Pwata Sipwe Kamwöchünnük Woon Pwüngün Enletin Ach Tuppwöl?
“Kopwe atittinaei, [O Jiowa], . . . usun ai tuppwol.”—KÖLF. 7:8, NW.
1, 2. Ikkefa ekkoch mettoch repwe tongeni sotuni pwüngün enletin än Chon Kraist tuppwöl?
EKIEKI mwo ekkeei ülüngät kapas awewe: Äeüin, emön ät a küna sossot seni ekkoch chienan chon sukul. Ra eppwisi pwe epwe okkoun are fiu. Epwe fet? Epwe appölüwer, are epwe chök likitiirelo? Oruuan, emön mwän pwüpwülü a chök äläemön lon imwan, iwe, a ppii pworausen woon Internet. A ppichitä eü pwoor fän iten sasingin kapasingaü. Epwe fet? Epwe luki letipan pwe epwe suuki, are esap? Aülüngätin, emön fefin me chienan kewe ra apworausfengen, iwe, ekkoch leir ra poputä le ngününgünü emön chiener lon ewe mwichefel. Epwe fet ewe fefin? Epwe fitiir le ngününgün, are epwe sotun siwili met ra kapas ussun?
2 Inaamwo ika ekkena osukosuk ra sokkofesen, nge eü chök mettoch ra löllöfengen woon. Ekkena Chon Kraist repwe amwöchünnükü pwüngün enletin ar tuppwöl ngeni Kot are resap. Ka kan ekieki pwisin pwüngün enletin om tuppwöl ngeni Kot atun ka ataweei om aürek, om osupwang, me minne ka achocho ngeni? Rän me rän, aramas ra eteneki fouter, pöchökkülen inisiir, weiresin angangen tufichin manauer, pwapwaar me osukosuker lon pekin chiechi, me pwal mwo nge ar anginfengen. Eli sia kon ekilapei ekkena mettoch. Iwe nge, met a äkkäeüin lamot ngeni Jiowa fansoun an epwe etittina letipach? (Kölf. 139:23, 24) A kan ppii pwüngün enletin ach tuppwöl ngeni.
3. Met Jiowa a mut ngenikich ach sipwe föri? Met sipwele käeö lon ei lesen?
3 Jiowa, ewe Chon Liffangoto “lifang mi mürina meinisin me feiöch mi unusöch meinisin,” a ngeni emön me emön leich sokkopaten liffang. (Jem. 1:17) Sia kilisou ngeni pun a liffangoto inisich me pöchökkülach, tupwuach, me sokkopaten tufichich. (1 Kor. 4:7) Iwe nge, Jiowa ese echimwakich ach sipwe enletin tuppwöl ngeni. A mut ngenikich ach sipwe filatä ika sipwe ämääraatä ena napanap. (Tut. 30:19) Iwe, a lamot sipwe käeöfichi weween pwüngün enletin tuppwöl. Sipwe pwal käeö ülüngät popun ena napanap a fokkun lamot.
Met Weween Pwüngün Enletin Tuppwöl?
4. Met weween pwüngün enletin tuppwöl? Met sia tongeni käeö seni än Jiowa allük ussun asorun man?
4 Ese lien ffat ngeni chommong aramas weween ena kapas pwüngün enletin tuppwöl. Ren chök awewe, atun nouwisen mwu ra ikeeretä pwe ra tuppwöl, weween me rer, ra wenechar. Nge sap minne pwüngün enletin tuppwöl a wewe ngeni chök wenechar. Lon Paipel, pwüngün enletin tuppwöl a wewe ngeni wesewesen unus me unusen pwüng. Ekkewe kapasen Ipru mi wewe ngeni “pwüngün enletin tuppwöl” ra popu seni eü kapas mi wewe ngeni unus, esor terin. Paipel a nöünöü eü me lein ekkena kapas fän iten än chon Israel kewe asor ngeni Jiowa. Kot a chök pwapwaiti ekkewe man mi unus, esor teriir. (Älleani Lifitikos 22:19, 20.) A fokkun chou än Jiowa apwüng woon iir mi puratiu an we allük ren ar asoresini man mi mwök, samau, are chun.—Mal. 1:6-8.
