Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Chuuk
  • PAIPEL
  • PUK
  • MEETINGS
  • wp17 Na. 3 p. 4-7
  • Minne Paipel A Erá Usun Manaw me Máló

Ese wor video fán iten ei kinikin.

Omusaaló, a wor osukosuk le eppietá ewe video.

  • Minne Paipel A Erá Usun Manaw me Máló
  • Ewe Leenien Mas a Esilefeili án Jiowa We Mwú (Puk fán Iten Aramas Meinisin)—2017
  • Itelap Kisikis
  • Pwal Ekkóch
  • PAIPEL A ÁWENA MINNE MI MWÁÁL
  • A CHÉÚLÓ ASUKUL CHOFONA
  • “EWE LET EPWE ANGASAKEMI”
  • Ifa Ukuukun Pochokkulen Om Luku Ewe Manausefal?
    Ewe Leenien Mas a Esilefeili án Jiowa We Mwú—1998
  • Ikkefa Iir Ekkewe mi Máló?
    Met ewe Paipel a Wesewesen Apasa?
  • Manau Mwirin Malo—Meta Aramas Ra Luku?
    Ewe Leenien Mas a Esilefeili án Jiowa We Mwú—1999
  • Met A Wesewesen Fis Ngeni Emön Atun A Mälo?
    Ewe Leenien Mas a Esilefeili án Jiowa We Mwú​—2008
Pwal Och
Ewe Leenien Mas a Esilefeili án Jiowa We Mwú (Puk fán Iten Aramas Meinisin)—2017
wp17 Na. 3 p. 4-7
Emén sotup lón eú peias

PWÓRÓUS LÚKÚNPÉÉN | MET PAIPEL A APASA USUN MANAW ME MÁLÓ?

Minne Paipel A Erá Usun Manaw me Máló

Lupwen ewe puken Keneses a apwóróusa pwóróusen án Kot fératá fénúfan, a erá pwe Kot a ereni Atam, ewe áeménún aramas: “Ka tongeni mongö seni irän ei tanipi meinisin, nge seni ewe irän silei öch me ngau kosap fokun mongö. Pun lon ränin om kopwe mongö seni, kopwe fokun mäla.” (Keneses 2:16, 17) Ena wokisin a affataéchú pwe ika Atam a álleasochisi án Kot allúk, esap máló, nge epwe fen sópweló le manaw lón ewe tánipiin Eten.

Atam me Efa lón ar ierin chinnap

A solap pwe Atam ese filatá an epwe álleasochis me manaw tori feilfeiló chék, nge a fen filatá an epwe álleasolapa án Kot allúk ren an ocheei ewe féún irá mi pinepin ngeniir lupwen Efa, pwúlúwan we, a ngeni. (Keneses 3:1-6) Mwirilóón ena féfférún álleasolap, a chúen áweiresi manawach tori ikenái. Iei usun án ewe aposel Paulus áweweei: “Ren eman mwän tipis a tolong lon fanüfan, nge an tipis a atoto mäla. Iei popun mäla a tori aramas meinisin, pun ir meinisin ra tipis.” (Rom 5:12) Ena “eman mwän” ina i Atam. Nge met an tipis, me pwata a emmwen ngeni máló?

Án Atam pwisin filatá le álleasolapa án Kot allúk, a wewe ngeni tipis. (1 Johannes 3:4) Nge liwinin tipis, máló, usun chék met Kot a ereni Atam. Ika Atam me mwirimwirin kewe resaamwo uputiw ra ákkálleasochisi án Kot allúk, resap tipis, iwe resap máló. Kot ese féri aramas pwe repwe máló nge a fériir pwe repwe manaw, pwal mwo nge tori feilfeiló chék.

A mmen ffat pwe máló “a tori aramas meinisin,” usun chék met Paipel a erá. Nge itá a wor och mettóch lón inisich a chúen manaw mwirin ach máló? Chómmóng repwe erá ewer, a wor eú mettóch itan ngúnún aramas me ese tongeni máló. Iwe nge án emén erá ena, a wewe ngeni pwe Kot a chofona ngeni Atam. Ifa usun? Pún ika a wor och kinikinin emén a towu seni ewe inis me a chúen manaw lón och sókkun leenien ngún mwirin ach máló, weween pwe máló esap ina liwinin tipis, usun met Kot a fen erá. Paipel a apasa: “Esap tufich pwe Kot epwe tongeni chofona.” (Ipru 6:18) Nge ren enletin, Satan ewe a chofona lupwen a ereni Efa: “Ousap fokun mäla.”​—Keneses 3:4.

