Ohó Jehovah Tọn Tin to Ogbẹ̀
Nuagokun lẹ sọn Owe Gẹnẹsisi Tọn Mẹ—I
“GẸNẸSISI” zẹẹmẹdo “bẹjẹeji,” kavi “jiji.” Yinkọ he sọgbe de wẹ ehe yin na owe de he do lehe wẹkẹ lọ wá aimẹ gbọn, lehe aigba yin awuwlena nado yin fininọ gbẹtọvi lẹ tọn gbọn, podọ lehe gbẹtọ wá nọ̀ eji do hia. Mose wlan owe ehe to zungbo Sinai tọn mẹ, bo sọgan ko dotana ẹn to 1513 J.W.M.
Owe Gẹnẹsisi tọn basi zẹẹmẹ aihọn he tin jẹnukọnna Singigọ, nuhe jọ to whenuena ojlẹ he bọdo Singigọ go bẹjẹeji, po lehe Jehovah Jiwheyẹwhe yinuwa hẹ Ablaham, Isaki, Jakobu po Josẹfu po gbọn tọn na mí. Hosọ ehe na gbadopọnna nuagokun lẹ sọn Gẹnẹsisi 1:1–11:9 mẹ, yèdọ na taun tọn, kakajẹ ojlẹ he mẹ Jehovah jẹ nuyiwa hẹ tọgbo Ablaham ji te.
AIHỌN HE TIN JẸNUKỌNNA SINGIGỌ
Hogbe lọ “to whẹwhẹwhenu,” he bẹ owe Gẹnẹsisi tọn jẹeji dlẹnalọdo owhe liva susu lẹ die wayi. Nujijọ he wá aimẹ to “azán” kavi ojlẹ nudida tọn ṣidopo lẹ mẹ yin zẹẹmẹ basina dile gbẹtọvi de na ko mọ yé do eyin ewọ tin to aigba ji. To vivọnu azán ṣidopotọ lọ tọn, Jiwheyẹwhe dá gbẹtọ. Dile etlẹ yindọ Paladisi lọ yin hinhẹnbu to ojlẹ vude godo na tolivivẹ gbẹtọ tọn wutu, Jehovah ze todido de dai. Dọdai Biblu tọn tintan dọho do “okún” de ji, he na súnsún nuyiwadomẹji ylando tọn lẹ sẹ̀ bo na só ota Satani tọn.
To owhe kanweko 16 he bọdego lẹ gblamẹ, Satani penugo nado diọkọ na gbẹtọvi lẹpo sọn Jiwheyẹwhe dè, adavo omẹ nugbonọ vude, taidi Abẹli, Enọku, po Noa po. Di apajlẹ, Kaini hù nọvisunnu dodonọ etọn Abẹli. E sọawuhia dọ ‘gbẹtọ lẹ ṣẹ avaleyàn oyín Jehovah tọn’ ji to aliho he gblezọn de mẹ. Nado do gbigbọ danuwiwa tọn he tin to ojlẹ lọ mẹ hia, Lẹmẹki pà ohó milomilo de gando lehe e hù dẹpẹ de na hihọ́ ede titi tọn do go. Ninọmẹ lẹ sọ ylan dogọ to whenuena angẹli delẹ, yèdọ ovi tolivẹtọ Jiwheyẹwhe tọn lẹ de yọnnu lẹ taidi asi bo jì asuka danuwatọ lẹ he nọ yin yiylọdọ Nẹfilimi. Ṣogan, dawe nugbonọ lọ Noa gbá aki, bo yí adọgbigbo do na avase mẹdevo lẹ gando Singigọ he ja lọ go, podọ ewọ po whẹndo etọn po lùn vasudo he Singigọ lọ hẹnwa tọ́n.
