Sipwe Tipeppos le Ssä lon ewe Kitir
“Sipwe tipeppos le sä lon ewe kitir mi nom mwach.”—IPRU 12:1.
1, 2. Met ewe Paipel a apööpö ngeni manauen Chon Kraist mi enlet?
ITEITEN ier chommong aramas woon unusen fönüfan ra fiti marasong. Ekkoch leir ra pöchökkül le ssä, me ra mochen win. Nge lape ngeni ekkewe ekkoch chon ssä ra silei pwe resap tongeni win. Nge ewe a kon lamot me rer, ar repwe äwesi ewe kitir.
2 Ewe Paipel a pwal kapas usun eü kitir. A äweweei pwe manauen Chon Kraist mi enlet a usun chök eü kitir mi wor winnan. Chokkewe mi achocho le manaueni manauen Chon Kraist me akkamwöchü ar tuppwöl ngeni Jiowa ra usun chök ekkewe chon ssä mi mochen äwesi ewe kitir. Ewe aposel Paul a makkeei usun ei sokkun kitir lon nöün we äechöön taropwe ngeni ekkewe Chon Kraist lon Korint. A makkeei: “Ifa usun, ami ouse sinei usun chon kitir, pwe ir meinisin repwe kitir, nge emon chok epwe angei winnan? Iwe, oupwe kitir pwe oupwe angei.”—1 Kor. 9:24.
3. Met weween alon Paul we a erä pwe emön chök epwe angei ewe win?
3 Iwe, atun Paul a erä pwe emön chök epwe angei winnan, itä a wewe ngeni pwe emön chök Chon Kraist epwe angei manau? Aapw. A fos usun ewe popun ekkewe sensü ra fiti ewe kitir. Ekkewe Chon Kraist lon Korint ra silei pwe meinisin ekkewe sensü ra mochen win, inaamwo ika emön chök epwe angei winnan. Ina pwata meinisin ra achocho le rensü me tümünüöchü ar ssä. Iir meinisin ra achocho pwe repwe win. Paul a mochen pwiin kewe repwe achocho le akkamwöchü ar tuppwöl ngeni Jiowa me äwesi ewe kitir. Meinisin chon Kraist mi föri ena ra tongeni winneni manau esemuch.
4. Met a lamot ach sipwe silei usun än Chon Kraist we kitir?
4 Alon Paul kana ra apöchökkülakich, nge ra pwal amwökütükich le ekiekifichi ifa usun sia äkkäeä manauach. Ika a apwapwaai Jiowa, a wor ach äpilükülük mi echipwör pwe sipwe manau feilfeilo lon läng are lon Paratis woon fönüfan. Nge ach manaueni manauen chon Kraist a usun chök ach fiti eü marasong woon efoch al mi wor chommong minen efeiengaw ie. Chommong mettoch ra tongeni ammanga are fen akaüloi ach angang ngeni Jiowa. (Mt. 7:13, 14) A fen fis ngeni ekkoch nöün Jiowa kewe chon angang. Ikkefa ekkoch ssär me minen efeiengaw lon ewe kitirin manau? Ifa usun kopwe tumunuk seniir? Met ka tongeni föri le äwesi ewe kitir me winneni?
Mi Lamot Likiitü Pwe Sipwe Win
5. Met Paul a äweweei lon Ipru 12:1?
5 Lon nöün Paul we taropwe ngeni ekkewe Chon Kraist chon Ipru lon Jerusalem me Jutia, a pwal äeä äwewe usun sensü lon eü kitir. (Älleani Ipru 12:1.) A äweweei pwata chon Kraist repwe tipeppos le ssä, me met repwe föri le äwesi ewe kitir. Akkomw, sipwe ppii ewe popun Paul a makkeei ena taropwe ngeni ekkewe chon Ipru me met a mochen repwe föri. Mwirin, sipwe pworaus woon met sia käeö seni makkeian na.
