapas eis? (b) Ifa ussun an a pwälo pölüwen ewe “pworaus mi monomon”?
8 Ren fitengerou ier mwirin än ewe mwän mi unusöch Atam a tipis, ese pölü ewe kapas eis, “Emön aramas epwe tongeni unusen manaueni ewe manau mi fich ngeni Kot?” Lon unusen ena fansoun, esor emön a tongeni. Iwe nge, lon ewe fansoun Jiowa a filatä, a pwisin pwäri pölüwen ena “pworaus mi monomon.” A siwilietiu manauen nöün we äläemön lon läng ngeni än Meri we leenien mönükol pwe epwe uputiu emön aramas mi unusöch. Lon unusen manauan woon fönüfan, pachelong an mälo mi ässäü, Jises a pwäri met weween än emön epwe letip-unus me unusen tuppwöl ngeni ewe Kot mi enlet. An kewe iotek ra pwäri alolloolun an süföliti Seman we mi tong lon läng. (Mt. 11:25; Jon 12:27, 28) Ina minne, Jiowa a emmweni Paul ren ngün mi fel pwe epwe kapas ussun än Jises ‘manaueni ewe manau mi fich ngeni Kot.’—Älleäni 1 Timoti 3:16.a
9. Ifa ussun sipwe tongeni achocho le manaueni ewe manau mi fich ngeni Kot?
9 Pokiten sise unusöch, sise tongeni unusen manaueni ewe manau mi fich ngeni Kot. Nge sipwe tongeni achocho ngeni. A wewe ngeni ach sipwe tapwelo mwirin lon ipwen Jises ükükün ach tufich. (1 Pit. 2:21) Ika ina, sisap ussun chök ekkewe chon likotuputup ra ‘pwomweni pwomwen ewe manau mi fich ngeni Kot, nge ra amam manamanan.’ (2 Tim. 3:5) Napanapach me lükün epwe pwal kapachelong lon ach manaueni ewe manau mi fich ngeni Kot. Awewe chök, ese lifilifil ika sipwe filatä üfach le apwüpwülü are üfach le lo kamö pisek, nge üfach epwe tipeeü ngeni ach apasa pwe sia süföliti Kot. (1 Tim. 2:9, 10) Enlet, ach achocho le manaueni ewe manau mi fich ngeni Kot a wewe ngeni ach äfänni än Kot kewe allük mi pwüng lon manauach rän me rän.
“Achocho ngeni . . . Luku”
10. Met sipwe föri fän iten ach sipwe apöchökkülatä ach lükü?
10 Älleäni Rom 10:17. A lamot emön Chon Kraist epwe sopwelo le ekilonei ekkewe pworaus mi enlet me aüchea lon Kapasen Kot ika epwe ämääri me amwöchü lükü mi pöchökkül. “Ewe chon angang mi tuppwol o tipatchem” a awora chommong puk mi mürinnö. Ikkeei ülüngät puk mi sokkolo aücheaar, The Greatest Man Who Ever Lived (Ewe Mwän mi Lapalap seni Meinisin mi fen Manau), Learn From the Great Teacher (Käeö Seni ewe Sense mi Lapalap), me “Come Be My Follower” (“Kopwele Feito Mwiri”). Ekkena puk ra fför pwe sipwe tongeni silefichi Jises me äkkäppirü i. (Mt. 24:45-47) Ena mwichen chon angang a pwal akkota ach kewe mwich me mwichelap, iwe, chommong leir ra menlapei “ewe afalafal ussun Kraist.” Ka küna ifa ussun kopwe alapalo om kopwe feiöch seniir ren om ‘alapalo om aüselingöch’ ngeni minne Kot a akkawora?—Ipru 2:1.
11. Ifa ussun iotek me älleäsochis ra älisikich le apöchökkülatä ach lükü?
11 Iotek, ina pwal eü minen älillis le apöchökkülatä ach lükü. Fän eü, nöün Jises kewe chon äppirü ra tingormaü ngeni i: “Kopwe alapalo am luku!” Fän tipetekison, sipwe pwal tingormaü ngeni Kot an epwe alapalo ach lükü. (Luk 17:5) Sipwe tingorei Kot älillisin än we ngün mi fel; lükü, ina eü me lein “uwaan ewe ngün mi fel.” (Kal. 5:22) Pwal eü, ach älleäsochisi än Kot kewe allük epwe apöchökkülatä ach lükü. Awewe chök, sipwe tongeni alapalo ach fiffiti ewe angangen afalafal. Epwe efisatä watteen ach pwapwa. Iwe, epwe mämmääritä ach lükü atun sia ekieki ussun ekkewe feiöch mi popu seni ach “kukkutta loom an Kot we mwu me an [Kot] pwung.”—Mt. 6:33.
