Kwestin From Reader
Taem olketa disaepol herem hao Peter wea stap long prison hem kam noknok long door, why nao olketa sei: “Datwan hem angel bilong hem”?—Acts 12:15.
Olketa disaepol maet rong for tingse wanfala angel wea stand for Peter nao standap front long door. Ting raonem full story hia.
Herod, wea hem nao wan wea killim dae James, arrestim Peter. Dastawe, olketa disaepol garem gudfala reason for tingse Peter bae dae olsem James tu. Taem olketa putim Peter long prison, olketa taemapem hem long chain and gardim hem long fofala shift wea garem fofala soldia long each shift. Gogo, long wanfala naet, long mirakol wei hem kamap free and wanfala angel nao leadim hem go aot from prison. Taem Peter luksavve samting wea happen, hem sei: “Distaem mi barava savve hao Jehovah sendem kam angel bilong hem for sevem mi from hand bilong Herod.”—Acts 12:1-11.
Stretawe Peter go long haos bilong Mary, mami bilong John Mark, wea hem nao ples wea samfala disaepol hipap long hem. Taem hem noknok long door, wanfala servant gele wea nem bilong hem Rhoda go for openem door. Taem hem here savve long voice bilong Peter, hem no openem door bat hem ran go bak for talem olketa narawan! Fastaem, olketa disaepol nating bilivim hao Peter nao long door. Bat olketa garem rong tingting and sei: “Datwan hem angel bilong hem.”—Acts 12:12-15.
Waswe, olketa disaepol bilivim hao Peter hem dae finis and spirit bilong hem nao standap front long door? Hard for olketa disaepol garem tingting olsem, bikos olketa savve long truth wea stap long Bible abaotem hao pipol wea dae finis “nating savve long eni samting.” (Ecclesiastes 9:5, 10) Sapos olsem, wanem nao olketa disaepol minim taem olketa sei: “Datwan hem angel bilong hem”?
Olketa disaepol bilong Jesus savve hao staka taem bifor, olketa angel duim samfala samting for helpem pipol bilong God. Olsem example, Jacob storyim ‘angel wea aotem evri trabol from hem.’ (Genesis 48:16) And taem hem storyim wanfala smol pikinini wea stap midolwan long olketa, Jesus sei long olketa follower bilong hem: “Iufala mas no ting daonem wanfala long olketa smol wan hia; from mi talem iufala, olketa angel bilong olketa wea stap long heven savve evritaem lukim feis bilong Dadi bilong mi long heven.”—Matthew 18:10.
Barava interesting samting nao, disfala Young’s Literal Translation of the Holy Bible transleitim disfala Greek word agʹge (“angel”) olsem “man for pasim message.” Luk olsem samfala Jew bilivim hao each servant bilong God garem wanfala angel for hemseleva—wanfala “angel wea lukaftarem man” (guardian angel). Bat, Bible no barava talem datwan. Nomata olsem, taem olketa disaepol sei, “datwan hem angel bilong hem,” masbi olketa tingse wanfala angel wea stand for Peter nao standap front long door.