6. Met ekkewe nöüwisin lamalam ra sotun föri ngeni ekkewe Chon Kraist?
6 A weires manauen ekkewe Chon Kraist lon na fansoun, nge äkkäeüin ekkewe chon Ipru lon Jerusalem me Jutia pun ekkewe nöüwisin lamalamen Jus ra eriäni aramas le älleasochisiir. Mesemwan, ra pwal mwo nge etipetipa aramas le ekieki pwe Jises Kraist a ü ngeni ewe mwu me atai allükün, iwe, a fich an epwe mälo. Ekkeei nöüwisin lamalam ra eselipa ninniiloon Jises Kraist, iwe mwirin, ra mochen aükalo chokkewe mi afalafal usun i. Sia älleani met a fis mwirin Pentikos lon ewe ier 33 lon ewe puken Fofor. Manauen ekkena chon Kraist mi tuppwöl a fokkun weires pun fän chommong, ekkena nöüwis ra sotuni le aükatiw ar angangen afalafal.—Fof. 4:1-3; 5:17, 18; 6:8-12; 7:59; 8:1, 3.
7. Met popun a fokkun weires manauen ekkewe Chon Kraist lon na fansoun?
7 Iei pwal eü popun än ekkewe chon Kraist manau lon eü fansoun weires pun taloon Jerusalem a chök arapoto. Jises a öüröürer pwe Kot epwe ataielo Jerusalem. A ereniir met epwe fis me mwen ena kata, a pwal tichiki ngeniir met repwe föri pwe resap mälo. (Älleani Luk 21:20-22.) Jises a öüröürer: “Oupwe afälikemi, pwe lelukemi esap chouchou ren mongömong me ünüpuch, pwal ren öürekin manauen ikenai, pwe ewe rän esap müttiritikemi usun eu sär.”—Luk 21:34.
8. Met a eselipa än ekkoch Chon Kraist ammanga ar angang ngeni Jiowa are fen kaülo?
8 Orun 30 ier mwirin än Jises apasa ekkeei kapas, Paul a mak ngeni Chon Kraist chon Ipru. Iwe, met a fen fis ngeniir lon ena ükükün 30 ier? Ekkoch leir rese chüen sopwelo le käkkäeö usun Jiowa me akkapöchökküla ar chiechi ngeni pokiten ar osukosuk are aürekin tufichin manauer. (Ipru 5:11-14) Eli ekkoch ra ekieki pwe epwe mecheres ar manaueni ewe sokkun manau lap ngeni chon Jus ra manaueni. Eli ra ekieki pwe esor ngawan pun ekkewe chon Jus ra chüen lükü Kot me älleasochisi lap ngeni ekkewe Allükün Moses. Pwal eü, ekkoch aramas lon ekkewe mwichefel ra sotun eriäni ekkoch ar repwe älleasochisi Allükün Moses me eörenien chon Jus. Ekkoch Chon Kraist ra lüküür me ekkoch ra aüselinger pun ra niuokkus. Ifa alon Paul mi apöchökküla chienan kewe Chon Kraist le amwöchü ar tüppwöl ngeni Jiowa me sopwelo le eäni manauen Chon Kraist?
9, 10. (a) Met Paul a pesei ekkewe chon Ipru le föri le sopwoloon Ipru sopwun 10? (b) Pwata Paul a mak usun än ekkewe chon angangen Kot loom föfförün lükü?
9 Jiowa a amwökütü Paul le makkeei ei taropwe pwe epwe apöchökküla ekkewe Chon Kraist chon Ipru. Lon sopwun 10, a akkomw äweweei ngeniir pwe ewe Allükün Moses, “nurun chok ekkewe mettoch mi murinno repwe feito,” me ar kewe tipis repwe musolo ren chök än Jises asor. Le sopwoloon sopwun 10, Paul a ereniir pwe a lamot likiitü ren ar repwe feiöch seni ena asor. A apasa: “Likiitu a lamot ngenikemi pwe oupwe fori letipen Kot, o angei minne a fen pwon ngenikemi: ‘Pun mwirin ekis fansoun, i mi epwe feito epwe waroto, o esap mang.’”—Ipru 10:1, 36, 37, TF.