5, 6. (a) Ikkefa ekkoch kapas awewe mi affata pwe sia kan aücheani minne mi unus? (b) Aramas repwe itä unusöch fän iten ar repwe pwüngün enletin tuppwöl ngeni Kot? Aweweei mwo.
5 Sia weweiti än aramas küt me aücheani mettoch mi unus are ese ta. Awewe chök, ekieki mwo chon kütta ekkewe Paipelin loom. Lupwen ra küna eü nge a kamwelo ekkoch chöön, repwe lichippüng pun ese unus. Pwal ekieki ussun emön fefin mi ioi pöön man mi lingöch. Pokiten an ingeiti linger me mwakenekener, a kan pworotiw me nengenifichiir. Menni leir epwe angei? Ekkewe pöön man mi chök unus, nge rese mmök. Pwal ina chök ussun, Kot a kütta aramas mi letip unus ngeni.—2 Kron. 16:9.
6 Iwe nge, eli kopwe eis: Pwüngün enletin än emön tuppwöl a itä wewe ngeni an epwe unusöch? Pokiten kich chon tipis sise unusöch, eli sia ekieki pwe sia ussun chök eü Paipel mi kamwelo ekkoch chöön are eföü pöön man mi ekis mmök. A ina ussun meefiom fän ekkoch? Iwe, kesap lolilen pun Jiowa ese ekieki pwe sipwe wesewesen unusöch. Esap kütta senikich lap seni minne sia tufichin föri.a (Kölf. 103:14; Jem. 3:2) Iwe nge, a mochen ach sipwe pwüngün enletin tuppwöl ngeni. Iwe met, mei wor sokkofesennin unusöch me pwüngün enletin tuppwöl? Ewer. Ren chök awewe: Emön alüwöl a tongei emön föpwül a kofot ngeni. Ese öch epwe ekieki pwe kofotun we mi unusöch. Iwe nge, epwe pwüng an epwe ekieki pwe neminna epwe tongei ren unusen letipan, weween, esap pwal tongei emön. Pwal ina chök ussun Jiowa, i “eman Kot mi lukomong.” (Eks. 20:5) Jiowa ese ekieki pwe sipwe unusöch, nge a mochen sipwe tongei ren unusen letipach me fel ngeni i chök.
7, 8. (a) Ifa ewe leenien äppirü Jises a isetiu ren pwüngün enletin an tuppwöl? (b) Met weween pwüngün enletin tuppwöl me ren ewe Paipel?
7 Eli sipwe chechchemeni än Jises pölüwen ngeni emön mi eisini ika ifa ewe allük mi lamot seni meinisin. (Älleani Mark 12:28-30.) Sap minne Jises a chök pölüweni, nge a pwal apwönüetä alon lon manauan. A isetiu ewe nampa eü leenien äppirü ren pwäratään tong ngeni Jiowa, weween, a tongei ren unusen ekiekin, letipan, ngünün, me pöchökkülan. A affata pwe aramas ra kan pwäratä ar enletin tuppwöl, esap ren kapas chök, nge ren föfför mi popu seni wenecharen letiper. A wewe ngeni ach tapwelo lon ipwen Jises.—1 Pit. 2:21.
8 Iwe, iei weween pwüngün enletin tuppwöl me ren ewe Paipel: Fitipach ngeni ewe emön chök Kot, Jiowa, me ach apwönüetä letipan me an kokkot ren unusen lelukach. A wewe ngeni pwe lon ränin manauach meinisin, sipwe akkomwa ach apwapwaai Jiowa Kot me met a lamot ngeni. Sipwele käeö ülüngät popun a fokkun lamot ena.
