Wleawuna Gbigbọ Nunamẹ Tọn
MẸDEPOPE mayin jiji po gbigbọ nunamẹ tọn po. Ayilinlẹn jọwamọ ovi de tọn wẹ nado mọ pekọ na ojlo po nuhudo etọn titi lẹ po, to ma doayi ojlo mẹhe tlẹ yin nukunpedomẹgotọ etọn lẹ tọn go. Ṣigba to nukọnmẹ, ovi lọ nọ plọn dọ e mayin ewọ kẹdẹ wẹ tindo nuhudo gba. E dona nọ hò mẹdevo lẹ tọn pọ́n, podọ e dona plọn ma nado nọ mọyi poun ṣigba nado nọ namẹ bosọ nọ má hẹ mẹdevo lẹ. Gbigbọ nunamẹ tọn dona yin awuwlena.
E mayin mẹhe nọ nanumẹ—etlẹ yin po alọtútlú po—lẹpo wẹ tindo gbigbọ nunamẹ tọn gba. Mẹdelẹ sọgan basi nunina lẹblanu tọn nado nọgodona ale yetọn titi. Mẹdevo lẹ sọgan basi nunina nado mọ pipà yí sọn gbẹtọ lẹ dè. Ṣigba, nunamẹ he Klistiani nugbo lẹ nọ basi gbọnvo. To whelọnu lo, aliho nunamẹ tọn tẹlẹ wẹ Ohó Jiwheyẹwhe tọn na tuli etọn? Dogbapọnna nunamẹ he Klistiani owhe kanweko tintan whenu tọn lẹ nọ basi to kleun mẹ na na gblọndo kanbiọ ehe tọn.
Apajlẹ Nunamẹ Klistiani Tọn Lẹ
Nunamẹ Klistiani lẹ tọn, dile Biblu dohia do, nọ saba yin ‘onú lẹ mimá hẹ mẹdevo lẹ’ he tin to nuhudo nujọnu tọn mẹ. (Heblu lẹ 13:16; Lomunu lẹ 15:26) E ma dona nọ yin wiwà po huhlọn yido hẹnmẹ basi po gba. Apọsteli Paulu wlan dọmọ: “Omẹ dopodopo dile e lẹn to ayiha etọn mẹ do, mọwẹ mì ni gbọ e ni na do; e yin po hùnhlún po blo, kavi huhlọndohẹnbasi tọn blo: na Jiwheyẹwhe yiwanna nunamẹtọ homẹhunhunnọ.” (2 Kọlintinu lẹ 9:7) Nunamẹ masọ dona nọ yin bibasi po lẹndai lọ po nado dọ̀n ayidonugo mẹdevo lẹ tọn. Ananias po Safila po wayẹnu mọnkọtọn bosọ gbẹ̀n kọdetọn ylankan etọn lẹ.—Owalọ lẹ 5:1-10.
Nuhudo nado nanumẹ sọawuhia titengbe whenuena Ju lẹ po mẹdiọzun Juvi susu po he sọn fidindẹn lẹ wá pli to Jelusalẹm na hunwhẹ Pẹntikọsti tọn to owhe 33 W.M. To finẹ wẹ hodotọ Jesu tọn lẹ “gọ́ na gbigbọ wiwe, bosọ ṣẹ̀ ogbè devo yí do to ohó dọ.” Gbẹtọgun daho de sọ pli lẹdo yé bosọ sè hodidọ ojlofọndotenamẹ tọn Pita tọn gando Jesu Klisti go. Enẹgodo, omẹ lọ lẹ mọ lehe Pita po Johanu po hẹnazọ̀ngbọna dawe sẹkunọ de do to họngbo tẹmpli tọn ji, podọ yé sọ sè whladopo dogọ bọ Pita dọho gando Jesu po nuhudo lẹnvọjọ tọn po go. Gbẹtọ fọtọ́n susu lẹ lẹnvọjọ bo yin bibaptizi taidi hodotọ Klisti tọn lẹ.—Owalọ lẹ, weta 2 po 3 po.
