Gbalɛi Ni Anyɛɔ Akɛ He Fɔ̃ɔ Nɔ Lɛ Sɛɛ Gbɛ Taomɔ
BENI Makedonia maŋtsɛ, ni abale lɛ akɛ Alexander Kpeteŋkpele lɛ bata maŋtsɛsɛi lɛ nɔ yɛ afi 336 D.Ŋ.B. sɛɛ nɔŋŋ lɛ, etee gbatsu ni yɔɔ Delphi, yɛ Hela teŋgbɛ lɛ naa. Oti ni ma ehiɛ kɛha wɔsɛɛ lɛ ji ni eye jeŋ ni yɔɔ nakai be lɛ mli lɛ hei babaoo nɔ kunim. Shi eesumɔ ni ená ŋwɛi nɔmimaa akɛ enitsumɔ kpele lɛ baaye omanye. Yinɔsane tsɔɔ akɛ gbi ni etee Delphi eyabi nii lɛ jeee gbi ni akɛyabiɔ nii yɛ okɔmfo lɛ ŋɔɔ. Akɛni esumɔɔɔ ni eshiɔ ni ahaaa lɛ hetoo hewɔ lɛ, Alexander fi nɔ doo, ni enyɛ okɔmfo lɛ nɔ ni egba. Ekɛ nijiaŋwujee bolɔ akɛ: “Oo, gbekɛ nuu, anyɛŋ aye onɔ kunim!” Oblanyo maŋtsɛ lɛ ŋɔ no akɛ shade kpakpa—mɔ ni awo tafãa kunimyeli he shi aha.[1]
Shi kɛlɛ, eji Alexander pɛi gbalɛi ni anaa yɛ Biblia mli wolo ni ji Daniel lɛ mli kulɛ, ebaale nɔ ni baajɛ etafãa lɛ mli kɛba lɛ he sane jogbaŋŋ. Amɛgba ekunimyelii yɛ oyaiyeli mli lɛ pɛpɛɛpɛ yɛ naakpɛɛ gbɛ nɔ.[2] Taakɛ yinɔsane tsɔɔ lɛ, naagbee lɛ Alexander ná hegbɛ ekɛna nɔ ni Daniel eŋma efɔ̃ shi yɛ ehe lɛ. Taakɛ Yudafoi ayinɔsaneŋmalɔ Josephus tsɔɔ lɛ, beni Makedonia maŋtsɛ lɛ bote Yerusalem lɛ, akɛ Daniel gbalɛ lɛ tsɔɔ lɛ—ekolɛ nakai wolo lɛ yitso 8 lɛ. (Daniel 8:5-8, 20, 21) Abɔ amaniɛ akɛ, yɛ enɛ hewɔ lɛ, Alexander asraafoi ni fiteɔ nii lɛ baa maŋ lɛ yi.[3]
Hiamɔ Nii ko ni Yɔɔ Adesa Mli
Maŋtsɛ loo mɔfolo, blema loo ŋmɛnɛŋmɛnɛ—gbɔmɔ enu he akɛ ehe miihia ni ená gbalɛi ni kɔɔ wɔsɛɛ shihilɛ he ni anyɛɔ akɛ he fɔ̃ɔ nɔ. Akɛ bɔɔnii ni yɔɔ jwɛŋmɔ lɛ, wɔ ni ji adesai lɛ kaseɔ nibii ni eho, wɔle nibii ni yɔɔ ŋmɛnɛŋmɛnɛ beaŋ, ni titri lɛ wɔyɛ wɔsɛɛ be he miishɛɛ. China abɛbua ko kɛɔ yɛ anɔkwale mli akɛ: “Mɔ ni baanyɛ ana nɔ ni baaba gbii etɛ kɛtsɔ hiɛ lɛ baaná nii afii akpei abɔ.”[4]
Yɛ yinɔi ni eho lɛ amli fɛɛ lɛ, mɛi akpekpei abɔ ebɔ mɔdɛŋ koni amɛle wɔsɛɛ be kɛtsɔ nibii ni amɛbuɔ akɛ ejɛ ŋwɛi lɛ sɛɛtiumɔ lɛ nɔ. Ŋɔɔ blema Helabii lɛ akɛ nɔkwɛmɔnɔ. Amɛyɛ gbatsui krɔŋkrɔŋi babaoo tamɔ nɔ ni yɔɔ Delphi, Delos, kɛ Dodona, he ni amɛyabiɔ amɛnyɔŋmɔi lɛ anii ni kɔɔ maŋkwramɔŋ loo tai ahe saji kɛ agbɛnɛ teemɔŋ saji tamɔ gbɛfaa, gbalashihilɛ, kɛ bii afɔmɔ ahe nii lɛ. Jeee maŋtsɛmɛi kɛ asraafoi ahiɛnyiɛlɔi pɛ, shi akutso muu fɛɛ kɛ maŋtiase muu fɛɛ taoɔ gbɛtsɔɔmɔ kɛjɛɔ mumɔi aje lɛ mli kɛtsɔ nɛkɛ klamɔi nɛɛ anɔ.[5]