10 Ren ekkena kapas, Paul a pesei ekkewe Chon Kraist chon Ipru le likiitü. Iwe, lon sopwun 12, a pwal pesesefäliir. A ereniir pwe repwe “tipeppos le sä lon ewe kitir” mi nom mwer. Nge me mwen än Paul apasa ena, Kot a amwökütü i le mak ngeniir usun pwal eü mettoch. Lon sopwun 11, Paul a affata weween lükü mi enlet usun Kot ren an mak usun föfförün chokkewe mi eäni lükü mi enlet. Pwata a kapasen lükü me mwen an kapassefäl usun likiitü? Pun a mochen repwe mirititi pwe a lamot ngeniir likiitü me pwora. A kapas usun chommong mwän me fefin loom mi akkamwöchü ar tuppwöl ngeni Jiowa pwal mwo nge fän weires. Ar leenien äppirü epwe älisi ekkewe chon Ipru le likiitü fän ar riäfföü. Mwirin än Paul kapas usun än ekkewe chon loom föfförün lükü, a ereni ekkena chon Ipru: “Iei minne, pokiten mi wor chommong chon pwarata mi pwellifeilikich, usun chok eu kuchu mi lap, iwe, sipwe pwal pwilitaou ekkena mettoch mi achoukich, o ewe tipis mi pacherikich, o sipwe chok likiitu le sa lon ewe kitir mi nom mwach.”—Ipru 12:1, TF.
“Chommong Chon Pwarata Usun Chok Eu Kuchu Mi Lap”
11. Met sipwe chechchemeni atun sia ekieki usun ekkewe “chon pwarata mi pwellifeilikich, usun chok eu kuchu mi lap”?
11 Paul a apasa pwe ekkewe chon angangen Jiowa mwen fansoun Kraist, iir “chommong chon pwarata mi pwellifeilikich, usun chok eu kuchu mi lap.” Ra tuppwöl ngeni Jiowa tori mälo, iwe, ra pwäratä pwe mi tufich ngeni Chon Kraist ar repwe tuppwöl ngeni Jiowa pwal mwo nge fän weires. Ekkena “chon pwäratä” ra usun chök sensü mi äwesaalo ar kitir, iwe, pworausen manauer epwe apöchökküla ekkewe ekkoch le tipeppos le ssä. Ika sia fiti eü kitir, nge sia silei pwe ekkoch sensü mi mwittir ra katol kich me emweirakich pwe sisap achanü, iwe, sipwe ekitekit le äwesaalo ewe kitir. Iwe, a lamot ekkewe chon Ipru repwe ekieki usun pworausen chokkewe mi tuppwöl ngeni Jiowa me loom. Ar leenien äppirü epwe apöchökküler me ächema ngeniir pwe mi tufich ar repwe “likiitu le sa” me äwesaalo ewe kitir. Iwe, mi pwal tufich ngenikich ikenäi.
12. Met sia tongeni käeö seni lüküen ekkewe aramas Paul a kapas usur?
12 Sia tongeni käeö seni lüküen ekkewe aramas Paul a kapas usur, pun nonnomun chommong leir a usun chök nonnomuch. Äwewe chök, Noa a manau mwen än Jiowa ataielo ena otot ren eü noter. Iwe, kich sia manau lon ei atun me mwen än Jiowa epwele ataielo än Setan otot. Jiowa a ereni Eperiam me Sara ar repwe likitalo leenier. A pwon ngeniir pwe epwe efisi eü mwu seni mwirimwiriir, iwe, ra wikkitiwiti pwönütään ena pwon. Iwe, Jiowa a pesekich ach sisap chök äeä manauach fän pwisin itach, nge sipwe äeä fän itan. Moses a säittam lon leeni mi efeiengaw pwe epwe tori ewe Fönüen Pwon. Iwe, kich sia manau lon eü otot mi ngaw me wikkitiwiti ewe fönüfan mi fö Jiowa a pwonei. A mmen lamot sipwe ekkekieki usun manauen ekkeei aramas mi tuppwöl loom. Sipwe tongeni äppirü met ra föri le apwapwaai Jiowa me käeö seni ekkewe mettoch rese apwapwaai i.—Rom 15:4; 1 Kor. 10:11.
