Jọja lẹ Emi, Be Mì to Awuwlena Sọgodo Ya?
“Yẹn yọ́n linlẹn he yẹn lẹn hlan mì dali lẹ, . . . linlẹn jijọho tọn lẹ, bo ma yin oylan tọn, nado na opodo godo mẹ tọn mì po todido po.”—JẸLEMIA 29:11.
1, 2. Aliho voovo tẹlẹ mẹ wẹ owhe jọja-whenu tọn lẹ sọgan yin pinpọnhlan te?
SUHUGAN mẹhe ko whẹ́n mẹho lẹ tọn nọ mọ jọja-whenu taidi ojlẹ he yọ́n hugan de to gbẹzan mẹ. Yé nọ flin huhlọn podọ zohunhun he yé tindo to jọja-whenu. Yé nọ flin ojlẹ de he yé ma tindo azọngban susu sọmọ, ojlẹ de he gọ́ na awuvivi susu bọ dotẹnmẹ hundote gbẹwhenu blebu tọn tin to nukọn na yé.
2 Pọndohlan mì jọja lẹ tọn sọgan gbọnvo. E sọgan vẹawu na mì nado duto diọdo numọtolanmẹ po agbasamẹ tọn po he nọ wá to jọja-whenu lẹ ji. Mì sọgan nọ pehẹ kọgbidinamẹ hagbẹ tọn to wehọmẹ. Vlavo mì dona dovivẹnu sinsinyẹn nado nọavunte sọta amasin-adínọ, ahàn sinsinyẹn, po fẹnnuwiwa po. Susu to mì mẹ sọ nọ pehẹ whẹho kadaninọ tọn kavi whẹho devo he gando yise mìtọn go lẹ. Mọwẹ, jọja-whenu ma nọ bọawu. Ṣogan, ojlẹ dotẹnmẹ hundote tọn de wẹ e yin. Kanbiọ lọ todin wẹ yindọ, Nawẹ hiẹ na yí dotẹnmẹ hundote enẹlẹ zan gbọn?
Duvivi Jọja-Whenu Towe Tọn
3. Ayinamẹ po avase tẹ po wẹ Sọlọmọni na jọja lẹ?
3 Mẹhe ko whẹ́n mẹho lẹ na dọna we dọ jọja-whenu ma nọ nọ̀ aimẹ dẹn gba, podọ nugbo wẹ yé dọ. To owhe vude poun godo, jọja-whenu towe na ko lẹzun otàn. Enẹwutu duvivi etọn todin! Ayinamẹ he Ahọlu Sọlọmọni na niyẹn to whenuena e wlan dọmọ: “To ayajẹ to ovu-whenu towe, hiẹ omẹ winyanwinyan E, bosọ gbọ ayiha towe ni doawuyana we to ovu-whenu towe, bosọ zinzọnlin to aliho ayiha towe tọn ji, podọ to mimọ nukun towe tọn mẹ.” Ṣigba, Sọlọmọni na avase jọja lẹ dọmọ: “Họ̀n awubla sẹ̀ sọn ayiha towe mẹ, bosọ de oylan sọn agbasa towe go.” Enẹgodo, e dọmọ: “Ovu po yọpọ whenu po ovọ́ wẹ yé.”—Yẹwhehodọtọ 11:9, 10.
4, 5. Naegbọn e yin nuyọnẹnnu dọ jọja lẹ ni wleawuna sọgodo? Na apajlẹ de.
4 Be hiẹ mọnukunnujẹ nuhe dọ Sọlọmọni te mẹ ya? Di dohia, yí nukun homẹ tọn do pọ́n jọja de he mọ nunina daho de yí, vlavo e dugu akuẹ de tọn. Etẹwẹ e na wà po akuẹ lọ po? E sọgan yí popolẹpo do dugbẹ̀—kẹdẹdile visunnu duvanọ he Jesu dó oló etọn lọ basi do. (Luku 15:11-23) Ṣigba etẹwẹ na jọ to whenuena akuẹ lọ vọ̀? Na jide tọn nuvọ́nọ-yinyin etọn na vẹ́ na ẹn taun! To alọ devo mẹ, mí ni dọ dọ e yí akuẹ lọ do wleawuna sọgodo, vlavo bo yí adà daho de sọn e mẹ zan do nuhe na nọ hẹn ale wá na ẹn ji. To whenuena e na to alemọyi sọn nuhe e ko yí ì zan na lẹ mẹ to sọgodo, be a lẹndọ e na vẹ́ na ẹn dọ emi ma ko yí akuẹ lọ lẹpo do dugbẹ̀ to jọja-whenu emitọn wẹ ya? Paali!
