Why Nao Olketa Man Killim Olketa Woman?
SAMFALA savveman sei olketa woman garem moa chance for dae long hand bilong partner bilong olketa winim eni narakaen criminal. Planti research kamap for trae for stopem disfala fasin for spoelem partner. Wanem kaen man nao killim waef bilong hem? Hao nao living bilong hem taem hem pikinini? Waswe, hem raf taem tufala fren? Waswe, medical treatment savve helpem man olsem?
Wanfala samting wea olketa savveman lukim hem hao no evri man wea killim partner bilong hem semsem. Long wansaed, hem man wea killim partner samfala taem nomoa. Hem no iusim samting for faet and hem no go ahed for evritaem spoelem partner. For kaen man olsem, hem no fasin bilong hem for raf and luk olsem samfala difren samting nao muvim hem for duim diswan. Long narasaed, hem man wea hem wei bilong hem for longfala taem nao for killim partner. Hem go ahed for killim partner, and hem nating showimaot sorre.
Bat, nomata wei bilong olketa man wea killim partner no semsem, hem no minim samfala wei for killim partner no serious tumas. Tru nao, eni wei for spoelem narawan long physical wei savve givim bigfala kill—or killim hem dae. So, nomata wanfala man hem no raf evritaem or raf fasin bilong hem no strong olsem nara man, hem nating minim diswan olraet nomoa. No eni wei for killim partner hem “olraet.” Bat, wanem samting maet mekem man killim woman wea taem hem maritim, hem promis for lukaftarem gud for full laef bilong hem?
Famili
Iumi no sapraes for savve hao samfala man wea killim partner, olketa seleva big kam insaed famili wea garem semkaen fasin. Michael Groetsch, wea for winim twenti year duim research abaotem wei wea olketa man killim partner, raet olsem: “Planti man wea killim partner growap insaed famili wea olsem ‘ples wea war go ahed.’ Taem olketa baby and smol pikinini, olketa grow kam insaed famili wea raf fasin againstim feeling and body hem olsem ‘normal’ samting nomoa.” Olsem wanfala savveman talem, man wea growap long kaen living olsem “savve lane followim wei bilong dadi for lukdaonem olketa woman taem hem smol yet. Datfala boy lanem hao man mas evritaem kontrolem olketa woman and wei for kontrolem hem for mekem olketa fraet, killim olketa, and daonem olketa. Long semtaem, hem lanem hao wanfala wei for dadi appruvim hem, hem for followim fasin bilong hem.”
Bible talem klia hao fasin bilong dadi or mami savve barava affectim pikinini, long gud or nogud wei. (Proverbs 22:6; Colossians 3:21) Hem tru, nomata man big kam insaed famili olsem, diswan hem no excuse for hem killim partner, bat maet hem helpem iumi for minim wea nao disfala raf fasin hem start.
Kastom
Long samfala kantri, pipol tingse hem olraet, or normal samting for killim wanfala woman. Wanfala United Nations report hem sei: “Long planti community pipol biliv strong hao hasband garem raet for killim waef bilong hem or mekem hem fraet.”
Nomata long olketa kantri wea pipol no acceptim kaen wei olsem for killim woman, planti man garem raf fasin. Krangge tingting wea samfala man garem saed long diswan hem barava nogud tumas. Olsem Weekly Mail and Guardian bilong South Africa talem, wanfala study long Cape Peninsula faendemaot hao klosap evri man wea sei olketa no spoelem partner tingse hem olraet for hitim wanfala woman and hao datwan hem no raf fasin.
Luk olsem, planti taem kaen krangge tingting olsem hem start taem man hem pikinini. Olsem example, long Britain, wanfala research showim hao 75 percent bilong olketa boy wea age bilong olketa hem 11 and 12 year, tingse hem olraet for wanfala man hitim woman sapos hem mekem hem kros.
No Eni Excuse for Killim Partner
Olketa samting antap maet help for explainim why nao samfala man killim partner, bat hem no excuse for kaen fasin olsem. For tok stret, for killim partner hem bigfala sin long eye bilong God. Insaed Word bilong hem, Bible, iumi read: “Olketa hasband mas lovem waef bilong olketa olsem olketa seleva. Man wea lovem waef bilong hem lovem hemseleva, from no eni man heitim body bilong hemseleva; bat hem feedim and lukaftarem, olsem Christ hem duim long kongregeson.”—Ephesians 5:28, 29.
Longfala taem bifor, Bible talem hao long “olketa last day” bilong disfala system, planti bae “spoelem narawan,” and “no garem love,” and “raf tumas.” (2 Timothy 3:1-3; The New English Bible) Fasin for spoelem partner hem nara saen wea showimaot iumi stap long barava taem wea disfala profesi hem storyim. Bat wanem nao iumi savve duim for helpem olketa woman wea partner killim? Waswe, eni hope stap for olketa man wea killim partner savve changem fasin bilong olketa?
[Blurb long page 5]
“Man wea killim waef bilong hem semsem witim wanfala criminal wea killim wanfala stranger.”—When Men Batter Women
[Box on page 6]
Raf Fasin Insaed Famili—Problem Bilong Full World
Olketa praod man wea garem tingting for spoelem olketa woman hem problem long full world, olsem olketa report hia showimaot.
Egypt: Wanfala thri-month research long Alexandria showimaot hao main reason for olketa woman garem kill hem raf fasin insaed famili. Insaed full namba bilong olketa woman wea go long clinic, 27.9 percent kam from olketa garem kill olsem.—Résumé 5 bilong Mek-foa World Conference on Women.
Thailand: Long wanfala big area long Bangkok, 50 percent bilong olketa woman wea marit safa from hasband killim olketa evritaem.—Pacific Institute for Women’s Health.
Hong Kong: “Namba bilong olketa woman wea sei partner killim olketa hem go ap winim 40 percent long last year nomoa.”—South China Morning Post, July 21, 2000.
Japan: Namba bilong olketa woman wea lukaotem sef ples hem grow from 4,843 long 1995 go kasem 6,340 long 1998. “Smol haf bilong olketa sei olketa lukaotem ples for stap sef from raf fasin bilong hasband bilong olketa.”—The Japan Times, September 10, 2000.
Britain: “Evri sixfala second long Britain samwan safa long haos from samwan rapem, killim or busarem hem.” Olsem wanfala report from Scotland Yard talem, “police kasem 1,300 telephone kol evriday from olketa wea safa from raf fasin insaed famili—winim 570,000 evri year. Eiti-wan percent bilong olketa hia olketa woman wea olketa man attakim.”—The Times, October 25, 2000.
Peru: Seventi percent bilong evri crime wea pipol reportim long police hem saed long olketa woman wea hasband bilong olketa killim.—Pacific Institute for Women’s Health.
Russia: “Insaed wan year, olketa hasband bilong 14,500 woman long Russia killim olketa dae, and narafala 56,400 disable or garem bigfala kill from raf fasin insaed famili.”—The Guardian.
China: Professor Chen Yiyun, director bilong Jinglun Famili Center hem sei: “Diswan hem wanfala niu problem. Hem kamap big kwiktaem, especially long olketa taon. Distaem tingting bilong olketa neiba no stopem raf fasin insaed famili.”—The Guardian.
Nicaragua: “Raf fasin againstim olketa woman long Nicaragua hem go ahed for grow big tumas. Wanfala survey sei hao last year nomoa 52 percent bilong evri woman safa from raf fasin insaed famili from partner bilong olketa.”—BBC News.
[Box long page 7]
Saen Bilong Danger
Olsem wanfala research bilong Richard J. Gelles long University of Rhode Island, U.S.A. showimaot, olketa samting long daon nao saen wea showaot famili maet insaed danger for garem raf fasin saed long body and feeling:
1. Man duim raf fasin insaed famili bifor.
2. Hem no garem waka.
3. Hem iusim drug wantaem or winim, insaed wanfala year.
4. Taem hem stap long hom, hem lukim dadi bilong hem hitim mami.
5. Tufala no marit; stap tugeta nomoa.
6. Sapos man hem garem waka, pei hem smol nomoa.
7. Hem no finisim hae skul.
8. Hem midol long 18 and 30 year.
9. Dadi or mami, or tufala evriwan, raf long olketa pikinini long haos.
10. Olketa poor tumas from low wages.
11. Tufala growap witim difren kastom.
[Piksa long page 7]
Raf fasin insaed famili savve barava affectim olketa pikinini