Mẹhe ṣẹṣẹ lẹzun yisenọ lọ lẹ jlo na gbọṣi Jelusalẹm bo mọ nuplọnmẹ susu yí dogọ sọn apọsteli Jesu tọn lẹ si. Ṣigba nawẹ apọsteli lẹ na penukundo nuhudo jonọ planplan ehelẹ tọn go gbọn? Kandai Biblu tọn dọ na mí dọ: “Omẹ sọha he tindo aigba, kavi owhé sà yé, bo hẹn akuẹ onú he yé sà tọn wá, yé yí yé bọdai to afọ apọsteli lẹ tọn go: yè sọ basi mimá etọn hlan mẹdopodopo kẹdẹdile matindo etọn sọ.” (Owalọ lẹ 4:33-35) Na nugbo tọn, agun Jelusalẹm tọn he ṣẹṣẹ yin didoai lọ tindo gbigbọ nunamẹ tọn!
To enẹgodo, agun devo lẹ do gbigbọ nunamẹ tọn dopolọ hia. Di apajlẹ, Klistiani Makedonia tọn lẹ, dile yelọsu tlẹ yin hẹntọnọ do sọ, yé basi nunina na mẹmẹsunnu yetọn nuhudonọ Judé tọn lẹ hugan huhlọn yetọn. (Lomunu lẹ 15:26; 2 Kọlintinu lẹ 8:1-7) Agun Filippinu lẹ tọn yin ayidego taun na godonọnamẹ etọn na lizọnyizọn Paulu tọn. (Filippinu lẹ 4:15, 16) Agun Jelusalẹm tọn na ede nọ má núdùdù na asuṣiọsi nuhudonọ lẹ egbesọegbesọ, podọ apọsteli lẹ de sunnu he pegan ṣinawe nado hẹndiun dọ asuṣiọsi he jẹhẹ depope mayin winwọn gba.—Owalọ lẹ 6:1-6.
Klistiani fliflimẹ tọn lẹ nọ yawu yinuwa etlẹ yin to awuwlemẹ na ojlẹ awusinyẹn tọn lẹ. Di apajlẹ, to whenuena yẹwhegán Agabu dọ dọdai wiwá huvẹ daho de tọn, devi lẹ to agun Antioku Silia tọn mẹ, “omẹ dopodopo kẹdẹdile huhlọn etọn sọ, dogbepọ nado dó alọgọ dohlan mẹmẹsunnu he nọnọ̀ Judé lẹ.” (Owalọ lẹ 11:28, 29) Gbigbọ dagbe nankọ die he yé dohia gbọn awuwledai na nuhudo mẹdevo lẹ tọn dali!
Etẹwẹ whàn Klistiani fliflimẹ tọn lẹ nado yin alọtlútọ podọ owanyinọ sọmọ? Na nugbo tọn, nawẹ mẹde nọ wleawuna gbigbọ nunamẹ tọn gbọn? Mí sọgan plọn nususu gbọn dogbapọnna apajlẹ Ahọlu Davidi tọn dali to kleun mẹ.
Davidi Tlúalọ Nado Nọgodona Sinsẹ̀n-Bibasi Nugbo
Na diblayi owhe 500, aki alẹnu tọn—apotin wiwe de he nọtena tintin-to-finẹ Jehovah tọn—ma tindo nọtẹn tẹgbẹ tọn de. E nọ yin zize do gòhọ kavi gòhọtúntún de mẹ, he nọ yin tẹnsẹna sọn fide jẹ fidevo to whenuena Islaelivi lẹ to dindanpe to zungbo mẹ podọ to enẹgodo yin hinhẹn yì Aigba Pagbe tọn ji. Ahọlu Davidi jlo vẹkuvẹku nado de aki alẹnu tọn lọ sọn gohọ̀ he mẹ e nọnọ̀ bo gbá owhé he jẹ de na Jehovah he mẹ aki wiwe lọ na nọnọ̀. Davidi dọna yẹwhegán Natani dọmọ: “Yẹn to ohọ̀ Kedali tọn de mẹ nọ̀, ṣigba aki alẹnu OKLUNỌ tọn tọn to avọ̀dido lẹ glọ nọ̀.”—1 Otannugbo lẹ 17:1.