9. Ifa ussun pwüngün enletin ach tuppwöl ngeni Kot a riri ngeni ewe kapas eis ika mei wor än Kot pwüüng le nemenem?
9 Än Jiowa pwüüng le nemenem ese longolong woon pwüngün enletin ach tuppwöl. Än nemenem a pwüng, mettoch meinisin ra nom fän nemenian, iwe, esap muchulo. Epwe chök ikkina ussun ese lifilifil met förian kewe repwe apasa are föri. Iwe nge, a wor chon ü ngeni an pwüüng le nemenem lon läng me woon fönüfan. Ina popun, a lamot an epwe ffatolo ngeni förian kewe meinisin pwe äeüin, mei wor an pwüüng le nemenem, me oruuan, an nemenem a fokkun pwüng me fiti tong. Kich Chon Pwäratä Jiowa sia pwapwa le kapas ngeni aramas meinisin ese lifilifil ussun än Kot pwüüng le nemeni förian kewe meinisin. Iwe nge, ifa ussun sipwe pwäratä ren föfförüch me filiach kewe pwe sia peppeni an nemenem? Ifa ussun sipwe pwäratä pwe Jiowa ach Sou Nemenem? Ren ach amwöchünnükü pwüngün enletin ach tuppwöl.
10. Met Setan a tipi ngeni aramas ussun ar tufichin pwäratä pwüngün enletin ar tuppwöl? Met kopwe tongeni föri le appölüwa Setan?
10 Ekieki ifa ussun pwüngün enletin om tuppwöl a riri ngeni än Kot pwüüng le nemenem. Setan a erä pwe esor emön aramas epwe peni än Jiowa pwüüng le nemenem, esap pwal wor emön epwe angang ngeni pokiten an tongei. Mwen mesen chommong chonläng, ewe Tefil a ereni Jiowa: “Eman aramas epwe fangala meinisin mine a eäni fän iten manauan.” (Hiop 2:4) Nengeni pwe alon Setan ese chök etipisi Jop, emön mwän mi pwüng, nge a pwal tipi ngeni aramas meinisin. Ewe Paipel a eita ngeni Setan “ewe chon tipi ngeni pwiich kewe.” (Pwar. 12:10, TF) A turunufasei Jiowa ren an erä pwe Chon Kraist meinisin, pachelong en, resap amwöchü enletin ar tuppwöl. Setan a apasa pwe kopwe sape seni Jiowa fän iten om kopwe pwisin seläni manauom. Met meefiom ussun an tipi ngonuk? Kesap pwapwa ika kopwe tongeni ännetatä pwe Setan a chofona? Kopwe tongeni föri ena ren om amwöchünnükü pwüngün enletin om tuppwöl.
11, 12. (a) Ikkefa ekkoch pworaus ra affata pwe ach kewe kefil rän me rän ra riri ngeni pwüngün enletin ach tuppwöl? (b) Pwata ach amwöchünnükü pwüngün enletin ach tuppwöl, ina eü wis mi aüchea?
11 Pokiten epwe wor sossot fän iten enletin om tuppwöl, a lamot om kewe föfför me kefil rän me rän. Ekiekisefäli ekkewe ülüngät pworaus le poputään ei lesen. Lupwen chienen ewe ät kewe ra eppwisi, a song me a mochen appölüwer, nge a chechchemeni ei kapasen fön, a erä: “Ämi pwii kana, ousap liwini ngeni eman chappen an föför, nge oupwe mwüt ngeni Kot epwe föri. Pun a mak lon ewe Toropwe mi Pin, ‘Ngang üpwe ngeniir chappen ar föför, üpwe liwini ngeniir ükükün liwinin ar föför mi ngau, iei alon ewe Samol.’” (Rom 12:19) Iwe, a chök likitiirelo. Oruuan, ewe mwän pwüpwülü mi angang woon ewe Internet a tongeni katol ekkewe sasingin kapasingaü, nge a chechchemeni ewe kapasen emmwen mi ffat lon alon Jop: “Üa föri eu pwon ngeni mesei pwe üsap nenengeni eman föpwül fän mocheisou.” (Hiop 31:1) Ewe mwän a ussun chök Jop, pwe ese mochen nengeni ekkewe sasingin kapasingaü, nge a okullu mesan seni ussun itä nge mettoch mi poison. Aülüngätin, ewe fefin mi rongorong än chienan kewe ngününgününgaüa emön a chechchemeni ei kapasen emmwen, a erä: “Kich meinisin sipwe föri mine pwiich kewe souläng repwe pwapwa o feiöch ren, pwe repwe fefeitä lon ar lükülük.” (Rom 15:2) Iwe, ena fefin a tongeni apworausa ewe pworaus, nge ese, pun esap apöchökkülatä ar lükülük. Seman we lon läng esap pwapwa ren, me neminnewe ra ngününgünü esap feiöch ren. Iwe, a nemenifichi chönauan, me a siwili met ra kapas ussun.
