Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • g19 No. 2 pp. 4-5
  • Hem Gud for Kontrolem Seleva

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Hem Gud for Kontrolem Seleva
  • Wekap!—2019
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • WANEM NAO HEM MINIM FOR KONTROLEM SELEVA?
  • WHY HEM IMPORTANT FOR KONTROLEM SELEVA
  • TEACHIM PIKININI FOR KONTROLEM HEMSELEVA
  • Gohed Garem Wei for Kontrolem Seleva
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah (Study)—2017
  • For Winim Prize, Showimaot Fasin for Kontrolem Seleva!
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2003
  • Joinim Long Savve Bilong Iu Fasin for Kontrolem Seleva
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2003
  • Kontrolem Seleva—Iumi Mas Garem Disfala Wei Mekem Jehovah Hapi lo Iumi
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah (Study)—2020
Wekap!—2019
g19 No. 2 pp. 4-5
Mami stopem smol boy bilong hem taem hem trae for tekem staka loli long stoa

LESON 1

Hem Gud For Kontrolem Seleva

WANEM NAO HEM MINIM FOR KONTROLEM SELEVA?

Man wea kontrolem seleva hem

  • savve weit for kasem samting hem laekem

  • tingting firstaem bifor hem duim samting

  • finisim wanem hem need for duim nomata hem no enjoyim

  • tingim narawan firstaem

WHY HEM IMPORTANT FOR KONTROLEM SELEVA

Pikinini wea kontrolem hemseleva bae no duim nogud samting, nomata maet hem laekem. Bat pikinini wea no kontrolem hemseleva savve

  • kros kwiktaem

  • feel sorre

  • smoke, ova tumas for drinkim alcohol, or iusim drug

  • les for kaikaim healthy kaikai

Wanfala study showimaot olketa wea kontrolem seleva taem olketa pikinini, olketa savve healthy, iusim gud selen, and followim law taem olketa big. Professor Angela Duckworth sei: “Hem important for man evritaem kontrolem hemseleva.”

TEACHIM PIKININI FOR KONTROLEM HEMSELEVA

Taem iu sei nomoa hem mas nomoa nao.

BIBLE PRINCIPLE: “Sapos iu sei iu bae duim samting, iu mas duim datwan. Sapos iu sei iu bae no duim samting, then no duim datwan.”—Matthew 5:37.

Samfala taem olketa pikinini savve krae and noti for kasem wanem olketa laekem. Sapos parents duim wanem pikinini laekem, hem bae luksavve hem nao wanem hem savve duim for kasem wanem hem laekem.

Bat sapos parents savve sei no long pikinini, bae hem lanem wanfala important leson long laef. Hem nao iumi no savve evritaem kasem wanem iumi laekem. Long wanfala buk, David Walsh, wanfala savveman sei: “Man wea kontrolem hemseleva nao hapi winim man wea kasem evri samting hem laekem. Sapos pikinini tingse hem isi nomoa for kasem eni samting hem laekem, datwan bae no helpem hem long laef.”

Sapos parents sei no long pikinini samfala taem, datwan bae helpem hem for kontrolem hemseleva taem hem big, olsem taem narawan trae for switim hem for iusim drug, durong, or duim eni nara samting wea bae spoelem hem.

Helpem pikinini luksavve long gud and nogud samting wea kamaot from wanem hem duim.

BIBLE PRINCIPLE: “Eni samting wea [man] plantim, datwan nao bae hem harvestim.”—Galatia 6:7.

Helpem pikinini for luksavve gud or nogud samting savve kamaot from wanem hem duim, and sapos hem no kontrolem hemseleva hem bae kasem nogud samting. Olsem example, sapos son bilong iu garem wei for kros kwiktaem, pipol bae no laekem hem. Bat sapos hem kontrolem hemseleva taem narawan mekem hem kros, or hem willing for lisin and no katem story taem narawan story, bae pipol laekem hem. Helpem pikinini for luksavve hem bae garem gudfala laef sapos hem kontrolem hemseleva.

Teachim pikinini for duim important samting firstaem.

BIBLE PRINCIPLE: “Luksavve long olketa samting wea barava important.”—Philippi 1:10.

Taem iumi kontrolem iumiseleva datwan helpem iumi for no duim samting wea no stret, and tu, iumi bae duim wanem iumi need for duim nomata iumi no laek duim. Hem important for teachim pikinini for luksavve wanem nao important, and for duim datwan firstaem. Olsem example, hem shud duim homwok firstaem, bifor hem go plei.

Showimaot gudfala example.

BIBLE PRINCIPLE: “Mi showim wei for iufala followim, mekem samting wea mi duim long iufala, iufala mas duim long narawan tu.”—John 13:15.

Pikinini bilong iu bae lukim wanem iu duim taem iu feel nogud. Taem iu kontrolem iuseleva, bae hem luksavve datwan hem gud samting for duim. Olsem example, taem pikinini duim samting wea no stret, waswe, iu tok kros long hem or iu kontrolem iuseleva?

Mami stopem smol boy bilong hem taem hem trae for tekem staka loli long stoa

TRAINIM PIKININI DISTAEM

Sapos parents sei no long pikinini samfala taem, datwan bae helpem hem for kontrolem hemseleva taem hem big, olsem taem narawan trae for switim hem for iusim drug, or duim eni nara samting wea bae spoelem hem

Showimaot Gud Example

  • Taem samting happen wea fit for mekem mi kros, waswe, pikinini lukim mi kontrolem miseleva?

  • Waswe, mi explainim long pikinini why mi trae for kontrolem kros bilong mi taem problem kamap?

  • Waswe, pikinini ting long mi olsem man for kros kwiktaem or man for kontrolem miseleva?

Wanem Samfala Parents Talem . . .

Theresa sei: “Nomata gele bilong mifala maet feel nogud long eni samting, mifala talem hem for mas kontrolem kros bilong hem. Sapos hem no duim datwan, mifala bae no letem hem for stap witim narawan go kasem taem hem kontrolem hemseleva.”

Wayne sei: “Taem tufala pikinini bilong mifala duim gudfala samting, mi and waef savve talem tufala mifala hapi long olketa. Mifala praisem tufala from olketa showimaot wei for kontrolem seleva taem olketa kasem eni hard samting.”

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem