Adà 5
Nunina Jiawu Ojlo Mẹdekannujẹ Tọn
1, 2. Nunina jiawu tẹwẹ yin apadewhe jijọ mítọn tọn?
NADO mọnukunnujẹ nuhewutu Jiwheyẹwhe do jotẹnna yajiji po nuhe e na wà dogbọn dali etọn po dali, mí dona yọn pinpẹn lehe e dá mí gbọn tọn. Ewọ basi hugan didá mí po agbasa de po podọ po apọ̀n de po poun. E sọ dá mí po jẹhẹnu vonọtaun apọ̀nmẹ po numọtolanmẹ tọn lẹ po.
2 Adà titengbe lẹnpọn mítọn tọn po jijọ numọtolanmẹ mítọn tọn po wẹ ojlo mẹdekannujẹ tọn. Mọwẹ, Jiwheyẹwhe yí jẹhẹnu ojlo mẹdekannujẹ tọn do mí mẹ. Na nugbo tọn nunina jiawu de wẹ eyin sọn e si.
Lehe Mí Yin Didá Gbọn
3-5. Naegbọn mí do nọ yọn pinpẹn ojlo mẹdekannujẹ tọn?
3 Mì gbọ mí ni lẹnnupọn do lehe ojlo mẹdekannujẹ tọn gando tẹnjona yajiji gbọn Jiwheyẹwhe dali go do ji. Nado bẹjẹeji, lẹnnupọn do ehe ji: Be hiẹ yọn pinpẹn tintindo mẹdekannujẹ lọ nado basi dide nuhe hiẹ na wà bo dọ, nuhe hiẹ na dù, bo dó, wunmẹ azọ́n hetọn hiẹ na wà, podọ fie po lehe hiẹ na nọgbẹ gbọn po ya? Kavi be hiẹ na jlo mẹde ni nọ deanana ohó towe lẹ po nuwiwa towe lẹ po to ojlẹ gbẹ̀zan towe tọn lẹpo mẹ wẹ ya?
4 Gbẹtọ lẹnpọn dagbenọ depope ma na jlo dọ gbẹ̀zan etọn ni yin yiyi sọn anademẹ etọn glọ gbidigbidi gba. Naegbọn e do yinmọ? Na aliho he mẹ Jiwheyẹwhe dá mí gbọn wutu wẹ. Biblu dọna mí dọ Jiwheyẹwhe dá gbẹtọ to ‘boṣiọ po apajlẹ’ etọn po mẹ, podọ dopo to jẹhẹnu he Jiwheyẹwhe lọsu tindo lẹ mẹ wẹ yin mẹdekannujẹ nado basi dide. (Gẹnẹsisi 1:26; Deutelonomi 7:6) To whenuena e dá gbẹtọvi lẹ, e na yé jẹhẹnu jiawu enẹ dopolọ—yedọ nunina ojlo mẹdekannujẹ tọn. Enẹ wẹ yin whẹwhinwhẹ́n dopo hetọn wutu mí do mọn ẹn nado yin flumẹjẹnu yinyin hinhẹn biọ kanlinmọgbenu-ninọ mẹ gbọn gándutọ yasanamẹtọ lẹ tọn dali.
5 Enẹwutu ojlo lọ na mẹdekannujẹ ma yin nuhe wá aimẹ poun gba, na Jiwheyẹwhe yin Jiwheyẹwhe mẹdekannujẹ tọn wutu. Biblu dọmọ: “Ofie gbigbọ Oklunọ [“Jehovah,” NW] tọn tin te, mẹdekannujẹ tin to finẹ.” (2 Kọlintinu lẹ 3:17) Gbọnmọ, Jiwheyẹwhe na mí ojlo mẹdekannujẹ tọn taidi apadewhe jijọ mítọn tọn. Dile e yọn aliho he ayiha mítọn lẹ po numọtolanmẹ mítọn lẹ po na wazọ́n gbọn, e yọnẹn dọ mí na yin ayajẹnọ hugan po ojlo mẹdekannujẹ tọn po.
6. Nawẹ Jiwheyẹwhe dá apọ̀n mítọn nado wazọ́n to gbesisọmẹ po ojlo mẹdekannujẹ tọn po gbọn?
6 To kọndopọmẹ hẹ nunina ojlo mẹdekannujẹ tọn, Jiwheyẹwhe na mí nugopipe nado lẹnnupọn ga, zé whẹho lẹ pọn, basi dide lẹ, yọn nuhe jlọ dovo na oylan. (Heblu lẹ 5:14) Gbọnmọ, ojlo mẹdekannujẹ tọn dona sinai do nudide nuyọnẹn tọn ji. Mí ma yin didá taidi robots he ma tindo ahun lẹnpọn nudide tọn depope na yede lẹ gba. Mọwẹ mí ma yin didá nado yinuwa mọmọ poun taidi lehe kanlin lẹ te do gba. Kakatimọ, apọ̀n jiawu mítọn yin awuwlena nado wazọ́n to gbesisọmẹ po mẹdekannujẹ mítọn nado basi dide tọn po.