Nge iei a ppiitá ei kapas eis: Ika ewe lúkú usun ngúnún aramas a lóngólóng wóón eú kapas chofona, iwe, met chék a fis ngenikich lupwen sia máló?

PAIPEL A ÁWENA MINNE MI MWÁÁL

Kinikinin ewe puken Keneses usun án Kot fératá fénúfan, a erá: “Kot ewe Samol mi Lapalap a föri eman aramas seni pwülün fanü o wussalong lon pwötün enienin ngasangasen manau. Iei usun manau a tori ewe aramas.” Ena kapas “aramas” ina afféún ewe kapasen Ipru ne’phesh,a weween ena kapas “emén ménúmanaw mi ngasangas.”​—Keneses 2:7.

Iwe, ewe Paipel a affata pwe aramas rese fférútá fitifengen me och ngún ese tongeni máló. Nge emén me emén, iir chék “aramas.” Ina popun, kosap kúna eú wokisin mi néúnéú ewe itiitin kapas “ngúnún aramas ese tongeni má.”

Pokiten ewe Paipel ese erá pwe a wor ren aramas ewe mettóch ra eita ngeni ngúnún aramas, iwe, pwata chék a sókkóló án chómmóng lamalam afalafal? Ren ach sipwe pélúweni ena kapas eis, a lamot sipwe etittina áitien chón Isip lóóm.

A CHÉÚLÓ ASUKUL CHOFONA

Herodotus, emén sou uruwo seni Kriis mi manaw lap seni fépúkú ier mwen Kraist, a erá pwe ekkewe chón Isip iir “akkomw me lein aramasen fénúfan ra peni ewe afalafal usun ngúnún aramas ese tongeni máló.” Chón pwal ewe fénú Papilon, ra pwal lúkú ewe afalafal usun ngúnún aramas ese tongeni máló. Lupwen a tori fansoun án Alexander mi Lap okkufu ekkewe mwú lón Middle East lón 332 B.C.E., ekkewe souáák chón Kriis ra fen achéwú ena afalafal, iwe, a mwittir chéúló lemenen ekkewe fénú fán nemenien Kriis.

Kosap kúna eú wokisin mi néúnéú ewe itiitin kapas “ngúnún aramas ese tongeni má”

Lemanawen néún Jesus kewe aposel, a wor ruu pekin lamalamen Jus mi iteféúló ra eáni afalafal pwe a wor ngúnún aramas mi manaw mwirin málóón ewe inis, ina ekkewe Farisi me Essene. Ewe puk The Jewish Encyclopedia a erá: “Ewe lúkú pwe a wor ngúnún aramas ese tongeni máló, a poputá le chéúló lein ekkewe chón Jus ren ar tipetipeló ren ekiekin chón Kriis nge ákkáeúin áitien ewe souáák Plato.” Pwal ina chék usun, ewe sou uruwo itan Josephus mi pwal manaw lón ena atun a erá pwe ena esin lúkú ese feito seni ewe Kapasen Kot nge a feito seni “lúkúen chón Kriis,” iwe me ren pwe ikkena ar kewe tutulap.

Ekiekin me lúkúen chón Kriis a sópwósópw le chéúló, iwe chókkewe mi erá pwe iir Chón Kraist ra pwal etiwa ena afalafal. Ewe sou uruwo itan Jona Lendering a erá pwe “Plato a ekieki pwe ngúnúch a piin nóm lón eú leeni mi múrinné, nge iei a nóm lón eú leeni mi ngawóló, iwe a ámecheresi án aramas ochufengeni áitien Plato me áitien Chón Kraist.” Iwe, ewe lamalamen tipitipin Chón Kraist ra etiwa ewe afalafal usun ngúnún aramas, ewe mi pop seni lamalam ese lúkú Kraist, me a wiliti lóngólóngun chómmóng me lein ar kewe lúkú.