12 Lon ekkena pworaus, ren minne ekkena Chon Kraist ra filatä, ussun itä nge ra apasa: ‘Jiowa ai Sou Nemenem. Upwe achocho le föri minne i epwe pwapwa ren.’ Iwe, lupwen a wor om kefil, ka pwal achocho le apwapwaai Jiowa? Ika ina, ka älleasochisi minne a mak lon Än Salomon Fos 27:11: “Nei, kopwe tipatchem o apwapwai lelukei, pwe üpwe tongeni pälüeni ätewe mi aitengauaei.” A mmen aüchea wisach, wisen ach sipwe tufichin apwapwaai letipen Jiowa! Esap pwe a mmen lamot ach sipwe achocho ükükün ach tufich pwe sipwe kamwöchünnük woon pwüngün enletin ach tuppwöl fansoun meinisin?
13. Ifa ussun alon Jop me Tafit ra affata pwe pwäratään enletin tuppwöl, iei longolongun än Jiowa apwüngükich?
13 Sia küna pwe pwäratään pwüngün enletin tuppwöl a kan atufichi ach sipwe üppos le peni än Jiowa pwüüng le nemenem. Ina minne, ina longolongun än Kot apwüngükich. Jop a weweöchüiti ena pworaus mi enlet. (Älleani Hiop 31:6.) Jop a silei pwe Kot a kan ‘kiloni [aramas meinisin] won eu kilo mi pwüng,’ a kan äkkäeä unusöchün an pwüng le aükü enletin än aramas tuppwöl. Tafit a pwal apasa: “En ka apwüngü chon ekewe mwü meinisin. Ai Samol mi Lapalap, lon om kapwüng kopwe pwäratä pwe üa pwüng, pun ka silei pwe esap wor ai tipis. En ewe Kot mi pwüng, ka etittina ekiekin me tipen aramas.” (Kölf. 7:8, 9) Sia silei pwe Kot a tongeni küna masouen leutun aramas, weween, “ekiekin me tipen aramas.” Iwe nge, sipwe chechchemeni met a kan kütta. Ussun Tafit a apasa, Jiowa a kan apwüngükich ren ükükün enletin ach tuppwöl ngeni.
14. Kich chon tipis sise unusöch, iwe nge, pwata ese pwüng ach sipwe ekieki pwe sisap tongeni kamwöchünnük woon pwüngün enletin ach tuppwöl ngeni Kot?
14 Ekieki mwo pwe Jiowa Kot a kan chosani letipen fitu pilion aramas ikenäi. (1 Kron. 28:9) Itä a kan küna fän chommong än aramas pwäratä pwüngün enletin ar tuppwöl? Aapw! Iwe nge, sisap ekieki pwe pokiten sise unusöch, esap tufich ach sipwe kamwöchünnük woon pwüngün enletin tuppwöl. Nge ussun chök Tafit me Jop, sipwe tongeni lükülük pwe Jiowa epwe küna enletin ach tuppwöl, inaamwo ika sise unusöch. Chechchemeni mwo pwe pwüngün enletin tuppwölüch esap alongolong woon unusöchüch. Ülümön chök aramas mi unusöch ra manau woon fönüfan, nge rüüemön leir, Atam me If, rese kamwöchünnük woon pwüngün enletin tuppwölür. Iwe nge, fite million aramas rese unusöch nge ra fen enletin tuppwöl ngeni Kot. Kopwe pwal tongeni föri ena.