5 Enẹwutu nọ pọ́n owhe jọja-whenu towe tọn lẹ taidi nunina de sọn Jiwheyẹwhe dè, na nuhe yé yin lọ pẹpẹ niyẹn. Nawẹ hiẹ na yí yé zan gbọn? Hiẹ sọgan yí huhlọn po zohunhun enẹ lẹpo po zan do pekọ-mẹdetiti tọn tàmẹ, bo na pò na gbẹdudu kẹdẹ matin tito depope na sọgodo. Ṣigba, eyin a wàmọ, “ovu po yọpọ whenu” towe po na yin “ovọ́” na nugbo tọn. Lehe e na pọnte hugan nado yí jọja-whenu towe zan nado wleawuna sọgodo do sọ!
6. (a) Ayinamẹ Sọlọmọni tọn tẹwẹ dona deanana jọja lẹ? (b) Etẹwẹ Jehovah na jlo nado wà na jọja lẹ, podọ nawẹ jọja de sọgan mọaleyi sọn ehe mẹ gbọn?
6 Sọlọmọni dọ nunọwhinnusẹ́n de he sọgan gọalọna we nado mọaleyi sọn jọja-whenu towe mẹ. E dọmọ: “Flin mẹdatọ towe to azán ovu-whenu towe tọn.” (Yẹwhehodọtọ 12:1) Họ̀nhungan kọdetọn dagbe tọn niyẹn—dotoaina Jehovah bo wà ojlo etọn. Jehovah dọna Islaelivi hohowhenu tọn lẹ nuhe e jlo na wà na yé dọmọ: “Yẹn yọ́n linlẹn he yẹn lẹn hlan mì dali lẹ, . . . linlẹn jijọho tọn lẹ, bo ma yin oylan tọn, nado na opodo godo mẹ tọn mì po todido po.” (Jẹlemia 29:11) Jehovah nasọ jlo nado na we “opodo godo mẹ tọn . . . po todido po” ga. Eyin hiẹ nọ flin in to nuyiwa, linlẹn, po nudide towe lẹ po mẹ, opodo godo mẹ tọn po todido enẹ po na yin towe.—Osọhia 7:16, 17; 21:3, 4.
“Mì Sẹpọ Jiwheyẹwhe”
7, 8. Nawẹ jọja de sọgan dọnsẹpọ Jiwheyẹwhe gbọn?
7 Jakobu na tuli mí nado flin Jehovah to whenuena e dotuhomẹna mí dọmọ: “Mì sẹpọ Jiwheyẹwhe, ewọ nasọ sẹpọ mì.” (Jakobu 4:8) Jehovah wẹ Mẹdatọ lọ, Nupojipetọ olọn mẹ tọn, he jẹna sinsẹ̀n-bibasi po pipà lẹpo po. (Osọhia 4:11) Etomọṣo, eyin mí dọnsẹpọ ẹ, ewọ na dọnsẹpọ mí. Be mẹtọnhopọn owanyinọ mọnkọtọn ma dozolanmẹna we ya?—Matiu 22:37.
8 Aliho susu mẹ wẹ mí sọgan dọnsẹpọ Jehovah te. Di apajlẹ, apọsteli Paulu dọmọ: “Mì nọ nọte to odẹ̀ mẹ, bosọ nọ họ́ mìde to dopolọ mẹ po pẹdido po.” (Kọlọsinu lẹ 4:2) To hogbe devo mẹ, mì hẹn ẹn zun aṣa nado nọ hodẹ̀. Ma tindo pekọ to niṣẹ didọ poun mẹ to whenuena otọ́ towe kavi Klistiani hatọ de to agun mẹ ko nọ̀ nukọn na mì to odẹ̀ mẹ godo blo. Be a ko kọ̀n ahun towe jẹgbonu na Jehovah bo dọ linlẹn towe, obu towe, po nuhahun he hiẹ to pipehẹ lẹ po na ẹn pọ́n ya? Be a ko dọ nuhe winyan na hù we nado dọ hẹ gbẹtọ devo de na ẹn pọ́n ya? Odẹ̀ ahundopo tọn lẹ nọ hẹn ayiha mítọn vò. (Filippinu lẹ 4:6, 7) Yé nọ gọalọna mí nado dọnsẹpọ Jehovah podọ nado doayi e go dọ ewọ to dindọnsẹpọ mí.