Taakɛ woloŋlelɔ ko tsɔɔ lɛ, amrɔ nɛɛ, “gbɛjianɔtoi ni fáa waa oyayaayai ni etuu amɛhe amɛha wɔsɛɛ be he nikasemɔ” yɛ. Ni kɛlɛ, mɛi babaoo sumɔɔ ni amɛku amɛhiɛ amɛfɔ̃ gbalɛ jɛɛhe koome pɛ ni ja lɛ nɔ—Biblia lɛ.[6] Amɛkuɔ amɛhiɛ amɛfɔ̃ɔ nyɛ ní eeenyɛ efee akɛ saji ni amɛtaoɔ lɛ nɔŋŋ ji nɔ ni yɔɔ Biblia gbalɛi amli lɛ yɛ faŋŋ mli. Woloŋlelɔi komɛi yaa shɔŋŋ aahu akɛ, amɛkɛ Biblia gbalɛ toɔ gbalɛi ni blema okɔmfoi kɛha lɛ he. Ni bei pii lɛ, ŋmɛnɛŋmɛnɛ beaŋ ŋwanejelɔi ni wieɔ shiɔ lɛ náa jwɛŋmɔ fɔŋ yɛ Biblia gbalɛ he.[7]
Wɔmiifɔ̃ bo nine koni opɛi nɔ ni aŋma afɔ shi lɛ mli oha bo diɛŋtsɛ ohe. Kɛ́ akɛ Biblia gbalɛi to adesai agbalɛi ni jɛ okɔmfoi aŋɔɔ ahe jogbaŋŋ lɛ, mɛni ejieɔ lɛ kpo? Ani obaanyɛ okɛ ohe afɔ̃ Biblia gbalɛ nɔ babaoo fe blema gbalɛi ni jɛ okɔmfoi aŋɔɔ lɛ anɔ? Ni ani obaanyɛ okɛ hekɛnɔfɔ̃ɔ atswa oshihilɛ obɔle Biblia gbalɛi anɔ?
[Caption on page 3]
Biblia lɛ gba Alexander kunimyelii yɛ oyaiyeli mli lɛ efɔ̃ shi
[Caption on page 3]
Cortesía del Museo del Prado, Madrid, Spain
[Caption on page 4]
Alexander Kpeteŋkpele lɛ
[Caption on page 4]
Musei Capitolini, Roma
[DO NOT SET] References
1. The New Encyclopædia Britannica, Macropædia, 1987, (Encyclopaedia Britannica, Inc., Chicago), Vol. 13, p. 244;
History of the Greek Nation, 1971, (Ekdotike Athinon S.A., Athens), Vol. 4, p. 26-7;
History of Alexander the Great, by Johann Gustav Droysen (translated in Greek by Renos Herakles Apostolidis), 1993, (Eleftherotypia, Athens), Vol. 1, p. 118-9.
2. The Watchtower, (magazine; Brooklyn, NY), September 15, 1960, pp. 569-73;
The Watchtower, May 15, 1977, pp. 316-7.
3. The Watchtower, July 1, 1977, p. 390;
Insight on the Scriptures, Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania, 1988, (Watchtower Bible and Tract Society of New York, Inc., Brooklyn, NY), Vol. 1, pp. 70, 578.
4. For quotation see The Watchtower, May 15, 1993, p. 3. [Translator: Quote from Wisdom of the Ages, a computer program of proverbs and sayings produced in 1988 by MCR Agency, Inc. Oakland, California, United States of America, under subject heading “Vision,” number 5599.]
5. Papyros-Larrousse-Britanica (Greek encyclopedia), 1993, (Papyros Grafikai Tekhnai, S.A., Athens), Vol. 20, p. 70-1.
6. For quotation see The Watchtower, February 15, 1994, p. 8 [Original quotation is from the book Future Shock, by Professor Alvin Toffler]. [Translator: Chapter 20, entitled “The Strategy of Social Futurism,” subtitle “Time Horizons.”]
7. The Watchtower, May 15, 1982, p. 10.