Sinsẹ̀ngán Awe He Yọ́n Pinpẹn Owe He Russell Kàn lẹ Tọn
TO 1891, Charles Taze Russell, he ko wà azọ́n vonọtaun to sinsẹ̀ntọ nugbonọ Jehovah tọn lẹ ṣẹnṣẹn, dla Europe pọ́n na ojlẹ tintan. Sọgbe hẹ linlin delẹ, to teninọ to Pinerolo, Italie whenu, Russell dukosọ hẹ Weyọnẹntọ Daniele Rivoire, heyin sinsẹ̀ngán dai tọn de na sinsẹ̀n Vaudois lẹ tọn.a Dile etlẹ yindọ Rivoire gbẹsọ tindo kọndopọ pẹkipẹki hẹ Vaudois lẹ to whenue e ko jo lizọnyizọn lọ do godo, e tindo ahun he hùndonuvo de bosọ hia susu to owe he C. T. Russell wlan lẹ mẹ.
To 1903, Rivoire basi lẹdogbedevomẹ owe Le divin plan des âges Russell tọn do Italie-gbè mẹ bosọ yí akuẹ edetiti tọn do zín in jẹgbonu. Ehe jẹnukọn taun na didetọn owe lọ tọn lọsu do Italie-gbè mẹ. To hodidọ bẹjẹeji owe lọ tọn mẹ, Rivoire wlan dọmọ: “Mí ze zinjẹgbonu tintan ehe to Italie-gbè mẹ do hihọ́ Oklunọ tọn glọ. Mahopọnna oblọ he owe lọ tindo lẹ, na ewọ ni dona ẹn na e nido sọgan yidogọna gigopipana oyín wiwe etọn bosọ whàn ovi etọn he nọ dó Italie-gbè lẹ nado ze yede jo na ẹn dogọ. Mẹhe owe ehe hihia gọalọna nado mọnukunnujẹ lehe adọkun, nuyọnẹn, gọna oyọnẹn tito po owanyi Jiwheyẹwhe tọn po siso sọ mẹ lẹpo ni dopẹ́ na Jiwheyẹwhe, yèdọ nukundagbe mẹhe tọn hẹn ẹn yọnbasi nado zín owe ehe jẹgbonu.”
Rivoire sọ jẹ lẹdogbedevomẹ Le Phare de la Tour de Sion et Messager de la Présence de Christ tọn basi do Italie-gbè mẹ ji. Linlinnamẹwe ehe, heyin wunmẹ tintan Atọ̀họ̀-Nuhihọ́ Lọ Tọn, jẹ awusọhia ji whladopo to osun atọ̀n mẹ to 1903. Dile etlẹ yindọ Rivoire ma lẹzun Biblu Plọntọ de, dile Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ yin yinyọnẹn do to whenẹnu, e do ojlo susu hia to owẹ̀n Biblu tọn hinhẹn gbayipe mẹ dile owe Biblu Plọntọ lẹ tọn basi zẹẹmẹ etọn do.
“E Taidi dọ Ohán de Flẹ sọn Nukun Ṣie Ji Nkọtọn”
Nukọntọ sinsẹ̀n Vaud-nu lẹ tọn devo he yí nukun nujọnu tọn do pọ́n owe Russell tọn lẹ wẹ Giuseppe Banchetti. Otọ́ Giuseppe tọn, he ko tọ́n sọn sinsẹ̀n Katoliki tọn mẹ, plọn ẹn weplọnmẹ Vaud-nu lẹ tọn. To 1894, Giuseppe lẹzun sinsẹ̀ngán de bosọ wà lizọnyizọn hlan agbegbe Vaud-nu tọn voovo lẹ to Pouilles, Abruzzi, podọ to lopo Elbe po Sicile po tọn lẹ ji.
Vọkan heyin alọkẹyi Le divin plan des âges Russell tọn yin zinzinjẹgbonu to 1905. Banchetti wlan dogbapọnnanu zohunhunnọ de gando owe lọ go. E sọawuhia to linlinnamẹwe La Rivista Cristiana Plọtẹstant tọn mẹ. Banchetti wlan dọ, “Na míwlẹ,” owe Russell tọn “wẹ yin anademẹ he họnwun bosọ jẹna jide-dego hugan he Klistiani depope sọgan tindo nado doafọna oplọn Owe Wiwe tọn alenọ po sinsẹ́nnọ de po . . . To afọdopolọji he yẹn hia ẹ, e taidi dọ ohán de flẹ sọn nukun ṣie ji nkọtọn, bọ aliho Jiwheyẹwhe tọn jlọ bosọ bọawu dogọ. Suhugan hodidọ he e taidi dọ yé sọta yede dai lẹ tlẹ busẹ. Sinsẹ̀n-nuplọnmẹ he taidi nuhe sinyẹn dai wá bọawu bosọ yin alọkẹyi mlẹnmlẹn. Nuhe mayin nukunnumọjẹemẹ dai lẹ wá họnwun dogọ. Tito jiawu he gblamẹ aihọn na yin whinwhlẹngán te to Klisti mẹ sọawuhia hlan mi po awubibọ po taun bo dibla hẹn mi nado dawhá bo dọ hẹ Apọsteli lọ dọ: Ṣo! Na adọkun, nuyọnẹn po zìnzìn Jiwheyẹwhe tọn po siso sọ!”—Lomunu lẹ 11:33.