9. Nawẹ jọja de sọgan tuntoai na Jehovah gbọn?
9 Mí mọ aliho devo he mẹ mí sọgan dọnsẹpọ Jehovah te to ohó gbọdo helẹ mẹ dọmọ: “Tuntoai do linlẹn go, na a nisọ yí oplọn, na hiẹ nido yọnnuin to opodo towe.” (Howhinwhẹn lẹ 19:20) Mọwẹ, eyin hiẹ tuntoai na Jehovah bo setonuna ẹn, hiẹ to awuwlena sọgodo. Nawẹ hiẹ sọgan dohia dọ emi nọ tuntoai na Jehovah gbọn? Matin ayihaawe hiẹ nọ yì opli Klistiani tọn lẹ to gbesisọmẹ bo nọ dotoaina tito-to-whinnu lọ lẹ. Humọ, hiẹ nọ “gbògbéna otọ́ towe po onọ̀ [towe] po” gbọn tintin to oplọn whẹndo tọn mìtọn tẹnmẹ dali. (Efesunu lẹ 6:1, 2; Heblu lẹ 10:24, 25) Enẹ jẹna pipà. Ṣigba, to yidogọ mẹ, be hiẹ nọ “fli ojlẹ” nado wleawuna opli lẹ, nado hia Biblu to gbesisọmẹ, podọ nado basi dodinnanu ya? Be hiẹ nọ tẹnpọn nado yí nuhe a hia lẹ do yizan mẹ, nado sọgan zinzọnlin di “nuyọnẹntọ” ya? (Efesunu lẹ 5:15-17; Psalm 1:1-3) Eyin hiẹ nọ wàmọ, e dohia dọ a to dindọnsẹpọ Jehovah.
10, 11. Ale susugege tẹlẹ wẹ jọja lẹ nọ mọyi eyin yé tuntoai na Jehovah?
10 To homẹbibiọ owe Howhinwhẹn lẹ tọn mẹ, wekantọ gbọdo lọ basi zẹẹmẹ lẹndai owe Biblu tọn enẹ tọn. E dọ dọ lẹndai lọ wẹ “nado yọ́n nuyọnẹn po mẹplọnlọ po; nado tunwun ohó wuntuntun tọn. Nado mọ mẹplọnlọ zinzin tọn, to dodo, whẹdida po kunnumahu po mẹ; nado na zinzin hlan mayọ́ndenọ, oyọnẹn po hóyọnẹn [kavi nugopipe nulẹnpọn tọn] po hlan sunnu dẹpẹ.” (Howhinwhẹn lẹ 1:1-4) Enẹwutu, dile hiẹ hia ohó Howhinwhẹn tọn lẹ—gọna owe Biblu tọn he pò lẹ—bo yí yé do yizan mẹ, hiẹ na wleawuna dodowiwa po walọ jijlọ po, podọ homẹ Jehovah tọn na hùn dọ hiẹ dọnsẹpọ ẹ. (Psalm 15:1-5) Dile hiẹ to awuwlena whẹdida dodo, zinzin, oyọnẹn, po nugopipe nulẹnpọn tọn po yinukọn dogọ do, mọwẹ nudide towe lẹ na pọnte do.
11 Be nuṣiwa wẹ e yin nado donukun dọ jọja de ni yinuwa to aliho ehe mẹ ya? Lala, na jọja Klistiani susu wẹ to mọwà. Taidi kọdetọn de, mẹdevo lẹ nọ sí yé bo ‘ma nọ vlẹ ovu-whenu yetọn.’ (1 Timoti 4:12) Mẹjitọ yetọn lẹ nọ gbọn jlọjẹ dali doawagun to yé mẹ, podọ Jehovah dọ dọ yé nọ hẹn homẹ emitọn hùn. (Howhinwhẹn lẹ 27:11) Dile yé tlẹ yin jọja, yé sọgan deji dọ ohó gbọdo ehelẹ dlẹnalọdo yé dọmọ: “Doayi mẹpipé go, bosọ payi tenọgliglinọ go: ale de tin hlan dawe jijọho tọn.”—Psalm 37:37.