Gblọndo Na Kanbiọ Owe-Wiwe Tọn Lẹ:
1:16—Nawẹ Jiwheyẹwhe sọgan wleawuna hinhọ́n to azán tintan gbè gbọn to whenuena e yindọ azán ẹnẹtọ gbè wẹ asisa hinhọ́n tọn lẹ wá yin bibasi te? Hogbe Heblu tọn heyin lilẹdo “dá” to Jen 1 wefọ 16 mẹ gbọnvona dehe yin yiyizan to Gẹnẹsisi weta 1, wefọ 1, 21, po Jen 1:27 po mẹ. “Olọn” lẹ he bẹ asisa hinhọ́n tọn lẹ hẹn ko yin didá whenu dindẹn whẹpo ‘azán tintan’ tlẹ do bẹjẹeji. Ṣigba hinhọ́n yetọn ma ko wá nukunmẹ aigba tọn ji gba. To azán tintan lọ gbè, “hinhọ́n sọ tin” na hinhọ́n lọ lùn aslọ súyu lẹ tọ́n bo gbọnmọ dali sọawuhia to aigba ji. Enẹwutu okle po ozán po jẹ yéde diọ ji to aigba he to lilẹ́ lọ ji. (Gẹnẹsisi 1:1-3, 5) Asisa hinhọ́n enẹ tọn lẹ gbẹsọ yin onú mayinukundomọ to aigba ji to whenẹnu. Ṣigba to ojlẹ nudida tọn ẹnẹtọ lọ whenu, diọdo tangan de wá aimẹ. Todin owhè, osun, po sunwhlẹvu lẹ po yin hinhẹn “nado na hinhọ́n to aigba ji.” (Gẹnẹsisi 1:17) “Jiwheyẹwhe sọ dá” yé to ehe mẹ dọ yé sọgan yin mimọ sọn aigba ji.
3:8—Be Jehovah Jiwheyẹwhe dọho na Adam tlọlọ wẹ ya? Biblu dohia mí dọ eyin Jiwheyẹwhe dọhona gbẹtọvi lẹ, e nọ saba yin gbọn angẹli de dali. (Gẹnẹsisi 16:7-11; 18:1-3, 22-26; 19:1; Whẹdatọ 2:1-4; 6:11-16, 22; 13:15-22) Hoyidọtọ titengbe Jiwheyẹwhe tọn wẹ Visunnu dopo akàn etọn heyin yiylọdọ “Ohó lọ.” (Johanu 1:1) E yọnbasi taun dọ gbọn “Ohó lọ” gblamẹ wẹ Jiwheyẹwhe dọho na Adam po Evi po te.—Gẹnẹsisi 1:26-28; 2:16; 3:8-13.
3:17—Aliho tẹmẹ wẹ aigba yin dẹhodo te, podọ nawẹ e dẹnsọ? Dẹ̀hodo he gando aigba go lọ zẹẹmẹdo dọ aigba pipọ̀ na lẹzun nuhe vẹawu tlala. Kọdetọn aigba heyin dẹ̀hodo lọ tọn lẹ, gọna owùn po vẹwùn etọn lẹ po, hẹn kúnkan Adam tọn lẹ mọ awuvẹ sọmọ bọ otọ́ Noa tọn, Lẹmẹki, dọho gando “tẹnkúnkún alọ mítọn lẹ tọn he sọn aigba mẹ wá he OKLUNỌ ko hodẹdo” go. (Gẹnẹsisi 5:29) To Singigọ godo, Jehovah dona Noa po visunnu etọn lẹ po, bosọ dọ lẹndai Etọn heyin dọ yé ni gọ́ aigba ji na yé. (Gẹnẹsisi 9:1) E họnwun dọ odẹ̀ he Jiwheyẹwhe hodo aigba ko yin didesẹ.—Gẹnẹsisi 13:10.
4:15—Nawẹ Jehovah “de ohia de na Kaini” gbọn? Biblu ma dọ dọ ohia de yin didogona agbasa Kaini tọn to aliho depope mẹ gba. Ohia lọ sọgan ko yin gbedide de heyin yinyọnẹn bo nọ yin ayipa e go gbọn mẹdevo lẹ dali bọ mẹdepope ma nado víhlọ̀n to e go.
4:17—Fie wẹ Kaini dà asi sọn? Adam “sọ ji visunnu po viyọnnu po.” (Gẹnẹsisi 5:4) Enẹwutu, Kaini de dopo to nọviyọnnu etọn lẹ mẹ kavi dopo to viyọnnu nọvi etọn lẹ tọn mẹ taidi asi. To godo mẹ, osẹ́n Jiwheyẹwhe tọn na Islaelivi lẹ ma kẹalọyi alọwle nọvisunnu po nọviyọnnu po tọn.—Levitiku 18:9.