“Achocho ngeni . . . Tong”
12, 13. (a) Ifa än Jises we allük mi fö? (b) Ifa ussun sipwe achocho ngeni ewe tong Kraist a eäni?
12 Älleäni 1 Timoti 5:1, 2. Paul a ngenikich kapasen fön ren ifa ussun Chon Kraist repwe tongeni pwäralo tongfengen lefiler. Epwe kapachelong lon ach manaueni ewe manau mi fich ngeni Kot ach älleäsochisi än Jises allük mi fö pwe sipwe “tongfengen lefilach” ussun chök Jises a tongekich. (Jon 13:34) Ewe aposel Jon a apasa: “Are pisekin fonufan a nonnom ren emon, o a nennengeni pwe pwin Soulang a osupwang ren och mettoch, nge epwe apungalo letipan seni pwin we, iwe, ifa usun, ewe tongen Kot mi nonnom lon atewe?” (1 Jon 3:17) Ka chechchemeni ekkoch fansoun lupwen ka pwäralo tong le älisi aramas?
13 Sia pwal achocho ngeni tong ren ach sipwe okkomusalo tipis, nge sisap amwöchü ach song ngeni pwiich kewe. (Älleäni 1 Jon 4:20.) Iwe, sia mochen föri minne ei kapasen fön a erä: “Oupwe songomangfengen lefilemi o omusamusfengen, are emon a tipi ngeni emon. Usun chok ach Samol a fen omusakemi, ami oupwe pwal omusamusfengen.” (Kol. 3:13) Mei wor emön lon ewe mwichefel kopwe tongeni föri ina ussun ngeni? Kopwe omusalo tipisin?
“Achocho ngeni . . . Likiitü”
14. Met sipwe tongeni käeö seni ewe mwichefelin Filatelfia?
14 A sokkofesen ach achocho le föri och mettoch sipwe tongeni mwittir apwönüetä me ach achocho le föri och mettoch mi weires ach sipwe apwönüetä are epwe mmang fansoun ach sipwe tori. A ffat pwe a lamot likiitü lupwen sipwe achocho ngeni manau esemuch. Ewe Samol Jises a ereni ewe mwichefel lon Filatelfia, “Pokiten ka tümwünü ai kewe kapas, pwe kopwe likitü fän mosonotam, üpwe pwal tümwünuk seni ewe fansoun riaföü epwe feito won unusen fanüfan, pwe epwe sotuni aramas meinisin mi nom won fanüfan.” (Pwar. 3:10) Enlet, Jises a erä pwe a lamot likiitü, iwe, ina eü napanap epwe älisikich pwe sisap fangetä fän sossot me weires. Ese mwääl, chon ewe mwichefelin Filatelfia lon fansoun ekkewe aposel ra fokkun likiitü fän chommong sossotun ar lükü. Ina minne, Jises a anükünükü ngeniir pwe epwe älisiir atun epwe toriir eü sossot mi lap.—Luk 16:10.
15. Ifa äitien Jises ussun likiitü?
15 Jises a silei pwe nöün kewe chon äppirü repwe küna koput seni märäriir kewe me pwal ekkewe ekkoch aramas, ina popun, fän ruu, a peseer: “Are emon epwe likiitu tori sopolon, iwe, epwe manau.” (Mt. 10:22; 24:13) Jises a pwal pwäri ifa ussun nöün kewe chon käeö lon na fansoun repwe angei manaman fän iten ar repwe likiitü. Lon eü kapas awewe, a alöllöfengenni pwül mi tereföüföü me aramas mi “etiwa [än Kot we] kapas ren pwapwa,” nge ra fangetä lupwen a toriir sossotun ar lükü. Iwe nge, a apöpöfengenni nöün kewe chon äppirü me ppwul mürinnö pun ra “amwochu” ewe kapasen Kot me “ukuwa lon ar likiitu.”—Luk 8:13, 15.
16. Met a älisi fite million aramas ar repwe likiitü?
16 Ka küna ewe kiien likiitü? Sipwe “amwochu” alon Kot, pwe epwe pöchökkül lon letipach me ekiekich. An a aföü ewe New World Translation of the Holy Scriptures ngeni chommong fosun fönüfan a atufichi ach sipwe föri ena, pun a pwüng me a mecheres ach sipwe älleäni. Ach ekilonei eü kinikinin än Kot we Kapas iteiten rän epwe apöchökkülakich pwe sipwe ukkuwa “[ren] likiitu.”—Kölf. 1:1, 2.