Met A Älisiir le Äwesaalo ewe Kitir?
13. Pwata a weires nonnomun Noa? Met a älisi Noa le föri meinisin minne Jiowa a ewisa ngeni?
13 Met a älisi ekkeei chon angang ngeni Jiowa le likiitü me äwesaalo ewe kitir? Nengeni met Paul a makkeei usun Noa. (Älleani Ipru 11:7.) Noa ese mwo küna eü noter mi nielo meinisin aramas me man. (Ken. 6:17) Ese mwo fis eü noter me mwen ewe a fis lon fansoun Noa. Nge Noa ese ekieki pwe esap tufich an epwe fis. Met popun? Pun a lükü pwe Jiowa a chök akkapwönüetä meinisin minne a apasa. Iwe, Noa ese ekieki pwe a kon weires an epwe älleasochisi Jiowa. A chök föri met Jiowa a ereni. Ewe Paipel a apasa: “A föri meinisin mine Kot a allük ngeni.” (Ken. 6:22) Noa epwe föri chommong angang. Epwe falei ewe waimw, ionfengeni ekkewe man, isoni möngö fän iter me ekkewe man, öüröüra aramas usun ewe Noter, me älisi chon an we famili le eäni lükü mi pöchökkül ngeni Jiowa. Ese mecheres än Noa epwe föri meinisin minne Jiowa a allükü ngeni. Nge a lükü Jiowa, iwe, a likiitü le föri an angang. Iwe, Jiowa a amanauer me an we famili me pwal efeiöchüür.
14. Ifa usun Eperiam me Sara ra pwäri ar lükü Kot? Met sia käeö seni ar leenien äppirü?
14 Paul a pwal erä pwe Eperiam me Sara ra fit lein ekkewe “chon pwarata mi pwellifeilikich, usun chok eu kuchu mi lap.” A siwil nonnomur atun Kot a ereniir ar repwe likitalo leenier we lon Ur. Rese silei met epwe fis ngeniir. Nge a pöchökkül ar lükü Jiowa, iwe, ra älleasochisi pwal mwo nge lon fansoun weires. Ewe Paipel a eita ngeni Eperiam “semelapen chokewe meinisin mi lükü” pun a pennükü chommong mettoch fän iten Jiowa. (Rom 4:11) Ekkewe Chon Kraist chon Ipru ra silei pworausen manauen Eperiam me an we famili, ina popun, Paul a kapas usun ekkoch chök me lein ar kewe föfförün lükü. Nge a fen naf le ännetatä pöchökkülen ar lükü. Iei alon Paul usur: “Ekei aramas meinisin ra mäla lon ar lükülük, nge resap angei ekewe mettoch Kot a pwon ngeniir. Ra küna ekewe mettoch me toau o ra pwapwa rer. Ra pwärätä mwen mesen aramas pwe ir chon ekis me choisä won fanüfan.” (Ipru 11:13) Ar lükü Kot me chiechi ngeni a älisiir le likiitü lon ewe kitir.