Ṣigba awhànfuntọ de wẹ Davidi ko yin. Enẹwutu Jehovah degbè dọ ovi etọn Sọlọmọni wẹ na gbá templi lọ, to gandudu jijọho tọn de whenu, nado hẹn aki alẹnu tọn lọ. (1 Otannugbo lẹ 22:7-10) Etomọṣo, ehe ma dekanpona gbigbọ nunamẹ tọn Davidi tọn gba. E basi tito azọ́n de tọn bosọ jẹ awuwledaina azọ́nwanu he na yin yiyizan nado gbá tẹmpli lọ lẹ ji. Enẹgodo, e dọna sọlọmọni dọmọ: “Yẹn ko wleawudaina ohọ̀ OKLUNỌ tọn talẹnti sika tọn fọtọ́n kanweko, podọ talẹnti fataka tọn fọtọ́n fọtọ́n; podọ sọn gànvẹẹ po gànyuu po mẹ matin jijlẹ; na e tin to gege mẹ: whlẹtitli ga po zannu po wẹ yẹn ko wleawudai.” (1 Otannugbo lẹ 22:14) E ma nọte do finẹ gba, sọn adọkun etọn titi mẹ, Davidi basi nunina sika po fataka po tọn he họakuẹ hugan dọla 1 200 000 000 to egbehe. Humọ, ahọvi lẹ lọsu na nunina susugege ga. (1 Otannugbo lẹ 29:3-9) Matin ayihaawe, Davidi do gbigbọ nunamẹ, alọtútlú tọn de hia!
Etẹwẹ whàn Davidi nado nanú po alọtútlú po sọmọ? E yọnẹn dọ kọdetọn dona Jehovah tọn wẹ yin nuhe ewọ tindo kavi wadotana lẹpo. E yigbe to odẹ̀ mẹ dọ: “OKLUNỌ E Jiwheyẹwhe mítọn, ogege he lẹpo he míwlẹ wleawudai nado dó ohọ̀ de na we na oyín wiwe towe sọn alọ towe mẹ wá, towe titi sọ wẹ popo. Yẹn sọ yọnẹn ga, Jiwheyẹwhe ṣie, dọ hiẹ nọ whlé ayiha pọ́n, bosọ tindo homẹhun to dodo mẹ. Na yẹn tọn, to dodo ayiha ṣie tọn mẹ wẹ yẹn do jo onú he lẹpo: podọ dinvie yẹn ko sọ mọ po ayajẹ po omẹ towe lẹ, he tin to file, nado na po ojlo po hlan we.” (1 Otannugbo lẹ 29:16, 17) Davidi wlebòna haṣinṣan etọn hẹ Jehovah. E mọnukunnujẹ nuhudo lọ nado sẹ̀n Jiwheyẹwhe ‘po ahun pipé po podọ po otù jijlo tọn de po’ mẹ, podọ e tindo ayajẹ to mọwiwà mẹ. (1 Otannugbo lẹ 28:9) Jẹhẹnu ehelẹ dopolọ wẹ whàn Klistiani fliflimẹ tọn lẹ nado do gbigbọ nunamẹ tọn hia.