5:24—Aliho tẹmẹ wẹ Jiwheyẹwhe ‘yí Enọku’ te? E họnwun dọ gbẹzan Enọku tọn tin to owù mẹ, ṣigba Jiwheyẹwhe ma jo e do alọ kẹntọ etọn lẹ tọn mẹ nado yin yasana gba. “Yè diọtẹnna Enọku, bọ e ma nado mọ okú,” wẹ apọsteli Paulu wlan. (Heblu lẹ 11:5) Ehe ma zẹẹmẹdo dọ Jiwheyẹwhe ze e yì olọn mẹ, fie ewọ gbẹsọ tin to ogbẹ̀ te gba. Jesu wẹ omẹ tintan he hẹji yì olọn mẹ. (Johanu 3:13; Heblu lẹ 6:19, 20) Yinyin ‘tẹndiọna ma nado mọ okú’ Enọku tọn sọgan zẹẹmẹdo dọ Jiwheyẹwhe hẹn ẹn biọ ninọmẹ numimọ sisosiso tọn de mẹ bo hẹn ogbẹ̀ etọn wá vivọnu to ninọmẹ enẹ mẹ. To ninọmẹ mọnkọtọn lẹ mẹ, Enọku ma mọ awufiẹsa, kavi “mọ okú” to alọ kẹntọ etọn lẹ tọn mẹ gba.
6:6—To linlẹn tẹmẹ wẹ e sọgan yin didọ te dọ “e sọ diọlinlẹn,” kavi e vẹna Jehovah dọ e ko basi gbẹtọ lẹ? Hogbe Heblu tọn heyin lilẹdogbedevomẹ dọ “e sọ diọlinlẹn” gando diọdo nuyiwa kavi linlẹn tọn go. Omẹ pipé wẹ Jehovah podọ enẹwutu e ma yin nuṣiwa dọ e dá gbẹtọ gba. Ṣigba, e diọ linlẹn etọn gando whẹndo kanylantọ he tin jẹnukọnna Singigọ lọ go. Jiwheyẹwhe diọ nuyiwa etọn taidi Mẹdatọ gbẹtọvi lẹ tọn zun mẹvasudotọ yetọn na homẹgble etọn gando kanyinylan yetọn go wutu. Nugbo lọ dọ e basi hihọ́ na gbẹtọvi delẹ dohia dọ nuvẹnamẹ etọn gando mẹhe tlọ́ biọ ylanwiwa mẹ lẹ kẹdẹ go.—2 Pita 2:5, 9.
7:2—Etẹwẹ yin whẹwhinwhẹ́n he wutu vogbingbọn yin didohia to kanlin wiwe lẹ po mawé lẹ po ṣẹnṣẹn? Matin ayihaawe, yanwle lọ wẹ nado do vogbingbọn hia to kanlin he dona yin yiyizan na avọ́sinsan lẹ to sinsẹ̀n-bibasi mẹ, e mayin nuhe sọgan yin dùdù kavi ma dona yin dùdù lẹ gba. Jẹnukọnna Singigọ, gbẹtọ lẹ ma nọ dù olàn kanlin lẹ tọn. Hogbe lọ “wiwe” po “mawé” po yiyizan na núdùdù wá aimẹ kiki to whenuena Osẹ́n Mose tọn yin zizedai, bọ e wá vivọnu to whenuena Osẹ́n lọ yin alọdotena. (Owalọ lẹ 10:9-16; Efesunu lẹ 2:15) E họnwun dọ Noa yọ́n nuhe jẹna avọ́sinsan to sinsẹ̀n bibasi hlan Jehovah mẹ lẹ. To afọdopolọji he e jẹte sọn aki lọ mẹ, e “tùn agbà hlan OKLUNỌ; bo yí to whékanlin wiwe lẹpo mẹ, podọ ohẹ̀ wiwe lẹpo mẹ, bo do sanvọ́ nunina mimẹ̀ tọn to agbà lọ ji.”—Gẹnẹsisi 8:20.
7:11—Fie wẹ osin he hẹn Singigọ globu tọn wá lọ tọ́nsọn? To ojlẹ kavi “azán” nudida tọn awetọ lọ whenu, to whenuena “dovlomẹ” yin awuwlena, osin tin “to glọ na dovlomẹ lọ” podọ “to aga dovlomẹ lọ tọn.” (Gẹnẹsisi 1:6, 7) Osin he tin to “glọ” lẹ wẹ dehe tin to aigba ji lẹ. Osin he tin to “aga” lẹ nọtena osin jẹhọn mẹ tọn susugege he tin to aga pete na aigba, bo lẹzun “owhín sẹ́dò daho lẹ.” Osin ehelẹ wẹ kọnyìn aigba ji to azán Noa tọn gbè.
Nuhe Mí Plọn sọn E Mẹ:
1:26. Na yé yin bibasi to apajlẹ Jiwheyẹwhe tọn mẹ wutu, gbẹtọvi lẹ tindo nugopipe lọ nado do jẹhẹnu Jiwheyẹwhe tọn lẹ hia. Na jide tọn, mí dona tẹnpọn nado wleawuna jẹhẹnu ehelẹ taidi owanyi, lẹblanu, homẹdagbe, dagbewà, po homẹfa po, bo gbọnmọ dali yinuwa taidi Mẹhe dá mí.
2:22-24. Tito Jiwheyẹwhe tọn wẹ alọwle yin. Kọndopọ alọwle tọn yin kanṣiṣa tẹgbẹ tọn podọ wiwe de, ehe mẹ asu nọ yinuwa te taidi tatọ́ whẹndo tọn.
3:1-5, 16-23. Ayajẹ mítọn sinai do nupojipetọ-yinyin Jehovah tọn yinyọnẹn to gbẹzan mítọn mẹ ji.
3:18, 19; 5:5; 6:7; 7:23. Ohó Jehovah tọn nọ mọ hẹndi to whepoponu.
4:3-7. Jehovah hùnhomẹ do nunina Abẹli tọn go na ewọ yin omẹ dodonọ he tindo yise de wutu. (Heblu lẹ 11:4) To alọ devo mẹ, dile nuwiwa etọn lẹ dohia do, Kaini ma tindo yise. Azọ́n etọn lẹ yin ylankan, bosọ gọ́ na awuwhàn, wangbẹna, po hlọnhuhu po. (1 Johanu 3:12) Humọ, vlavo e ko yí nukun pẹvi do pọ́n nunina etọn bo basi i to aliho mọmọ tọn de mẹ poun. Be avọ́sinsan pipà tọn he mí nọ basi hlan Jehovah lẹ ma dona yin sọn ahun mẹ wá bo zọnpọ hẹ walọyizan he sọgbe po jijọ dagbe po ya?
6:22. Dile etlẹ yindọ e biọ owhe susu nado gbá aki lọ, Noa wà nuhe Jiwheyẹwhe degbè etọn lọ pẹpẹ. Enẹwutu Noa po whẹndo etọn po yin whinwhlẹngán sọn Singigọ lọ mẹ. Jehovah nọ dọho na mí gbọn Ohó heyin kinkàndai etọn gblamẹ bosọ nọ na anademẹ gbọn titobasinanu etọn dali. Eyin mí dotoai bo setonu, ale mítọn wẹ e yin.
7:21-24. Jehovah ma nọ và dodonọ lẹ sudo to pọmẹ hẹ mẹylankan lẹ gba.
GBẸTỌVI LẸ BIỌ OJLẸ YỌYỌ DE MẸ
Jujuyi aihọn he jẹnukọnna Singigọ tọn hẹn gbẹtọ lẹ biọ ojlẹ yọyọ de mẹ. Gbẹtọvi lẹ yin dotẹnmẹna nado nọ dù olàn, ṣigba po gbedide lọ po nado joagọ sọn ohùn kọ̀n. Jehovah yigbena whẹdida okú tọn na hlọnhuhu bo do alẹnu aidowhẹdo tọn ai, bosọ dopagbe ma nado hẹn Singigọ devo wá pọ́n gbede ba. Visunnu Noa tọn atọ̀n lẹ lẹzun tọgbo akọ̀ gbẹtọvi lẹpo tọn, ṣigba ovivi etọn Nimlọdi lẹzun “gbéyantọ asuka to OKLUNỌ nukọn.” Kakati nado vùnpe bo hẹn aigba gọ́, gbẹtọ lẹ de nado gbá tòdaho de heyin Babẹli podọ atọ̀họ̀ de nado basi oyín ayidego tọn de na yedelẹ. Linlẹn yetọn lẹ yin aliglọnna to whenuena Jehovah wlú ogbè yetọn bo vúnvún yé pé gbọn aigba lọ blebu ji.
Gblọndo Na Kanbiọ Owe-Wiwe Tọn Lẹ:
8:11—Eyin atin lẹ ko yin vivasudo gbọn Singigọ dali, fie wẹ apoe lọ mọ amà olivieli tọn te? Aliho awe mẹ wẹ e yọnbasi te. Na olivieli yin atin sinsinyẹn de wutu, e sọgan ko nọgbẹ̀ to osin glọ na osun delẹ to Singigọ whenu. To whenuena osin hú sọn aigba ji, atin olivieli tọn he ko siọ dai de na tin to aigba húhú ji whladopo dogọ podọ e sọgan jọ̀ amà yọyọ lẹ. Amà olivieli tọn he apoe lọ hẹnwa na Noa sọgan ko yin yíyí sọn atinvu he wú to whenuena osin hú sọn aigba ji godo de go ga.