Bẹjẹeji Dagbe Lọ
7, 8. Bẹjẹeji dagbe tẹwẹ Jiwheyẹwhe na mẹjitọ mítọn tintan lẹ?
7 Nado do lehe Jiwheyẹwhe nọ hò mẹtọn do sọ hia, to kọndopọmẹ po nunina ojlo mẹdekannujẹ tọn po, mẹjitọ mítọn tintan lẹ, Adam po Evi po, yin nina onu lẹpo he mẹdepope sọgan jlo po lẹnpọn dagbe po. Yé yin zizedo, jipa paladisi tọn de mẹ. Yé tindo nutindo susugege agbasa tọn lẹ. Yé tindo ayiha po agbasa pipé lẹ po, enẹwutu yé ma dona poyọnho kavi jẹazọ́n kavi kú gba—yé sọgan ko nọgbẹ̀ kakadoi. Yé na ko tindo ovi pipé lẹ he na sọ tindo sọgodo madopodo, ayajẹnọ de ga. Podọ sọha gbẹtọvi lẹ tọn he to gbigblo dogọ na ko tindo azọ́n he pekọnamẹ he na lẹ́ aigba lọ pete zùn paladisi de to godomẹ.—Gẹnẹsisi 1:26-30; 2:15.
8 Gando nuhe yin awuwlena go, Biblu na linlin dọmọ: “Jiwheyẹwhe sọ mọ onu he e dá lẹpọ, bo dayi e go e yọn talala.” (Gẹnẹsisi 1:31) Biblu sọ dọ gando Jiwheyẹwhe go: “Pipé wẹ azọ́n etọn.” (Deutelonomi 32:4) Mọwẹ, Mẹdatọ lọ na whẹ̀ndo gbẹtọvi lẹ tọn bẹjẹeji pipé de. E ma sọgan ko yọn hugan mọ gba. Lehe e do ede hia nado yin Jiwheyẹwhe he nọ hò mẹtọn pọn de do sọ!
Mẹdekannujẹ To Gblagbla Dogbo Tọn lẹ Mẹ
9, 10. Naegbọn ojlo mẹdekannujẹ tọn dona yin yiyizan dile e jẹ do?
9 Ṣigba, be Jiwheyẹwhe tindo lẹndai dọ ojlo mẹdekannujẹ tọn ma na tindo dogbo wẹ ya? Lẹnnupọn dogbọn otò he mẹ mọto sù te dali, matin osẹ́n húnkùnkùn tọn depope, fie mẹlẹpo sọgan kùnhún gbọn alọ depope mẹ po wezunhinhọn depope po te. Be hiẹ na jlo nado kùnhún to ninọmẹ mọnkọtọn lẹ glọ ya? Lala, enẹ na yin húnkùnkùn he ma tindo osẹ́n bo sọgan dekọtọn do asidán susu lẹ mẹ.
10 Mọdopolọ wẹ e te do po nunina Jiwheyẹwhe tọn heyin ojlo mẹdekannujẹ tọn po ga. Mẹdekannujẹ he ma tindo dogbo na zẹẹmẹdo ogbẹ́ he mẹ osẹ́n matin te. Osẹ́n lẹ dona tin nado deanana nuwiwa gbẹtọvi tọn lẹ. Ohó Jiwheyẹwhe tọn dọmọ: “Yinuwa taidi sunnu he tin to mẹdekannu lẹ, podọ ma yí mẹdekannujẹ towe zán gbede taidi whẹjijọ na oylanwiwa blo.” (1 Pita 2:16, Jé) Jiwheyẹwhe jlo dọ ojlo mẹdekannujẹ tọn ni tin to osẹ́n glọ na dagbe mẹlẹpo tọn. Ewọ ma tindo lẹndai dọ mí ni tindo mẹdekannujẹ mlẹnmlẹn gba ṣigba mẹdekannujẹ jlẹkaji tọn, ehe tin to aṣẹpipa osẹ́n tọn glọ.
Osẹ́n Mẹnu Tọn Lẹ?
11. Osẹ́n mẹnu tọn lẹ wẹ mí yin awuwlena nado setónuna?
11 Osẹ́n mẹnu tọn wẹ mí yin awuwlena nado setonuna? Apadewhe wefọ he tin to 1 Pita 2:16 (Jé) mẹ dọmọ: “Mìwlẹ ma yin afanumẹ na mẹdepope gba adavo Jiwheyẹwhe.” Ehe ma zẹẹmẹdo kanlinmọgbenu yasanamẹ tọn gba, ṣigba, kakatimọ, e zẹẹmẹdo dọ mí yin awuwlena nado yin ayajẹnọ hugan to whenuena mí litaina osẹ́n Jiwheyẹwhe tọn lẹ. (Matiu 22:35-40) Osẹ́n etọn lẹ, hugan osẹ́n depope he ko yin zizedai gbọn gbẹtọvi lẹ dali, wleawuna anademe dagbe lọ. “Yẹn, wẹ Oklunọ [“Jehovah,” NW] Jiwheyẹwhe towe, he plọn we na ale, he plan we gbọn aliho he ji hiẹ na gbọ̀n.”—Isaia 48:17.