Jehovah—Nunamẹtọ Daho Hugan Lọ
Jehovah wẹ ze apajlẹ nunamẹ tọn dagbe hugan dai. E yin owanyinọ podọ mẹtọnhopọntọ sọmọ bọ “e hẹn owhè etọn vẹ́ do omẹ ylankan lẹ ji, podọ do omẹ dagbe lẹ ji, bosọ [ja jikun] do dodonọ lẹ ji, podọ do mawadodonọ lẹ ji.” (Matiu 5:45) Ewọ wẹ na “ogbẹ̀ . . . po gbọfufu po, po onú lẹpo po” gbẹtọvi lẹpo. (Owalọ lẹ 17:25) Na nugbo tọn, dile devi Jakobu zinnudeji do, “nunina dagbedagbe po nunina he sọgbe lẹpo po, aga wẹ e sọn, bosọ jẹte sọn Otọ́ hinhọ́n lẹ tọn dè.”—Jakobu 1:17.
Nunina daho hugan he Jehovah na mí wẹ yin yíyí “Ovi detọ́n etọn dopo akàn namẹ, na mẹdepope he yí i sè ma nado dọ̀n, ṣigba e nido tindo ogbẹ̀ madopodo.” (Johanu 3:16) Mẹdepope ma sọgan sọalọakọ́n dọ emi jẹhẹ nunina mọnkọtọn, “na omẹ pó wẹ waylan, bosọ whete do gigo Jiwheyẹwhe tọn go.” (Lomunu lẹ 3:23, 24; 1 Johanu 4:9, 10) Ofligọ Klisti tọn wẹ dodonu podọ asisa lọ na “nunina masọudọ” Jiwheyẹwhe tọn, heyin, ‘nukundagbe majẹhẹ susugege Jiwheyẹwhe tọn.’ (2 Kọlintinu lẹ 9:14, 15) Na pinpẹn-nutọn-yinyọnẹn na nunina Jiwheyẹwhe tọn wutu, Paulu de taidi azọ́n gbẹzan etọn tọn “nado nọ lá wẹndagbe ojọmiọn Jiwheyẹwhe tọn.” (Owalọ lẹ 20:24) E mọnukunnujẹemẹ dọ ojlo Jiwheyẹwhe tọn wẹ yin dọ “yè ni whlẹn omẹ popo gán, podọ na yé ni wá oyọnẹn nugbo tọn kọ̀n.”—1 Timoti 2:4.
Ehe to hẹndi mọyi to egbehe gbọn azọ́n yẹwhehodidọ po mẹpinplọn tọn de po dali he ko gbloada todin yì aigba 234 ji lẹdo aihọn pé. Jesu dọ dọdai hinhẹn gblodeji ehe tọn to whenuena e dọmọ: “Yè nasọ dọ yẹwheho wẹndagbe ahọludu tọn he lẹ to aigba fininọ lẹpo mẹ na okunnu de hlan akọta lẹpo; whenẹnu wẹ opodo na wá.” (Matiu 24:14) Mọwẹ, “yè ma sọgan nọ ma dọhó wẹndagbe lọ tọn pé akọta lẹpo ṣẹnṣẹn whẹ́.” (Malku 13:10) To owhe he wayi mẹ, hugan livi ṣidopo lilatọ wẹndagbe lọ tọn lẹ yí ganhiho 1 202 381 302 zan to azọ́n ehe mẹ bosọ deanana plọnmẹ Biblu hugan 5 300 000. Na ogbẹ̀ lẹ tin to owù mẹ wutu, nuplọnmẹ ehe yin titengbe hugan.—Lomunu lẹ 10:13-15; 1 Kọlintinu lẹ 1:21.