15. Pwata a ina filien Moses an epwe manaueni ena sokkun manau?
15 Moses, pwal i emön mi fit lein ekkewe “chon pwarata mi pwellifeilikich, usun chok eu kuchu mi lap.” A usun chök Eperiam le likitalo leenian. A pwal likitalo itetekian me wöüöchün lon ewe imwen king nge a filatä “an epwe eti nöün Kot kewe aramas le riaföü.” Pwata a ina filian? Paul a pölüweni: “A nenengeni ewe liwin epwe angei me mürin.” Paul a pwal erä pwe Moses “a chök likitü, pun usun chök nge a küna ewe Kot sisap tongeni küna.” (Älleani Ipru 11:24-27.) Moses a silei pwe mi wor och mettoch mi fokkun aüchea lap seni “an epwe pwapwaiti tipis lon ekis chök fansoun.” Kot wesewesen emön me ren, me a silei pwe meinisin än Kot kewe pwon repwe wesewesen pwönütä. Ina met a älisi le pwora me likiitü lon fansoun weires me pwal chofo le emmwenawu ekkewe chon Israel seni Isip ngeni ewe Fönüen Pwon.
16. Ifa usun sia silei pwe Moses ese fangetä inaamwo ika ese tongeni tolong lon ewe Fönüen Pwon?
16 Eperiam me Moses ra mälo me mwen pwönütään än Kot kewe pwon ngeniir. Mwen chök än ekkewe chon Israel tolong lon ewe Fönüen Pwon, Kot a ereni Moses: “Kopwe nenengeni chök ewe fanü me toau, nge kosap tolong lon ewe fanü üpwe ngeni ekewe aramasen Israel.” Pokiten Moses me Aaron ra älleasolapa Kot me ünükün ewe konikin Meripa, rese tolong lon ewe Fönüen Pwon. Ra mut ngeni ekkewe aramas mi lükümach le asongeer me föri föfför mi osüfölüngawa Kot. (Tut. 32:51, 52) Inaamwo ika Moses ese tongeni tolong lon ewe Fönüen Pwon, nge ese fangetä. Ese ekieki pwe mi mwääl minne Kot a apwüngalo. Sia silei ena pun a tingorei Jiowa an epwe efeiöchü ekkewe aramas. Ikkeei an kewe emwirinimä ngeniir: “Israel, ka feiöch. Iö a wewe ngonuk? En eu mwichen aramas mi küna manau me ren ewe Samol mi Lapalap. I tittum me om soualilis, pwal i noum ketilas mi ewinnok.”—Tut. 33:29.
Ekkoch Lesen Fän Itach
17, 18. (a) Met sipwe tongeni käeö seni ekkewe “chon pwarata mi pwellifeilikich, usun chok eu kuchu mi lap”? (b) Met sipwe käeö lon ena lesen mwirin?
17 Sia käeö seni pworausen manauen ekkoch “chon pwarata mi pwellifeilikich, usun chok eu kuchu mi lap” pwe ach äwesaalo ewe kitir epwe alongolong woon pöchökkülen ach lükü Kot me an kewe pwon. (Ipru 11:6) Ei lükü epwe anapanapa ifa usun sia äkkäeä manauach iei. Sia silei pwe mi wor eü fansoun Kot a pwonei fän itach mi mürinnö lap seni iei. Sia tongeni “nennengeni ewe emon sise tongeni nengeni.” Kot wesewesen emön me rech, ina popun, sia tongeni likiitü lon ewe kitir.—2 Kor. 5:7.
18 Ese mecheres ewe kitir kich Chon Kraist sia fiti, nge sia tongeni äwesi ewe kitir. Lon ewe lesen mwirin ei, sipwe pworaus usun pwal ekkoch mettoch repwe älisikich le äwesaalo ewe kitir.
Ka Tongeni Äweweei?
• Met popun Paul a mak usun än ekkewe “chon pwäratä” loom föfförün lükü?
• Ifa usun pworausen ekkewe “chon pwarata mi pwellifeilikich, usun chok eu kuchu mi lap” a älisikich le likiitü lon ewe kitir?
• Met ka käeö seni pworausen Noa, Eperiam, Sara, me Moses?
[Sasing lon pekin taropwe 21]
Eperiam me Sara ra tipemecheres le likitalo nonnomöchüür lon Ur