12. Mẹdekannujẹ nudide tọn tẹwẹ mí tindo to gblagbla osẹ́n Jiwheyẹwhe tọn lẹ mẹ?
12 To ojlẹ dopolọ mẹ, osẹ́n Jiwheyẹwhe tọn lẹ nọ na dotẹnmẹ mẹdekannujẹ dide bibasi suhugan tọn to gblagbla dogbo yetọn lẹ mẹ. Ehe nọ dekọtọn do alọpa vovo mẹ bo nọ hẹn whẹndo gbẹtọvi lẹ tọn dọnmẹdogo. Lẹnnupọn dogbọn wunmẹ vovo núdùdù, avọ̀, ohàn, alọnuzọ́n, po owhé lẹ po lẹdo aihọn pé dali. Na jide tọn mí nọ jlo nado basi dide mítọn to whẹho mọnkọtọn lẹ mẹ kakati na mẹdevo de ni basi dide na mí.
13. Osẹ́n yinukundomọ tẹlẹ wẹ mí dona setonuna na dagbe mídetiti tọn lẹ?
13 Nalete mí yin dida nado yin ayajẹnọ hugan to whenuena mí litaina osẹ́n Jiwheyẹwhe tọn lẹ na walọyizan gbẹtọvi lẹ tọn. Onu dopolọ wẹ eyin nado litaina osẹ́n yinukundomọ Jiwheyẹwhe tọn lẹ. Di dohia, eyin mí gbẹkọ osẹ́n nudọ̀nwado tọn (gravité) go bo lọ́n sọn ofi yiaga de ji, mí na gbleawu kavi kú. Eyin mí gbẹkọ osẹ́n mayọnmọ agbasa mítọn lẹ tọn go bo doalọtena núdùdù, osin nùnù, kavi gbigbọ, mí na kú.
14. Nawẹ mí yọnẹn gbọn dọ gbẹtọ lẹ ma yin didá nado tin to yede kannu sọn Jiwheyẹwhe dè?
14 Po jide po dile mí yin didá po nuhudo lọ po nado litaina osẹ́n yinukundomọ Jiwheyẹwhe tọn lẹ, mọkẹdẹ wẹ mí yin dida po nuhudo lọ po nado litaina osẹ́n Jiwheyẹwhe tọn gando walọyizan dagbe po ogbẹ́dido tọn lẹ po go do niyẹn. (Matiu 4:4) Gbẹtọvi lẹ ma yin dida nado tin to yede kannu sọn Basitọ yetọn go bo tindo kọdetọn dagbe gba. Yẹwhegán etọn Jẹlemia dọmọ: “E ma tin to omẹ he to zọnlinzin mẹ nado do afọdidè etọn lẹ gba. Oklunọ [“Jehovah,” NW] È, yí whẹ̀dida do hẹn mi sọgbe.” (Jẹlemia 10:23, 24) Enẹwutu to aliho lẹpo mẹ gbẹtọvi lẹ yin dida nado nọgbẹ̀ to gandudu Jiwheyẹwhe tọn glọ, e ma yin yetọn titi gba.
15. Be osẹ́n Jiwheyẹwhe tọn lẹ na ko yin nupẹnagbannamẹ de na Adam po Ẹvi po wẹ ya?
15 Tonusise hlan osẹ́n Jiwheyẹwhe tọn lẹ ma na ko yin agbanpẹnmẹnu na mẹjitọ mítọn lẹ gba. Kakatimọ, E na ko wazọ́n na dagbemẹninọ yetọn po whẹndo gbẹtọvi lẹ tọn pete po ga. Eyin asu po asi po tintan lẹ ko nọte to gblagbla dogbo osẹ́n Jiwheyẹwhe tọn lẹ mẹ wẹ, mẹlẹpo na ko tin to dagbemẹ. Na nugbo tọn, paladisi jiawu pekọ tọn de mẹ wẹ mí na ko tin te todin, taidi whẹ̀ndo ayajẹnọ, he tindo kọndopọ gbẹtọvi lẹ tọn de! Danuwiwa, yajiji, po okú po ma na ko tin gba.
[Yẹdide to weda 11]
Mẹdatọ lọ na gbẹtọvi lẹ bẹjẹeji pipé de
[Yẹdide to weda 12]
Be hiẹ na jlo nado kùnhún to fie aliho ján zẹjlẹgo po mọto po te eyin osẹ́n mọto kùnkùn tọn depope ma tin ya?