Mì Basi Nudide Dagbe Lẹ
12. Dọ dopo to nudide titengbe he jọja lẹ nọ basi mẹ, podọ naegbọn kọdetọn nudide enẹ tọn lẹ nọ dẹn-to-aimẹ taun?
12 Jọja-whenu yin ojlẹ nudide lẹ bibasi tọn, podọ kọdetọn nudide delẹ tọn nọ dẹn-to-aimẹ taun. Nudide he a basi todin delẹ na yinuwado sọgodo towe ji. Nudide nuyọnẹn tọn lẹ nọ dekọtọn do gbẹzan ayajẹ tọn, po kọdetọn dagbe tọn po mẹ. Nudide nululu tọn lẹ sọgan hẹn awubla wá to pipòtọ gbẹzan towe tọn mẹ. Gbadopọnna lehe enẹ yin nugbo to nudide titengbe awe he hiẹ dona basi lẹ mẹ do. Tintan: Mẹnu wẹ hiẹ de nado nọ dogbẹ́ hẹ? Naegbọn enẹ do yin nujọnu? Flin nuhe howhinwhẹn gbọdo lọ dọ: “Ewọ he to zọnlinzin hẹ nuyọnẹntọ na yọnnuin: ṣigba ogbẹ́ nulunọ lẹ tọn na sudo.” (Howhinwhẹn lẹ 13:20) To hogbe devo mẹ, mí na wá taidi mẹhe mí nọ dogbẹ́ hẹ lẹ—vlavo yin nuyọnẹntọ kavi nulunọ. Detẹ wẹ a na jlo nado yin?
13, 14. (a) Gbọnvona tintin hẹ gbẹtọ lẹ tlọlọ, etẹwẹ gbẹdido bẹhẹn? (b) Nuṣiwa tẹwẹ jọja lẹ dona dapana?
13 Vlavo nuhe hiẹ nọ lẹndọ gbẹdido zẹẹmẹdo poun wẹ nado tin hẹ gbẹtọ lẹ tlọlọ. Nugbo wẹ, ṣigba e bẹ nususu devo lẹ hẹn. To whenuena hiẹ to televiziọn pọ́n, to todoaina húnhiho de, to owe de hia, yì pọ́n sinimoto de, kavi yì adà Internet tọn delẹ ji, gbẹdo wẹ a te. Eyin gbẹdido enẹ sinai do danuwiwa po fẹnnuwiwa po ji kavi to tulina amasin-adínọ, ahànnumú, kavi onú devo depope he jẹagọdo nunọwhinnusẹ́n Biblu tọn lẹ, “oklenọ” he nọ yinuwa taidi dọ Jehovah ma tin wẹ a to gbẹdo hẹ.—Psalm 14:1.
14 Na hiẹ nọ yì opli Klistiani tọn lẹ bosọ yin zohunhunnọ to agun mẹ wutu, hiẹ sọgan lẹndọ emi whèwhín ganji nado pọ́n sinimoto danuwiwa tọn de kavi dotoaina húnhiho he yọ́nsè ṣigba he bẹ hàngbè he gblezọn lẹ hẹn. Vlavo a lẹndọ onú de ma na jọ eyin emi yìnnukun gbọ̀n weda yẹdide fẹnnuwiwa tọn lẹ ji to Internet ji. Apọsteli Paulu dọ dọ lalo wẹ a do! E dọmọ: “Ogbẹ́ ylankan nọ hẹn walọ dagbe gble.” (1 Kọlintinu lẹ 15:33) E blawu dọ jọja Klistiani apajlẹ dagbenọ susu ko dike gbẹdido ylankan ni hẹn walọ dagbe yetọn gble. Enẹwutu, magbe nado dapana gbẹdido mọnkọtọn lẹ. Mọwiwà towe na dohia dọ hiẹ hodo ayinamẹ Paulu tọn dọmọ: “Mì yin mẹkọndopọ hlan aihọn he blo; ṣigba mì ni yin mẹdiọadana gbọn hinhẹn jẹ yọyọ ayiha mìtọn tọn dali, na mì nido mọdona nuhe ojlo Jiwheyẹwhe tọn he yọ́n, alọkẹyi, bosọ sọgbe nẹ yin.”—Lomunu lẹ 12:2.