Owe livi susu lẹ—he bẹ Biblu, owe po alọnuwe lẹ po hẹn—nọ yin zinzinjẹgbonu to owhe dopodopo mẹ nado gọalọna mẹhe huvẹ nugbo Biblu tọn to hùhù lẹ. Humọ, hugan vọkan liva dopo linlinnamẹwe Atọ̀họ̀-Nuhihọ́ Lọ Tọn po Réveillez-vous! po tọn nọ yin zinzinjẹgbonu. Dile gbẹtọ lẹ to alọkẹyi wẹndagbe lọ, Plitẹnhọ Ahọluduta tọn podọ Plitẹnhọ Plidopọ tọn Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ tọn susu dogọ wẹ nọ yin gbigbá, he nọ yinuwa taidi Biblu plọntẹn lẹ. Plidopọ lẹdo tọn lẹ po azán plidopọ vonọtaun tọn lẹ po, gọna plidopọ agbegbe tọn lẹ, nọ yin titobasina to owhe dopodopo mẹ. Azọ́npinplọn mẹdehlan lẹ, nugopọntọ tomẹyitọ lẹ, mẹho lẹ po devizọnwatọ lizọnyizọnwiwa tọn lẹ po sọ yin tito de he to nukọnzindo. Mí dopẹ́ na Jehovah na hinhẹn awuwledainanu ehelẹ tin-to-aimẹ gbọn “afanumẹ nugbonọ nuyọnẹntọ” lọ dali. (Matiu 24:45-47) Lehe homẹ mítọn hùn nado nọ do pinpẹn-nutọn-yinyọnẹn mítọn hia hlan Ewọ do sọ!
Pinpẹn-Nutọn-Yinyọnẹn Didohia Jehovah
Dile e yin do na gbigbá templi lọ tọn podọ na pekọ hinhẹnwa na nuhudo agun Klistiani fliflimẹ tọn lẹ tọn, nukunpipedo whẹho ehe lẹpo go to akuẹzinzan-liho nọ yin bibasi gbọn nunina sọn ojlo mẹ wá lẹ dali. Etomọṣo, e dona yin finflin dọ mẹdepope ma sọgan hẹn Jehovah, Mẹhe tindo onú popo, wàdọkun gba. (1 Otannugbo lẹ 29:14; Hagai 2:8) To whelọnu lo, nunina lẹ yin dohia owanyi mítọn na Jehovah tọn podọ ojlo mítọn nado ze sinsẹ̀n-bibasi nugbo daga tọn. Paulu dọ dọ nuyiwa alọtútlú tọn ehelẹ nọ yin dohia ‘pẹdido tọn hlan Jiwheyẹwhe.’ (2 Kọlintinu lẹ 9:8-13) Jehovah na tuli nunamẹ ehe tọn na e nọ dohia dọ mí tindo gbigbọ he jẹ lọ podọ ahun dagbe dohlan dali ewọ tọn. Mẹhe yin alọtlútọ bosọ nọ ganjẹ Jehovah go lẹ na yin didona gbọn ewọ dali podọ yé nasọ tindo kọdetọn dagbe to gbigbọ-liho. (Deutelonomi 11:13-15; Howhinwhẹn lẹ 3:9, 10; 11:25) Jesu hẹn mí deji dọ e na dekọtọn do ayajẹ mẹ, whenuena e dọmọ: ‘Nado namẹ do ayajẹ hú nado mọyi.’—Owalọ lẹ 20:35.
Klistiani he tindo gbigbọ nunamẹ tọn lẹ ma nọ nọtepọn ojlẹ nuhudo tọn lẹ poun gba. Kakatimọ, yé nọ dín dotẹnmẹ hundote lẹ nado “wà dagbe hlan omẹ popo, humọ hlan yé he yin yise whédo tọn [yetọn] lẹ. (Galatianu lẹ 6:10) To tulinina alọtútlú jijọ-di-Jiwheyẹwhe tọn mẹ, Paulu wlan dọmọ: “Nado nọ wadagbe podọ nado nọ mánamẹ, mì wọn blo: na avọ́ mọtọn hunkọ go wẹ homẹ Jiwheyẹwhe tọn nọ vivi do tlala.” (Heblu lẹ 13:16) Nutindo mítọn lẹ yiyizan—yèdọ whenu, huhlọn, akuẹ—nado gọalọna mẹdevo lẹ podọ nado nọgodona sinsẹ̀n-bibasi wiwe-ṣeke nọ hẹn homẹhun Jehovah Jiwheyẹwhe tlala. Na nugbo tọn, ewọ yiwanna gbigbọ nunamẹ tọn.
