Mase Davara Lokua Toretoredia—Dahaka Dainai Idia Oi Laloa be Namo?
Mase Davara Lokua Toretoredia idia do davaria lasi neganai, Heberu Revarevadia edia toretore gunadia be lagani 800 C.E. ia lao lagani 1000 C.E. bamona ai idia torea gaudia. Momokani, unai toretore be Dirava ena Hereva korikorina bona ita abia dae diba, badina lagani tausen bamona gunanai Heberu Revarevadia idia torea haorea? Profesa Julio Trebolle Barrera, Mase Davara Lokua Toretoredia ena intenesenel edita oreana tauna ta, ia gwau: “Isaia ena Lokua Toretorena [Qumran amo] ese ia hamomokania, lagani tausen mai kahana lalonai Iuda torea hanai taudia ese Baibel ena hereva be edia imana amo idia torea maoromaoro bona namo herea.”
BARRERA ese ia herevalaia lokua toretorena lalonai, Isaia bukana ibounai ia noho. Qumran dekenai, Baibel revarevadia 200 bona ma haida idia davaria neganai, Heberu Revarevadia ena buka ibounai edia kahana ta idia davaria, to Eseta bukana sibona be lasi. Isaia Lokua Toretorena bamona lasi, buka momo edia kahana maragidia sibona idia noho, buka ta ena kahana ibounai 10 amo reana kahana ta ena kahana maragina sibona ia noho. Qumran dekenai idia davaria Baibel buka badadia be Salamo (kopi 36), Deuteronomi (kopi 29), bona Isaia (kopi 21). Unai buka be Keristani Greek Revarevadia lalonai idia gwauraia lou momo danu.
Ena be lokua toretoredia ese idia hahedinaraia Baibel ena hereva badadia be idau lasi, to idia hahedinaraia Dubu Helaga Iharuana negana lalonai, Iuda taudia be Heberu Baibel herevadia edia kopi idauidau haida idia gaukaralaia, bona idia ta ta ai gau maragidia idia idau. Lokua toretoredia ibounai edia hereva ena leta haida bona torea dalana be Masorete revarevana hegeregerena lasi. Haida be kahirakahira Greek Septuagint ida idia hegeregere. Guna, diba bada taudia haida idia laloa Septuagint ia idau ena badina be gado hahanaia tauna ese kerere ia karaia eiava lalohadai matamatadia ia atoa. To hari, lokua toretoredia ese idia hahedinaraia nega momo unai idau ena badina be Heberu revareva edia kopi haida be sisina idau. Unai dainai nega haida Keristani taudia ginigunadia ese Heberu Revarevana ena hereva ta idia gwauraia lou neganai, idia be Masorete revarevana amo hereva idaudia idia gaukaralaia.—Esodo 1:5; Kara 7:14.
Unai dainai, unai mai anina bada Baibel lokua toretoredia bona kahana maragidia amo, Heberu Baibel ena hereva ia vara dalana ita stadilaia namonamo diba. Mase Davara Lokua Toretoredia idia hamomokania Septuagint bona Samaria taudia edia Pentateuch edia hereva be hahegeregerea karana totona, idia be mai anina bada bukadia. Idia ese Baibel hahanaia taudia idia durua Masorete revarevana idia hanamoa totona. Nega haida, New World Bible Translation Committee taudia be Masorete revarevana lalonai Iehova ena ladana idia kokia gabudia ai idia atoa lou neganai, unai buka ese edia kara ena maoro idia hamomokania.
Qumran oreana edia taravatu bona idia abia dae gaudia ia herevalaia lokua toretoredia ese idia hahedinaraia goevagoeva, Iesu ena negai ia noho Iuda tomadiho be tamona lasi. Qumran oreana edia kastom be Farisea bona Sadukea taudia edia amo idia idau. Reana idia idau dainai, unai orea be taunimanima idia noho lasi gabuna dekenai idia lao. Lalohadai kerere idia abia, idia laloa idia be Isaia 40:3 ena hereva, gado ta be taunimanima idia noho lasi tanona dekenai Iehova ena dala do ia hamaoromaoroa, idia hagugurua. Lokua toretore edia kahana maragidia haida be Mesia idia herevalaia, bona toretore taudia idia laloa iena lou mai negana be kahirakahira. Unai ese iseda lalona ia veria, badina Luka ena hereva ta be unai neganai taunimanima ese Mesia ena lou mai negana “idia laloa momo.”—Luka 3:15.
Mase Davara Lokua Toretoredia ese ita idia durua sisina Iesu ia haroro negana ai idia noho Iuda taudia edia mauri dalana ita lalo-pararalaia totona. Idaunegai Heberu gado bona Baibel herevadia ita stadilaia totona, hereva haida idia henia. To Mase Davara Lokua Toretoredia momo idia stadilaia namonamo noho be namo. Unai amo, reana diba ma haida do idia abia. Oibe, lagani 1900 C.E. murina negana ai akioleji taudia idia davaria gau hereadaena ese lagani 2000 C.E. murinai idia noho diba bada taudia bona Bible Student taudia do ia hamoalea bada noho.
[Picture Credit Lines on page 7]
Qumran excavations: Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.; manuscript: Courtesy of Shrine of the Book, Israel Museum, Jerusalem