15. Nudide awetọ tẹwẹ jọja lẹ dona basi, podọ etẹwẹ nọ yin tudohomẹna yé nado wà to whedelẹnu to nudide ehe bibasi whenu?
15 Nudide awetọ he a pannukọn die. Ojlẹ lọ na wá bọ a dona basi nudide nuhe hiẹ jlo na wà to wehọmẹ fifó godo tọn. Eyin otò he mẹ agbasazọ́n ma nọ bọawu mimọ te de mẹ wẹ a nọ nọ̀, hiẹ sọgan mọdọ emi dona yawu kẹalọyi agbasazọ́n dagbe hugan he hundote. Eyin otò adọkunnọ de mẹ wẹ a nọ nọ̀, agbasazọ́n susu sọgan hundote bọ delẹ tlẹ sọgan yin mẹtẹnpọn tọn. Na yé to dagbe towe lẹn wutu, mẹplọntọ towe lẹ kavi mẹjitọ towe lẹ sọgan dotuhomẹna we nado doafọna yanwle gbẹ̀mẹ tọn he na hẹn hihọ́ wá na we to akuẹzinzan-liho, vlavo bo tlẹ hẹn we zun adọkunnọ. Ṣigba, azọ́nplọnmẹ he enẹ na biọ sọgan de whenu he a sọgan yizan to sinsẹ̀nzọn Jehovah tọn mẹ pò tlala.
16, 17. Basi zẹẹmẹ lehe wefọ voovo lẹ sọgan gọalọna jọja de nado tindo pọndohlan jlẹkaji tọn gando agbasazọ́n go do.
16 Flin nado dindona nuhe Biblu dọ whẹpo do basi nudide de. Biblu na tuli mí nado wazọ́n na mí nido sọgan penukundo mídelẹ go. (2 Tẹsalonikanu lẹ 3:10-12) Etomọṣo, onú devo lẹ dona yin nulẹnpọndeji. Mí na tuli we nado hia wefọ he bọdego helẹ bo lẹnnupọndo lehe yé sọgan gọalọna jọja de nado hẹn jlẹkajininọ go to yanwle gbẹzan tọn de dide whenu ji: Howhinwhẹn lẹ 30:8, 9; Yẹwhehodọtọ 7:11, 12; Matiu 6:33; 1 Kọlintinu lẹ 7:31; 1 Timoti 6:9, 10. To wefọ enẹlẹ hihia godo, be a mọ nuhe Jehovah lẹn do whẹho lọ ji ya?
17 Agbasazọ́n ma dona lẹzun nujọnu sọmọ bọ e na yíta to sinsẹ̀nzọn mítọn hlan Jehovah si gba. Eyin gbedewema wehọmẹ daho tọn sọgan hẹn we pegan na agbasazọ́n he tin to jlẹkaji de, be e yọ́n. Ṣigba eyin hiẹ dona plọnwe dogọ to wehọmẹ daho fifó godo, hiẹ dona dọhodo enẹ ji hẹ mẹjitọ towe lẹ. Depope he whẹho lọ na yin, ma gbẹkọ ‘onú titengbe hugan lẹ’ go gbede blo—enẹ wẹ gbigbọnu lẹ. (Filippinu lẹ 1:9, 10) Ma basi nuṣiwa he wekantọ Jẹlemia tọn, Baluki basi blo. E hẹn pinpẹn-nutọn-yinyọnẹn bu na lẹblanulọkẹyi sinsẹ̀nzọn tọn etọn bo jẹ ‘onú dahodaho lẹ dín na ede’ ji. (Jẹlemia 45:5) E wọn na ojlẹ gli de dọ ‘onú daho’ de ma tin to aihọn ehe mẹ he sọgan dọ̀n ẹn sẹpọ Jehovah kavi gọalọna ẹn nado lùn vasudo Jelusalẹm tọn tọ́n. Onú dopolọ wẹ gando mí go to egbehe.
Yọ́n Pinpẹn Gbigbọnu lẹ Tọn
18, 19. (a) Oyà tẹwẹ suhugan kọmẹnu towe lẹ tọn to jiji, podọ numọtolanmẹ tẹwẹ a dona tindo dohlan yé? (b) Naegbọn mẹsusu ma nọ yọnẹn dọ huvẹ to yé hù to gbigbọ-liho?