[Apotin/Yẹdide to weda 28, 29]
Aliho He Mẹdelẹ De Nado Nanú te Lẹ
NUNINA LẸ NA AZỌ́N LẸDO AIHỌN PÉ TỌN
Mẹsusu nọ de, kavi klan akuẹ sọha de dovo he yé nọ yí do apotin nunina tọn he go yè kàn “Nunina lẹ Na Azọ́n Lẹdo Aihọn Pé Tọn—Matiu 24:14” do lẹ mẹ.
To osun dopodopo mẹ, agun lẹ nọ do akuẹ ehelẹ hlan wekantẹn Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ tọn he nọ penukundo otò yetọn go. Akuẹ heyin nina sọn ojlo mẹ wá lẹ sọgan sọ yin didohlan Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania, c/o Office of the Secretary and Treasurer, 25 Columbia Heights, Brooklyn, New York 11201-2483 tlọlọ, kavi hlan wekantẹn alahọ tọn he nọ penukundo otò mìtọn go. Akuẹyiwema lẹ dona yin awuwlena do Ogbẹ́ “Watch Tower” tamẹ. Aṣọdonu akuẹgegenu tọn lẹ kavi nuhọakuẹ devo lẹ sọgan sọ yin nina ga. Wekanhlanmẹ kleun de dona hodo nunina ehelẹ bo dohia dọ nunina tlọlọ lẹ wẹ yé yin.
TITO NUNINA HE SINAI DO NINỌMẸ JI TỌN
Akuẹ sọgan yin nina to tito vonọtaun de glọ to ehe mẹ, eyin nunamẹtọ lọ biọ ẹ, nunina lọ sọgan yin gigọjo hlan ẹn. Na nudọnamẹ dogọ, jaale kanwehlan Wekantẹn Akuẹbẹhẹntọ tọn gbọn adlẹsi he tin to aga lọ yiyizan dali.
TITO NUNAMẸ HOMẸDAGBE TỌN
Gbọnvona nunina tlọlọ lẹ po nunina akuẹ tọn he sinai do ninọmẹ ji lẹ po, nunina wunmẹ devo lẹ tin ga na alemọyi sinsẹ̀nzọn lẹdo aihọn pé Ahọluduta lọ tọn. Ehelẹ wẹ:
Alọgọ Owù-Nujijọ Tọn: Ogbẹ́ Watch Tower sọgan yin nina alemọyi nunina alọgọ owù-nujijọ gbẹzan tọn kavi tito gbọjẹ gaa/agbasazọ́n jijodo tọn de.
Akuẹ He Tin to Akuẹsẹdotẹn Lẹ: Akuẹ he tin to akuẹsẹdotẹn lẹ, kandai akuẹsẹdo tọn lẹ, kavi akuẹ gbọjẹ gaa mẹdopodopo tọn lẹ sọgan yin zizedo kandai ogú mimá tọn mẹ kavi sọgan yin súsú lẹkọ to okú godo hlan Ogbẹ́ Watch Tower, to kọndopọmẹ hẹ nubiọtomẹsi akuẹsẹdotẹn lẹdo lọ tọn lẹ.
Kandai Akuẹ Ajọ́ Tọn lẹ po Ale Ajọ́ Tọn lẹ Po: Kandai akuẹ ajọ́ tọn lẹ po ale ajọ́ tọn lẹ po sọgan yin nina Ogbẹ́ Watch Tower taidi nunina tlọlọ de.
Ohọ̀ po Aigba Po: Ohọ̀ po aigba po he sọgan yin sisà sọgan yin nina vlavo gbọn nunina tlọlọ de bibasi dali kavi, na nuhe dù aigba fininọ lẹ, gbọn hinhẹn ohọ̀ po aigba de po dote na nunamẹtọ lọ na gbẹwhenu etọn. Dọna alahọ otò towe tọn whẹpo do basi nunina ohọ̀ po aigba po tọn depope.