9:20-25—Naegbọn Noa do hodẹdo Kenani? E yọnbasi taun dọ Kenani ni ko hùwhẹ walọ gblezọn de tọn do babadaho etọn Noa. Dile etlẹ yindọ Ham, otọ́ Kenani tọn tin to otẹn lọ mẹ, e ma yí nudepope wà, kakatimọ e lá nujijọ lọ pé. Ṣigba ovi Noa tọn awe he pò lẹ, Ṣẹm po Jafẹti po, yinuwa nado ṣinyọ́n avọ̀ na otọ́ yetọn. Yé yin didona na nuhe yé wà wutu, ṣigba Kenani yin dẹhodo, bọ Ham jiya winyan he wá kúnkan etọn ji tọn.
10:25—Nawẹ “yè má” aigba to azán Pelẹgi tọn gbè gbọn? Pelẹgi nọgbẹ̀ sọn 2269 jẹ 2030 J.W.M. To “azán etọn mẹ” wẹ Jehovah hẹn kinklan daho de wá aimẹ gbọn ogbè mẹhe to Babẹli gbá lẹ tọn wuwlu po hinhẹn yé vùnpe to aigba lọ blebu ji po dali. (Gẹnẹsisi 11:9) Gbọnmọ dali, “yè má aigba,” kavi mẹhe tin to aigba ji lẹ to azán Pelẹgi tọn gbè.
Nuhe Mí Plọn sọn E Mẹ:
9:1; 11:9. Tito kavi vivẹnudido gbẹtọ tọn depope ma sọgan glọnalina lẹndai Jehovah tọn.
10:1-32. Kandai todohukanji kúnkan tọn awe heyin mimọ to Biblu mẹ he bẹ ojlẹ he jẹnukọn podọ to godo na Singigọ hẹn—Gẹnẹsisi weta 5 po 10 po—blá whẹndo gbẹtọvi tọn blebu dopọ hẹ sunnu tintan lọ Adam gbọn visunnu Noa tọn atọ̀n lẹ gblamẹ. Assilianu lẹ, Kaldeanu lẹ, Heblu lẹ, Silianu lẹ, po akọ̀ Alabianu delẹ po yin kúnkan Ṣẹm tọn. Etiopianu lẹ, Egiptinu lẹ, Kenaninu lẹ, gọna akọ̀ Aflika po Alabianu tọn delẹ po wá sọn kúnkan Ham tọn mẹ. Indo-Européen lẹ yin kúnkan Jafẹti tọn. Gbẹtọvi lẹpo wẹ gando yede go, podọ mẹlẹpo wẹ yin jiji sọzẹn to nukọn Jiwheyẹwhe tọn. (Owalọ lẹ 17:26) Nugbo ehe dona yinuwado lehe mí nọ pọ́n mẹdevo lẹ hlan bo nọ yinuwa hẹ yé gbọn ji.
Ohó Jiwheyẹwhe Tọn Sọgan Yí Huhlọn Zan
Adà tintan owe Gẹnẹsisi tọn bẹ kandai nugbo dopo akàn he tin gando whenuho fliflimẹ tọn gbẹtọvi tọn go hẹn. To weda ehelẹ mẹ, mí mọnukunnujẹ lẹndai he wutu Jiwheyẹwhe ze gbẹtọ do aigba ji mẹ. Lehe e vọ́ mẹhẹndeji do sọ nado mọdọ vivẹnudido gbẹtọ tọn depope, taidi Nimlọdi tọn lẹ, ma sọgan glọnalina hẹndi lẹndai ehe tọn!
Dile hiẹ to awuwlena Biblu hihia sẹmẹsẹmẹ tọn na Wehọmẹ Lizọnyizọn Yẹwhehọluduta tọn, dogbigbapọnna nuhe tin to hóvila lọ “Gblọndo Na Kanbiọ Owe-Wiwe Tọn Lẹ” glọ na gọalọna we nado mọnukunnujẹ delẹ to wefọ he gẹdẹ lẹ mẹ. Zẹẹmẹ he tin to “Nuhe Mí Plọn sọn Emẹ” glọ na dohia we lehe hiẹ sọgan mọaleyi sọn Biblu hihia osẹ lọ tọn mẹ gbọn. To whenuena e jẹ, nudọnamẹ he tin to emẹ lẹ sọgan yin yiyizan na nuhudo agun tọn lẹ to Opli Sinsẹ̀nzọn tọn ji. Na nugbo tọn, Ohó Jehovah tọn tin to ogbẹ̀ bo sọgan yí huhlọn zan to gbẹzan mítọn mẹ.—Heblu lẹ 4:12.