Dile Remigio Cuminetti dọ do to 1925, Banchetti “kẹalọyi” azọ́n Biblu Plọntọ lẹ tọn taun bọ lehe yé basi zẹẹmẹ sinsẹ̀n-nuplọnmẹ lẹ tọn do “duto ewọ ji mlẹnmlẹn.” To aliho edetiti tọn mẹ, Banchetti sọ tẹnpọn nado hẹn sinsẹ̀n-nuplọnmẹ enẹlẹ zun yinyọnẹn.
Sọn nukinkan Banchetti tọn lẹ mẹ, e họnwun dọ ewọ yise taidi Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ, dọ fọnsọnku aigba ji tọn de na tin, dile Owe-wiwe plọnmẹ do. E sọ kọngbedopọ hẹ Biblu Plọntọ lẹ to whenuena e basi zẹẹmẹ dọ Jiwheyẹwhe ko dọ bo ko sọ do owhe he mẹ Jesu na kú te hia to dọdai osẹ 70 Daniẹli tọn lẹ mẹ. (Daniẹli 9:24-27) Hugan whladopo, podọ to nudindọn do nuhe sinsẹ̀n etọn nọ plọnmẹ lẹ ji to gbangba mẹ, e tẹkudeji dọ Oflin okú Jesu Klisti tọn dona nọ yin bibasi whladopo to owhe dopo mẹ, “to azán taun he ji hùnwhẹ lọ jẹ do” gbè. (Luku 22:19, 20) E gbẹ́ nuplọnmẹ Darwin tọn do nulẹ tin yededenu ji dai, bosọ zinnudeji dọ Klistiani nugbo lẹ ma dona nọ tindo mahẹ to awhàn aihọn tọn lẹ mẹ gba.—Isaia 2:4.
To ojlẹ de mẹ, Banchetti to hodọ do owe he Russell kàn lẹ ji hẹ dawe de he nọ yin J. Campbell Wall. To gblọndo nina hlan homọdọdonugo Wall tọn lẹ mẹ, Banchetti dọmọ: “Yẹn deji dọ eyin hiẹ hia bladopọ ṣidopo Russell tọn lẹ, hiẹ na tindo ayajẹ sinsinyẹn po dehe siso de po, podọ hiẹ na dopẹna mi po zohunhun po. Yẹn ma nọ jla glòlò po sinsẹ̀n-nuplọnmẹ po gba; ṣigba yẹn hia owe enẹlẹ to owhe 11 die wayi, podọ yẹn nọ dopẹna Jiwheyẹwhe egbesọegbesọ na hinhọ́n po homẹmimiọn mọnkọtọn po nina mi gbọn azọ́n heyin zize sinai mlẹnmlẹn do Owe-wiwe ji ehe gblamẹ.”
“Dotoai, Dotoai, Dotoai”
E jẹ na ayidego dọ sinsẹ̀ngán Vaud-nu tọn awe ehelẹ—Daniele Rivoire po Giuseppe Banchetti po—do pinpẹn-nutọn-yinyọnẹn hia na aliho he mẹ Russell basi zẹẹmẹ Biblu tọn te. Banchetti wlan dọmọ: “Yẹn dọ dọ mí mẹhe tin to sinsẹ̀n Evangelisti tọn lẹ mẹ lẹpo, gọna sinsẹ̀ngán po weyọnẹntọ sinsẹ̀n-nuplọnmẹtọ mítọn lẹ po, ma yọ́n nulẹpo gba. Lala, mí tindo nususu devo nado plọn. . . . [Mí dona] . . . nọte bo dotoai, bo ma lẹndọ mí yọ́n onú lẹpo gba, podọ mí ma dona gbẹ́ nuhe yin zizedonukọnna mí nado gbadopọnna lẹ dai gba. Kakatimọ, mí dona dotoai, dotoai, dotoai.”
To owhe lẹpo mẹ, omẹ fọtọ́n susu wẹ nọ dotoaina owẹ̀n Ahọluduta lọ tọn eyin Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ hẹn ẹn yì owhé yetọn gbè. To filẹpo wẹ mẹhe jlo na plọnnu he nugbla nugbo Biblu tọn to hùhù lẹ to ogbeyi hlan oylọ basinamẹ Jesu tọn te dọmọ: “Wá . . . bo hodo mi.”—Malku 10:17-21; Osọhia 22:17.
[Nudọnamẹ odò tọn]
a Yinkọ lọ wá sọn yinkọ Pierre Vaudès, heyin ajọwatọ owhe kanweko 12tọ Lyons tọn de to France. Valdo yin yinyan sọn Ṣọṣi Katoliki tọn mẹ na nuyise etọn lẹ wutu. Na nudọnamẹ dogọ do Vaudois lẹ ji, pọ́n hosọ lọ “Vaudois Lẹ—Sọn Atẹṣiṣi mẹ Biọ Sinsẹ̀n Plọtẹstant Tọn Mẹ” to Atọ̀họ̀-Nuhihọ́ Lọ Tọn 15 mars 2002 mẹ.
[Yẹdide to weda 28]
Weyọnẹntọ Daniele Rivoire
[Yẹdide to weda 29]
Giuseppe Banchetti
[Asisa Yẹdide tọn]
Banchetti: La Luce, April 14, 1926