Nunina Whemẹwhemẹ Tọn: Nunina whemẹwhemẹ tọn yin tito de to ehe mẹ mẹde nọ na akuẹ Ogbẹ́ Watch Tower. To ehe mẹ, nunamẹtọ lọ kavi mẹhe yin dide gbọn nunamẹtọ lọ dali, nọ yí akuẹ tangan de to owhe dopodopo mẹ na pipotọ gbẹzan etọn tọn. Nunamẹtọ lọ nọ yí ale takuẹ didepo tọn to owhe he mẹ nunina whemẹwhemẹ tọn lọ yin didoai.
Kandai Gúmima po Nunina lẹ Tọn Po: Nutindo kavi akuẹ sọgan yin nina taidi ogú hlan Ogbẹ́ Watch Tower gbọn kandai sọgbe hẹ osẹ́n de bibasi dali, kavi yinkọ Ogbẹ́ Watch Tower tọn sọgan yin kinkàndai taidi mẹhe na dugu nunina lẹ tọn. Nunina he mẹ titobasinanu sinsẹ̀n tọn de yin mahẹtọ te sọgan de takuẹ he nọ yin bibiọ delẹ pò.
Dile hogbe lọ “tito nunamẹ homẹdagbe tọn” dohia do, nunina wunmẹ ehelẹ nọ biọ tito bibasi delẹ to adà nunamẹtọ lọ tọn mẹ. Nado gọalọna mẹhe to jijlo nado hẹn azọ́n lẹdo aihọn pé Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ tọn mọaleyi sọn wunmẹ tito nunamẹ homẹdagbe tọn delẹ mẹ, alọnuwe de ko yin awuwlena to Espagne-gbè po Glẹnsigbe po mẹ he hosọ etọn yin [Tito Nunamẹ Homẹdagbe Tọn na Alemọyi Sinsẹ̀nzọn Ahọluduta Tọn Lẹdo Aihọn Pé]. Alọnuwe lọ yin kinkàn nado na gblọndo hlan kanbiọ susu he ko yin mimọyi na nuhe dù nunina lẹ, po kandai gúmima tọn lẹ po. E sọ bẹ nudọnamẹ yọn-na-yizan lẹ hẹn do tito bibasi do ohọ̀ po aigba po, akuẹ, po takuẹ po ji. E do aliho voovo he mẹ nunina lẹ sọgan yin bibasi te vlavo todin kavi nado jo ogú de do to okú godo hia. To alọnuwe lọ hihia po hodọdopọ hẹ ayinamẹtọ osẹ́n po takuẹ po tọn yetọn titi podọ hẹ Wekantẹn Tito Nunamẹ Homẹdagbe tọn po godo, mẹsusu ko penugo nado gọalọna Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ lẹdo aihọn pé podọ to ojlẹ dopolọ mẹ, ko de takuẹ he nọ yin bibiọ lẹ po taun to mọwiwa mẹ. Alọnuwe ehe sọgan yin mimọyi gbọn vọkan dopo bibiọ sọn Wekantẹn Tito Nunamẹ Homẹdagbe tọn dè tlọlọ dali.
Na nudọnamẹ dogọ, hiẹ sọgan dọnsẹpọ Wekantẹn Tito Nunamẹ Homẹdagbe tọn, vlavo gbọn wekanhlanmẹ kavi alokan dali, to adlẹsi heyin sislẹ to odò kavi to wekantẹn Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ tọn he nọ penukundo otò mìtọn go mẹ.
Wekantẹn Tito Nunamẹ Homẹdagbe Tọn
Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
100 Watchtower Drive, Patterson, New York 12563-9204
Alokan: (845) 306-0707.
[Yẹdide to weda 26]
Etẹwẹ whàn Klistiani fliflimẹ tọn lẹ nado yin alọtlútọ?