18 Be a ko mọ yẹdide ovi he tin to otò he mẹ huvẹ tọ́n te lẹ tọn to televiziọn ji pọ́n ya? Eyin mọwẹ, ayihaawe matin dọ onú yetọn wàlẹblanu na we taun. Be onú kọmẹnu towe lẹ tọn nọ wàlẹblanu na we to aliho dopolọ mẹ ya? Naegbọn e dona yinmọ? Na suhugan yetọn tin to huvẹ ga wutu. Yé to oyà huvẹ he Amọsi dọ dọdai etọn lọ tọn ji dọmọ: “Azán lẹ wá, wẹ Oklunọ JIWHEYẸWHE dọ, na yẹn na do huvẹ de hlan aigba lọ mẹ, huvẹ akla tọn de ma gba, mọ nùgbla osin tọn de ma gba, ṣigba sisè ohó OKLUNỌ tọn lẹ tọn.”—Amọsi 8:11.
19 Nugbo wẹ dọ suhugan mẹhe to oyà huvẹ gbigbọmẹ tọn ji lẹ tọn ma “yin wamọnọ . . . to gbigbọmẹ” kavi nuhudo gbigbọmẹ tọn yetọn ma nọ duahunmẹna yé. (Matiu 5:3) Mẹsusu ma yọnẹn dọ huvẹ gbigbọmẹ tọn to emilẹ hù gba. Mẹdelẹ tlẹ sọgan lẹndọ emilẹ to núdù ganji. Ṣigba eyin yé lẹnmọ, be ‘nuyọnẹn ovọ́ aihọn tọn’ he mẹ yé peve do wẹ zọ́n, ehe bẹ owanyina agbasanu lẹ, hopàdọ lẹnunnuyọnẹn tọn, linlẹn agọ̀ lẹ do walọ dagbe ji, po mọmọ po sọyi hẹn. Mẹdelẹ lẹndọ “nuyọnẹn” aihọn egbehe tọn nọ hẹn nuplọnmẹ Biblu tọn lẹ zun nuhe dóho. Ṣigba, “aihọn gbọn nuyọnẹn etọn mẹ ma yọ́n Jiwheyẹwhe gba.” Nuyọnẹn aihọn tọn ma na gọalọna we nado dọnsẹpọ Jiwheyẹwhe gba. “Onulu wẹ to Jiwheyẹwhe dè.”—1 Kọlintinu lẹ 1:20, 21; 3:19.
20. Naegbọn e ma do yin lẹnpọn dagbenu nado hodo apajlẹ mẹhe ma nọ sẹ̀n Jehovah lẹ tọn?
20 Eyin a pọ́n yẹdide ovi he to huvẹ enẹlẹ tọn, be e nọ jlo we nado tin taidi yé to gbèdopo ya? Matin ayihaawe, lala wẹ! Ṣogan, jọja delẹ to whẹndo Klistiani tọn lẹ mẹ ko do ojlo lọ hia nado tin taidi mẹhe lẹdo yé he huvẹ gbigbọmẹ tọn to hùhù lẹ. Jọja mọnkọtọn lẹ sọgan lẹndọ jọja aihọn tọn lẹ tin to jlòkòkò, bo to gbẹdu. Yé wọn dọ jọja enẹlẹ ko yin hinhẹnzun akọ̀ devo kavi ko jẹla sọn Jehovah dè. (Efesunu lẹ 4:17, 18) Yé sọ wọn kọdetọn ylankan he huvẹ gbigbọmẹ tọn nọ hẹnwa lẹ ga. Delẹ wẹ hòmimọ madonukun jọja aflanmẹ lẹ tọn gọna nugandomẹgo fẹnnuwiwa, azọ̀-nùnù, ahànnumú, po amasin-adínọ ṣiṣizan po tọn lẹ to agbasa-liho podọ to numọtolanmẹ-liho. Huvẹ gbigbọmẹ tọn nọ yidogọna gbigbọ atẹṣiṣi tọn, todido matindo, podọ anademẹ matindo to gbẹzan mẹ.