“EWE LET EPWE ANGASAKEMI”

Fite ier mwirin málóón Jesus, ewe aposel Paulus a eáni ei éúréúr: “Ewe Ngünmifel a afata, pwe lon ekewe fansoun mürin ekoch aramas repwe pöütala ar lükülük, repwe rongorong ngeni ekewe ngün mi chofona o aleasochis ngeni aitien ekewe anün rochopwak.” (1 Timoty 4:1) A fókkun pwénútá alon na! Ewe afalafal usun ngúnún aramas ese tongeni máló, ina eú me lein “aitien ekewe anün rochopwak” are chónláng mi ngaw. Ese tipeeú ngeni ewe Paipel, nge a fen pop seni ekkewe lamalam chofona me souáák me lóóm.

Sia kilisou ren alon Jesus ei: “Oupwe silei ewe let, nge ewe let epwe angasakemi.” (Johannes 8:32) Lupwen sia silefichi ewe enlet lón Paipel, sia ngaseló seni ekkewe esin afalafal me eéreni chómmóng lamalam wóón fénúfan ra apéchékkúla nge mi ésúfélúngawa Kot. Pwal eú, ewe enlet lón ewe Kapasen Kot a angasakicheló seni fétekin ekkewe eéreni me lúkú ese wor lóngólóngur mi riri ngeni máló.​—Ppii ewe pwóór itelapan “Ia Ekkewe mi Máló Ra Nóm Ie?”

Esap tipen ewe Chón Férikichetá án aramas repwe chék manaw 70 are 80 ier wóón fénúfan, iwe mwirin nómoffóch lón eú leenien ngún. A tipeni seni lepoputáán pwe férian kewe aramas repwe manaw feilfeiló chék ikeei ie wóón fénúfan nge repwe néún mi álleasochis. Ena kókkót mi fókkun amwarar a pwári án Kot tong fán iten aramas wóón unusen fénúfan, me epwe chék fókkun pwénútá. (Malakai 3:6) Alon ewe soumakken kélfel ei a alúkúlúkúkich: “Ekewe chon pwüng repwe fanüeni ewe fanü o nonom won tori feilfeilachök.”​—Kölfel 37:29.

Ren pwal ekkóch pwóróus usun minne ewe Paipel a apasa usun manaw me máló, ppii sópwun 6 lón ewe puk itelapan Met ewe Paipel A Wesewesen Apasa? férien Chón Pwáraatá Jiowa. A pwal kawor wóón www.pr2711.com.

a Ewe Paipel itan Ewe Kapasen God a afféwú ena kapas ngeni ei ititin, “poputa ne manau.”

Aramas Ra Tongeni Manaw Tori Feilfeiló Chék?

Lón chék ekkewe ier ra ló, ekkewe scientist ra apwóróusa minne ra káé usun ekkóch fetilin leset, nge ra lúkú pwe ra fen manaw ren fite fitengeréú ier. Neman ikkena ekkewe mettóch mi manawattam lap seni meinisin wóón fénúfan. Ekkena fetilin leset iter me ren pekin science Posidonia oceanica ra chéúló lón ewe Setin Mediterranean lefilen Spein me Saipros.

Ika a ina úkúkún amwararen manawattamen ekkena fetilin leset, nge ifa usun ren aramas? Ekkóch scientist mi káé usun chinnapelóón aramas ra ekieki pwe repwe tongeni silei met repwe féri le attamaaló manawen aramas. Áwewe chék, eú puk mi menlapei ena mettóch, a apwóróusa usun “chómmóng pwóróus pekin science ra kerán chék káé” usun attamelóón manawen aramas. Nge esaamwo ffat ika ekkena mettóch repwe wesewesen attamaaló manawen aramas.

Nge ewe ápilúkúlúk mi enlet fán iten manaw esemuch ese lóngólóng wóón pekin science. Iei met Paipel a erá usun Jiowa Kot, ewe Chón Férikichetá: “En ewe lepopun manau meinisin.” (Kölfel 36:9) Iei alon Jesus Kraist lón an iótek ngeni I: “Iei manau esemüch: Ar repwe silei en, ewe eman chök Kot mi let, repwe pwal silei Jesus Kraist, ewe ka tinato.” (Johannes 17:3) Ewer, ika sia achocho le silei me apwapwaai Jiowa Kot me Néún we, Jesus Kraist, iwe iir repwe atoto feiéch esemuch.