“Achocho ngeni . . . Mosonoson” me Kinamwe
17. (a) Pwata a fokkun lamot “mosonoson”? (b) Ifa ussun Jises a pwäratä mosonoson?
17 Esap wor emön a sani än emön epwe tipi-mwääl ngeni nge ese fen apasa are föri och mi ngaü. Nge lape ngeni aramas ra kan appölüwa och tipimwääl fän song, iwe, ra erä, “Use föri ena”! Epwe ifa me mürinnöön ika repwe “mosonoson” me kapas pwetete! (Älleäni Än Salomon Fos 15:1.) A lamot tipeppos ika sipwe mosonoson fän tipimwääl me esiit mi mwääl. Jises a isetiu eü leenien äppirü mi unusöch ren ei mettoch. “Lupwen ra lalingau ngeni i, ese mo lalingau-sefal; lupwen ra eriaffoua i, ese mo amosoku ir; nge a chok likitalo pwisin i ren ewe Sou Apung mi pung.” (1 Pit. 2:23) Sap minne sipwe löllö ngeni Jises le föri ena, nge sipwe tongeni achocho le amürinnölo ach pwäratä mosonoson?
18. (a) Met popun epwe öch ach sipwe mosonoson? (b) Ifa pwal eü napanap sipwe achocho ngeni?
18 Ren ach äkkäppirü Jises, sipwe “ammolata fansoun meinisin pwe [sipwe] polueni emon are epwe eis usun” minne sia achifoua, nge sipwe “fori ei sokkun fan mosonoson o mennin.” (1 Pit. 3:15) Enlet, ach sipwe mosonoson epwe pinei tipefesen an epwe määritä ngeni änini lefilach me chienach kewe chon lükü, me pwal ekkewe sia afalafal ngeni. (2 Tim. 2:24, 25) Mosonoson a älisikich ach sipwe kinamwe. Neman, ina popun, lon nöün we aruuachöön taropwe ngeni Timoti, Paul a apacha “kinamwe” lein ekkewe napanap sipwe achocho ngeni. (2 Tim. 2:22; apöpö ngeni 1 Timoti 6:11.) Enlet, “kinamwe,” ina pwal eü napanap ewe Paipel a pesekich ach sipwe achocho ngeni.—Kölf. 34:14; Ipru 12:14.
19. Mwirin ach käeö ussun fisu napanapen Chon Kraist, met kopwe achocho ngeni, iwe, pwata?
19 Sia fen ekis kapas ussun fisu napanapen Chon Kraist sipwe achocho ngeni—pwüng, manau mi fich ngeni Kot, lükü, tong, likiitü, mosonoson, me kinamwe. A ifa me watteen feiöchüch lupwen pwiich kewe lon iteiten mwichefel meinisin ra kan achocho le pwäratä ekkeei napanap mi aüchea! Epwe asamolu Jiowa me mut ngeni an epwe anapanapa emön me emön leich pwe sipwe mwareiti i.
[Footnote]
a 1 Timoti 3:16 (NW): “Enlet, a lapalap ewe pworaus mi monomon usun ei manau mi fich ngeni Kot: ‘Ätewe a pwälo lon fituk, o a pwäpwälo an we pwüng lon ngün, iwe, a pwä ngeni ekkewe chonläng; pworaus usun i a feilfetäl woon ekkena fönü, o aramas ra lükü i woon fönüfan, iwe, a feitä läng.’”
Ekilonei Ekkeei Pworaus
• Met a kapachelong lon ach achocho ngeni pwüng me manau mi fich ngeni Kot?
• Met epwe älisikich le achocho ngeni lükü me likiitü?
• Ifa ussun tong epwe kküü ach kewe föfför lefilach?
• Pwata a lamot ach sipwe chechchei mosonoson me kinamwe?
[Sasing lón pekin taropwe 15]
Jises a öüröürakich pwe sisap chök föri minne mi pwüng mwen mesen aramas fän iten ar repwe ingeitikich
[Sasing lón pekin taropwe 16]
Sipwe tongeni achocho ngeni lükü ren ach ekilonei ekkewe pworaus mi enlet lon Kapasen Kot
[Sasing lón pekin taropwe 17]
Sipwe tongeni achocho ngeni tong me mosonoson