15. Ifa ussun Tafit a affata pwe ach äpilükülük ren mwachkkan a longolong woon pwüngün enletin ach tuppwöl?
15 Pokiten än Jiowa apwüngükich a longolong woon enletin ach tuppwöl, a fokkun lamot fän iten ach äpilükülük ren mwachkkan. Tafit a silei enletin ena pworaus. (Älleani Kölfel 41:12.) A aücheani an äpilükülükün küna än Kot chen tori feilfeilo chök. Ussun chök Chon Kraist ikenäi, Tafit a äpilükülükü an epwe küna manau esemuch pwe epwe akkapöchökküla an riri ngeni Kot me akkangang ngeni. Tafit a silei pwe epwe tongeni küna pwönüetään an äpilükülük ren chök an amwöchünnükü enletin an tuppwöl. Iwe, pwal ina chök ussun, Jiowa a peppenikich, akkasukulakich, ekkemmwenikich, me ekkefeiöchükich atun ach sipwe enletin tuppwöl ngeni.
16, 17. (a) Pwata kopwe apposa letipom pwe kopwe amwöchünnükü pwüngün enletin om tuppwöl? (b) Ikkefa ekkewe kapas eis sipwap käeö ussur lon ewe lesen mwirin ei?
16 Sipwe pwapwa iei ika a wor ach äpilükülüköch. A tongeni atoto chengel lon pwal mwo nge fansoun weires. Äpilükülüköch a pwal tongeni tümünü ekiekich. Chechchemeni mwo pwe lon Paipel, ach äpilükülük a ussun chök imwach akkau. (1 Tes. 5:8) Imwen emön sounfiu akkau a kan tümünü möküran lon maun, iwe, ach äpilükülük a tongeni tümünü ekiekich seni pworaus mi ngaü Setan a kan achöüfetälei lon ei otot epwele sopwolo. A fokkun watte osupwangach ika esor ach äpilükülüköch. A lamot ach sipwe wenechar le etittina pwisin kich, weween, sipwe ppii ika mei unus pwüngün enletin ach tuppwöl me ach äpilükülüköch. Kosap mönüki pwe ren pwüngün enletin om tuppwöl, ka kan apöchökküla än Jiowa pwüüng le nemenem me tüttümünü om äpilükülüköch mi aüchea ren mwachkkan. Amwo kopwe kamwöchünnük woon enletin om tuppwöl fansoun meinisin!
17 Pokiten a fokkun lamot pwüngün enletin tuppwöl, iwe, sipwe ppii pölüwen ekkeei kapas eis. Ifa ussun sipwe ämääraatä? Ifa ussun sipwe amwöchünnükü? Iwe, ika emön ese enletin tuppwöl ren och fansoun, met epwe tongeni föri? Ewe lesen mwirin ei epwe pölüweni ekkeei kapas eis.
[Footnote]
a Pwüngün pwe Jises a apasa: “Iei minne ämi oupwe unusöch usun Sememi mi nom läng a unusöch.” (Mt. 5:48) Neman, a weweiti pwe pwal mwo nge aramas rese unusöch nge repwe tongeni letip-unus are pwüngün enletin tuppwöl lon eü sokkun wewe. Sipwe tongeni apwapwaai Kot ren ach apwönüetä ewe allükün tongei aramas. Iwe nge, Jiowa a wesewesen unusöch. Lupwen a mak pwe Jiowa a “unusen pwüng,” a wewe ngeni pwe a unusöch lon mettoch meinisin.—Kölf. 18:30.
Ifa Pölüwen Ekkeei Kapas Eis?
• Met weween pwüngün enletin tuppwöl?
• Ifa ussun pwüngün enletin tuppwöl a riri ngeni leteloon än Jiowa pwüüng le nemeni mettoch meinisin?
• Ifa ussun ach äpilükülüköch a longolong woon pwüngün enletin tuppwöl?
[Sasing lón pekin taropwe 16]
1. Pwüngün Enletin Ach Tuppwöl me Än Jiowa Pwüüng le Nemenem
[Sasing lón pekin taropwe 17]
Pwüngün enletin ach tuppwöl epwe sossot iteiten rän
[Sasing lón pekin taropwe 18]
2. Än Jiowa Apwüngükich A Alongolong woon Pwüngün Enletin Ach Tuppwöl
[Sasing lón pekin taropwe 18]
3. Ach Äpilükülük A Alongolong woon Pwüngün Enletin Ach Tuppwöl