Fetilin leset

Ekkóch scientist ra lúkú pwe ekkóch ekkeei sókkun fetilin leset ra fen manaw ren fite fitengeréú ier

IA EKKEWE MI MÁLÓ RA NÓM IE?

Jesus a amanawatá Lasarus

A fataffatéch pélúwan me ren Paipel, a erá pwe ekkewe mi máló ra nóm lón peias, ra witiwiti ewe manawsefál. (Johannes 5:28, 29) Rese riáfféú are metek, pún “ekewe sotup resap silei och mettoch.” (Än Salomon Afalafal 9:5) Lón án Jesus asukul, a aléllééi máló ngeni annutochou. (Johannes 11:11-14) Iwe, ese wor popun ach sipwe niwokkusiti chókkewe mi annut lón máló are cháchcháriir ren ach eáni asor ngeniir. Rese tongeni álisikich are efeiengawakich pokiten “esap wor och angang, ekiek, silelap ika tipachem lon lenien sotup.” (Än Salomon Afalafal 9:10) Nge Kot epwe unusen amóeló máló feilfeiló chék ren ewe manawsefál.​—1 Korint 15:26, 55; Pwärätä 21:4.

Popun Ka Tongeni Lúkú Alon Paipel

Sia tongeni unusen lúkúlúk wóón minne ewe Paipel a apasa. Pwata? Ekieki ekkeei pwóróus:

  • Efóch peen me léléén

    Amwararen Ewe mi Emmweni Makkan: A wor 66 puk lón ewe Paipel, makkeien ina epwe 40 mwán. A mak lap seni 1,600 ier, poputá seni ewe ier 1513 mwen Kraist ngeni ina epwe ewe ier 98 mwirin Kraist. Iwe nge, meinisin kinikinin lón ra tipeeúfengen me pélúwéchfengen. Ena mettóch a pwáraatá pwe ewe Kot mi unusen manaman i a wisen emmweni makkan. I a pwári ewe pwóróus ngeni ekkewe mwán mi wisen makkeetiw.

  • Efóch úrelap

    Uruwo mi Pwúng: Ekkewe mettóch Paipel a apwóróusa usur pwe ra fis, ra unusen tipeeú ngeni minne ekkewe sou uruwo ra ánnetatá. Ewe puk itelapan A Lawyer Examines the Bible a erá pwe ekkewe chón mak “tutulap me chón kefisitá pwóróus, ra kan túmúnúéchú ar repwe atowauaaló ia a fis ie ewe mettóch me atoputopaaló ineet atun itá a fis, . . . nge ekkewe pwóróus lón Paipel ra fókkun tichiki ineet me ia ekkewe mettóch ra fis.”

  • Eféú atom

    Pwóróusen Science mi Pwúng: Ewe Paipel esap eú puken science, nge lupwen a apwóróusa usun och mettóch mi weneiti pekin science, a tipeeú ngeni met epwap ffatoló fite fite ier mwirin. Áwewe chék, lón ewe puken Lifitikos sópwun 13 me 14, a wor allúk mi tichik usun limelimen inis me káimulóón ekkewe mi semmwen. Nge fite fite ier mwirin ena, aramas ra kerán mirititi usun ménún semmwen me chéún semmwen. Ewe Paipel a pwal fós usun án ei fénúfan eitiw wóón eú leeni mi péén, nge fitepúkú ier mwirin ekkewe scientist ra kerán mirititi pwúngún ena.​—Hiop 26:7.

Ikkeei chék ekkóch me lein ekkewe chómmóng pwóróus mi ánnetatá pwúngún alon Paipel ei: “Kapasen lon ekewe Toropwe mi Pin meinisin ra pop seni Ngünün Kot, ra aüchea fän iten afalafala ewe kapas mi let, ra amiritikich, ra apwüngükich.”​—2 Timoty 3:16.

    Meinisin mi Peres lón Fósun Chuuk (1987-2025)
    Log Out
    Log In
    • Chuuk
    • Share
    • Preferences
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Settings
    • JW.ORG
    • Log In
    Share