21. Nawẹ mí sọgan basi hihọ́na mídelẹ sọta jijọ ylankan mẹhe ma nọ sẹ̀n Jehovah lẹ tọn gbọn?
21 Enẹwutu, to whenuena a tin hẹ mẹhe ma nọ sẹ̀n Jehovah lẹ to wehọmẹ, ma dike jijọ yetọn lẹ ni deanana we blo. (2 Kọlintinu lẹ 4:18) Mẹdelẹ na nọ ṣàn gbigbọnu lẹ kò. Humọ, linlinnamẹnu lẹ na basi nujijla oklọ tọn lẹ, bo dohia dọ nuhe sọgbe wẹ e yin nado doalọ to fẹnnuwiwa mẹ, nado nuahànmú, kavi nado zan hogbe he kudiho lẹ. Nọavunte sọta nuyiwadomẹji enẹ. Zindonukọn nado nọ dogbẹ́ to gbesisọmẹ hẹ mẹhe nọ ‘hẹn yise po ayihadawhẹnamẹnu dagbe de po go’ lẹ. Nọ to “susudeji to azọ́n Oklunọ tọn mẹ whepoponu.” (1 Timoti 1:19; 1 Kọlintinu lẹ 15:58) Hẹn alọnu ján to Plitẹnhọ Ahọluduta tọn mẹ podọ to sinsẹ̀nzọn kunnudegbe tọn mẹ. To whenuena hiẹ pò to wehọmẹ yì, nọ tindo mahẹ to sinsẹ̀nzọn gbehosọnalitọ alọgọtọ tọn mẹ sọn ojlẹ de mẹ jẹ devo mẹ. Eyin hiẹ nọ hẹn pọndohlan gbigbọmẹ tọn towe lodo to aliho ehe mẹ, hiẹ ma na hẹn jlẹkajininọ towe bu.—2 Timoti 4:5.
22, 23. (a) Naegbọn jọja Klistiani de nọ saba basi nudide he mẹdevo lẹ ma mọnukunnujẹemẹ? (b) Etẹwẹ jọja lẹ yin tulina nado wà?
22 Pọndohlan gbigbọmẹ tọn tintindo sọgan hẹn we nado basi nudide he mẹdevo lẹ ma na mọnukunnujẹemẹ. Di apajlẹ, dẹpẹ Klistiani de tindo nunina húnhiho tọn bosọ sèwé taun to wehọmẹ. To gbedewema yíyí etọn godo, e kọnawudopọ hẹ otọ́ etọn to azọ́n fleṣe kiklọ tọn mẹ nado sọgan jẹ yanwle etọn kọ̀n taidi gbehosọnalitọ whepoponu tọn. Mẹplọntọ etọn lẹ ma mọnukunnujẹ nuhe zọ́n bọ e do basi nudide etọn mẹ kakajẹ egbé, ṣigba eyin hiẹ ko dọnsẹpọ Jehovah, mí deji dọ hiẹ mọnukunnujẹemẹ.
23 Dile hiẹ to nulẹnpọndo lehe a na yí ojlẹ họakuẹ jọja-whenu towe tọn lẹ zan do ji, ‘tẹnpọn bo bẹ dòdó dagbe de pli na dewe pọ́n ojlẹ he ja, na hiẹ nido hẹn ogbẹ̀ nugbonugbo lọ go gligli.’ (1 Timoti 6:19) Magbe nado ‘flin Mẹdatọ Daho towe’ to jọja-whenu towe—podọ to pipòtọ gbẹzan towe tọn mẹ. Aliho dopo akàn lọ niyẹn nado wleawuna sọgodo kọdetọn dagbenọ de, yèdọ sọgodo tẹgbẹ̀ tọn de.
Etẹwẹ Hiẹ Lẹn?
• Ayinamẹ gbọdo tẹwẹ nọ gọalọna jọja lẹ nado wleawuna sọgodo?
• Etẹwẹ yin delẹ to aliho he mẹ jọja de sọgan ‘dọnsẹpọ Jiwheyẹwhe’ te?
• Nudide tẹlẹ wẹ jọja de nọ basi he na yinuwado sọgodo etọn ji?
[Yẹdide to weda 15]
Be a na dike afọdidona yanwle mẹdetiti tọn lẹ ni yí huhlọn po zohunhun jọja-whenu tọn towe lẹpo po wẹ ya?
[Yẹdide to weda 17]
Jọja Klistiani nuyọnẹntọ lẹ nọ hẹn pọndohlan gbigbọmẹ tọn yetọn diun